REPLIK – ”Domstolarna måste anstränga sig mer för att vara en attraktiv arbetsgivare”

REPLIK – av Elisabeth Åberg, ordförande i Saco-S Domstol, Cecilia Ashori-Mehrandjani, notarieansvarig i Saco-S Domstol och Anna Nitzelius, rättspolitiskt sakkunnig, Akavia.

Akavia och Saco-S Domstol välkomnar de vittnesmål och förslag som framförts i detta forum nyligen rörande företrädesvis arbetsmiljön på Sveriges Domstolar.

Vi hör samma vittnesmål från våra medlemmar inom domstolsvärlden. Det är hög tid att det blir bättring.

Vi delar bilden av en många gånger helt undermålig arbetsmiljö med en hård arbetsbelastning och höga krav. Vi ser också ett behov av en långsiktigt konsekvent och väl tilltagen resurstilldelning för kommande år.

Resurstilldelningen måste tillgodose en förväntad utdelning på de stora satsningarna på Polismyndigheten och andra myndigheter som gjorts de senaste åren.

Om dessa satsningar ska ge resultat måste man också stärka de andra myndigheterna i rättskedjan.

Måltillströmningen ökar och når nu rekordnivåer. Vi ser vidare en mängd ny eller förändrad lagstiftning som påverkar domstolarnas redan ansträngda arbetsbörda och förmåga.

Att Sveriges Domstolar behöver växa är tydligt. För att kunna möta och hantera ökningen och de alltmer omfattande och komplexa målen krävs fler medarbetare.

Förutom en mycket mer långsiktig och strategisk budgettilldelning finns då också anledning för Sveriges Domstolar att anstränga sig mer för att vara en attraktiv arbetsgivare.

Detta omfattar naturligtvis många olika aspekter såsom att erbjuda konkurrenskraftiga löner och villkor, en bra arbetsmiljö och en rimlig arbetsbelastning.

Det handlar också om att vara en modern och relevant arbetsgivare och exempelvis erbjuda större flexibilitet vad avser hur arbetet kan läggas upp inom de ramverk som styr verksamheten.

Möjligheten att kunna arbetat på distans och därmed bättre kunna kombinera arbete med privatliv är en viktig del i detta.

Man måste också lyckas rekrytera, behålla och utveckla den avgörande kompetens som behövs för att inneha domaryrket.

Jurister med erfarenhet av domaryrket eller av olika former av t.ex. beredningsarbete är dessutom alltid en attraktiv kompetens för andra arbetsgivare både inom statlig, kommunal och privat sektor.

Det är då extra oroande att ta del av analysen av en nyligen genomförd medlemsundersökning bland våra medlemmar som är notarier vid Sveriges

Domstolar. Undersökningen och rapporten kommer att lanseras inom kort men redan nu noterar vi nedslående resultat rörande dem som ska arbeta inom Sveriges Domstolar i framtiden.

Av de notarier som besvarade enkäten är det endast 26 procent som vill bli domare efter avslutad notarietjänstgöring.

Vi har också under de senaste åren noterat svårigheter för domstolarna att behålla föredraganden och beredningsjurister, vilka framför allt anger löneläget och bristande utvecklingsmöjligheter som skäl för att byta arbetsgivare.

Om vi i stället riktar blicken mot hur det ser ut vad gäller kommande pensionsavgångar särskilt för domarkåren blir vi lika oroade.

Enligt uppgifter från Sveriges Domstolar uppgår andelen ordinarie domare i ålderskategorierna 60–64 år till 8,9 procent och andelen 65 år eller äldre till 20,6 procent.

Även om domare många gånger väljer att fortsätta att bidra med sin kompetens långt upp i åldern är det ändå en varningssignal.

Det finns mycket att göra för att förbättra situationen på domstolarna och att tillse att domaryrket är ett attraktivt val där man vill stanna och utvecklas över tid.

Detsamma gäller även övriga yrkeskategorier. Sveriges Domstolar behöver värna om sin kompetensförsörjning och bli fler inte färre.

När det gäller resurstilldelning för domstolarna har vi noterat att flera partier i sina valmanifest har utlovat satsningar på rättsväsendet och i vissa nämns Sveriges Domstolar specifikt.

Vi ser fram emot att det infrias i kommande budgetar för en lång tid framåt.