Skyhöga gaspriser pressar det finskägda energibolaget Uniper till ruinens brant. För att rädda verksamheten planerar Tyskland att förstatliga bolaget. Bieffekten kan bli att tyska staten går in som ägare i svenska kärn- och vattenkraftverk.

Med en köpesumma på 6,5 miljarder euro är finska, halvstatliga Fortums köp av den tyska energijätten Uniper en av de absolut största finska företagsaffärerna någonsin. Men sedan Ryssland invaderade Ukraina har det tyska bolagets värde avdunstat i snabb takt. Och det tros bara bli värre.

I onsdags berättade Uniper om pågående samtal med den tyska staten om ytterligare stöd, efter att redan ha fått flera kapitalinjektioner. Det skulle innebära att den tyska staten tar ett ännu starkare grepp om bolaget – eller att det helt och hållet överförs i statlig ägo. På fredagen rapporterade Bloomberg, med hänvisning till egna källor, att Tysklands förstahandsalternativ är att köpa Fortums andel för en nominell summa. Följande steg är att pumpa in miljardbelopp, vilket samtidigt späder ut de andra ägarnas innehav.

Unipers problem bygger i korthet på distributionen av rysk gas till tyska kunder. Bolaget är Tysklands största gasleverantör, och är därför av kritisk betydelse för landet. Men eftersom flödet genom gasledningen Nord Stream 1 har stoppats måste bolaget köpa in dyr gas på världsmarknaden för att fullfölja sina leveransavtal. Priserna på dessa har satts före kriget, vilket betyder att gashandeln orsakar svindlande förluster. Sedan i somras har bolaget gått mellan 50 och 100 miljoner euro back, varje dag.

Men multinationella Uniper är mycket mer än en gasdistributör. Bolaget är bland annat en storspelare inom elproduktionen i Sverige, med ägandeskap i samtliga kärnkraftverk. Uniper har minoritetsandelar i Ringhals och Forsmarks kraftverk och en majoritetsandel i Oskarhamns kraftverk. Dessutom är bolaget Sveriges tredje största vattenkraftsproducent.

Därför handlar förhandlingarna som nu förs mellan Uniper, Fortum och den tyska staten även om vem som ska äga den svenska energiproduktionen.

Eftersom förhandlingarna fortfarande pågår är detaljerna oklara. Experter som SvD har pratat med bedömer att det potentiella ägarbytet inte får dramatiska konsekvenser. Det viktigaste är att bolaget inte går i konkurs, eftersom det kunde öka osäkerheten på en turbulent marknad, säger Therese Hindman Persson, chefsekonom på Energimarknadsinspektionen.

Men det skulle ändå skapa en intressant ägarsituation, med tanke på debatten om att bygga ut kärnkraften i Sverige. Det bedömer Thomas Tangerås, docent i nationalekonomi och energiforskare på Institutet för näringslivsforskning. Ska man bygga ut kapaciteten vid befintliga kraftverk måste ägarna vara med på tåget.

Det är oklart hur ett tyskt, statligt bolag skulle ställa sig till investeringar i svenska kärnkraftverk. Men Tangerås kan inte se att ett sådant bolag skulle stå kvar som ägare på längre sikt.

– Det här är ju extremt spekulativt, men jag tror att man i så fall skulle sälja av kraftverken ganska snabbt. Det finns fortfarande ett motstånd mot kärnkraft i Tyskland, och det vore konstigt av ett statligt tyskt bolag att driva kärnkraftverk utomlands. Med dagens elpriser borde det inte vara svårt att hitta intressenter.

När Fortum, Uniper och Tyskland förhandlade om stöd i somras hoppades moderbolaget på en uppdelning av Uniper. Förslaget var att Tyskland skulle ta över gasdistributionen, som är kritisk för landet, medan den värdefulla kärn- och vattenkraften skulle förbli i Fortums ägo. Så blev det inte. I stället sköt Tyskland till motsvarande 182 miljarder kronor i stöd och garantier, i utbyte mot en ägarandel på 30 procent.

I Finland är tongångarna pessimistiska kring samtalen med Tyskland. Fortum har sagt nej till att ge Uniper ytterligare finansiering, och då kan motparten i praktiken diktera villkoren egenmäktigt. Det bedömer den finländske ekonomen Roger Wessman, som har följt härvan noga. Han förutspådde redan i början av augusti att Fortum kan säga adjö till större delen av sin investering.

– Den som är redo att finansiera får också bestämma villkoren. Med andra ord kommer Fortums andel försvinna eller åtminstone sjunka till närmare noll.

Wessman ställer sig skeptisk till att Tyskland skulle ge några eftergifter och låta Fortum behålla de värdefulla, lönsamma delarna av Uniper. Dit hör den svenska kärn- och vattenkraften.

– Det beror på vilken inställning tyskarna går in i förhandlingarna med. Men det är uppenbart att de inte har nåt intresse av att lämna något kvar åt Fortum, de vill ju minimera sina egna förluster."