" Oavsett om nästa statsminister heter Andersson eller Kristersson skickas snart en kravlista från övriga Natoländer till Stockholm. Dessutom måste en kommande regering få med turkarna på tåget.

Mitt under brinnande valrörelse så har det arbetats febrilt med Natofrågan i regeringskansliet.

För innan Sverige kan gå med i försvarsalliansen behöver vi ta reda på vilka svenska lagar som måste anpassas, en ny stor Nato-delegation till Bryssel ska förberedas och en ansenlig mängd dokument hanteras. Planen är att göra hemläxan så långt det bara är möjligt – medan dagens 30 medlemsländer ratificerar Sveriges och Finlands ansökningar – så att processen från svensk sida kan gå snabbt när vi väl fått grönt ljus för att gå med.

Om det nu blir grönt ljus, det vill säga.

För problemet är fortfarande Turkiet. I skrivande stund har 24 länders parlament sagt ja till vårt framtida medlemskap. Fem länder till, Grekland, Ungern, Portugal, Slovakien och Spanien, förväntas göra det under september eller oktober.

Från turkisk sida är det tyst. Enligt SvD:s källor gick mötet som hölls mellan Sverige, Finland och Turkiet i Helsingfors förra månaden relativt bra, men ingen ny träff är planerad. Det hamnar alltså högt upp på nästa regerings dagordning att få till.

Det som Turkiets president Erdogan vill se är att Sverige lever upp till den överenskommelse som skrevs under på Natotoppmötet i Madrid den 28 juni, och som i hans ögon bland annat handlar om att utvisa ett antal personer som turkarna terrorstämplat. Något som statsminister Magdalena Andersson noga poängterat endast kan ske i enlighet med svensk lag.

Det hela är en surdeg som på något sätt måste lösas, för utan Turkiet, inget Nato för svensk del.

Under tiden pågår ett febrilt arbete med försvarsalliansens så kallade förmågeplanering från 2025 och fyra år framåt. Högkvarteret i Bryssel har skickat ut ett frågebatteri till samtliga Natoländer, där de vill ha svar på hur den militära förmågan ser ut. Man vill veta ner på ammunitionsnivå vad medlemmarna har i ladorna.

Norges svar är runt 700 sidor långt.

Frågorna har även gått till Sverige och Finland, och behandlas nu på försvarsdepartementet. Utifrån det svar som ska vara klart i slutet av september, görs sedan en utvärdering i Bryssel. I februari kommer så en kravlista från övriga Natomedlemmar på vilka försvarsförmågor de förväntar sig att Sverige har på plats till 2025 och vad vi bör åläggas.

Nu finns det förstås inga sanktionsinstrument om Sverige inte skulle klara att uppfylla kraven tills dess – förutsatt att vi blir medlemmar. Men är det något som nästa regering ska ställa in sig på, så är det att stora förändringar väntar när vi går med.

Det gäller rent militärt, men kanske framförallt politiskt. Som Natoland slutar inte det svenska ansvaret vid Torne älv, eller strax utanför Gotland.

Det kräver ett nytt svenskt sätt att tänka. Och en ny slags säkerhetspolitik."