Varför väljer man att garantera icke elproducerande företag - alltså icke energibolag som är medlemmar av Nasdaq-clearingen med denna åtgärd....

Jo, Ur klippet nedan texten: "Det är prisbildningen på den finansiella marknaden för el som har spårat ur" och det mina vänner är en fråga med direkt beröring för det valutafinansiella systemet för om denna marknadsplats havererar så får det helt garanterat okontrollerade spridningseffekter in i resten av det skuldmättade valutafinansiella systemet - det monetära system som har enskilt kontrollerad räntebelastad skuld som allmänt betalningsmedel.

Elproduktionsbolagens kostnader har ju inte ökat i någon som helst omfattning värd namnet i saken och ett nytt begrepp smyger sig nu in i den annars så uniformerade energiprosan - mellanhand.

Sammanfattningsvis kan man uttrycka det som att folkbildningsprojektet nu närmar sig kärnproblemet mer öppet.

" Höga och kraftigt svängande elpriser har lett till likviditetsbrist hos elproducenter som är medlemmar på Nasdaq Clearing AB, som fungerar som en mellanhand mellan handlarna på elbörsen. Det har fått riksdagen att besluta om statliga kreditgarantier på 250 miljarder kronor.

Ingen tycks ifrågasätta att åtgärden var nödvändig för att undvika en finansiell kris, men för riskanalytikern Johnny Kollin kvarstår en del frågetecken.

Med kort varsel kallade regeringen i helgen till pressträff, för att avisera miljarder i kreditgarantier för att ge bolagen finansiell säkerhet. Under tisdagen godkände riksdagen förslaget – vilket skickats till Riksgäldskontoret, som fått i uppdrag att ställa ut garantierna.

Johnny Kollin har jobbat över 15 år i banksektorn och driver i dag konsultbyrån Várri Consultancy, specialiserad på strategi- och riskbedömning. Han säger sig förstå problembilden som målas upp, men ställer sig frågande till tidpunkten och transparensen kring beslutet.

– Jag förstår även att det är brådskande att införa det här. Däremot är det en del frågetecken, säger Kollin.

”Kan bli väldigt stora belopp”

Även om gasleveranserna från Nord Stream 1 helt stryps undrar han också varför besked kom just nu, en vecka innan valet.

– Redan tidigare i år var de här problemen uppe på agendan och nu kallar man in till ett extrainsatt riksdagsmöte och riksdagsledamöterna har en helg på sig att försöka sätta sig in i någonting väldigt komplext.

Sannolikheten för att elbolagen kan komma att behöva kreditgarantierna, alltså att det kan bli konkreta lån av detta som staten och skattebetalarna i förlängningen får betala, är enligt finansmarknadsminister Max Elger (S) och finansminister Mikael Damberg (S) mycket liten.

– Men det är klart att när staten garanterar så finns det alltid en risk, sa Damberg under söndagen.

– Den naturliga frågan blir då: Vad menar de med låg risk? säger Johnny Kollin och fortsätter:

– I och med att beloppet vi pratar om är så pass högt, att det kan gå upp till 250 miljarder kronor, så kan även en liten procent av det bli väldigt stora belopp. Jag ifrågasätter egentligen inte paketet utan snarare om man vet vad man godkänner.

Riksgälden: Inga högriskbolag

Magnus Rystedt är avdelningschef för Garanti och finansiering på Riksgälden, och har sedan i helgen varit i kontakt med både elbolag och banker.

– Vi vet vad det är för typ av elbolag som det är frågan om, och tittar man på det generellt så är den initiala bedömningen att det inte rör sig om högriskbolag direkt, utan solventa och välfungerande bolag, säger Rystedt till SVT Nyheter.

Han beskriver likt regeringen likviditetsgarantierna som någon form av stabilitetsåtgärd, och att det är svårt att sia om hur det kommer att falla ut.

– Ingen skulle vara gladare än jag om det inte behövde användas i någon större omfattning, men det beror ju på hur elpriset går."