" Försvaret har år efter år misslyckats med att rekrytera tillräckligt många yrkessoldater. En fjärdedel fattas. Nu riktar Riksrevisionen omfattande kritik mot Försvarsmakten.
Underfinansiering, oklar ledning, brist på övning och utrustning gör att de som anställts slutar i förtid.
Sveriges militära försvar är sammansatt av anställda soldater och värnpliktiga. De anställda gruppbefälen, soldaterna, sjömännen ska uppgå till 6 850 (se fakta).
De fast anställda ska tjänstgöra kontinuerligt i en rad olika förband för att snabbt och effektivt försvara riket. Men verkligheten är en annan. En fjärdedel, cirka 1 700 anställda, saknades år 2020.
– Bemanningen har hämmats av att Försvarsmakten inte tydligt har prioriterat detta. För få anställda i en allvarlig krissituation är såklart problematiskt ur ett beredskapsperspektiv, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Revisionsrapporten ”Expansion utan prioritet” blir offentlig i dag, tisdag.
Det var 2009 som riksdagen beslutade om att införa anställda soldater. Målet på 6 850 kontinuerligt anställda skulle vara uppnått år 2018. Men det lyckades aldrig, utan målet har i stället skjutits framåt gång på gång, nu ska det nås först år 2027.
En huvudorsak är att riksdagens försvarsbeslut 2015, enligt Riksrevisionen, varit underfinansierat. Försvarsmakten sätter upp mål för antalet för anställda soldater på de olika förbanden. Men de målen följs inte av motsvarande utrymme i förbandens budget. Det leder till att olika delar av organisationen får olika uppfattningar om vad som gäller.
– Det är parallella spår, på grund av dem blir det slitningar inom Försvarsmakten, säger Fredrik Bonander, revisionsledare vid Riksrevisionen.
Enligt granskningen har Högkvarteret ingen samsyn, utan olika delar har olika mål för soldaternas antal, när de ska nås och hur lönekostnader ska hanteras i budgeten.
– Styrningen skulle kunna vara tydligare. Det handlar om att prata ihop sig om vart man ska – och när man ska vara där, säger revisionsdirektör Helena Fröberg, Riksrevisionen.
De största luckorna i leden finns i armén, medan marinen och flygvapnet nästan nått målen för antalet anställda. Men bilden är inte entydig, även mellan arméns olika regementen finns det stora skillnader.
Ett exempel är Livregementets husarer K 3 i Karlsborg som med råge överträffade målet och hade 359 anställda gruppbefäl och soldater. Medan Trängregementet i Skövde, som ligger fem mil därifrån, endast hade 149 anställda gruppbefäl och soldater. Det var en tredjedel av Trängregementets mål på 471 anställda.
– De organisationsenheter som har underskott på anställda har inte fått tillräcklig budget för att att anställa tillräckligt många soldater. Man tycker sig inte ens ha plats för att anställa den mängden soldater, även om man fått budget, eftersom man nu också har allt fler värnpliktiga att ta hand om, säger Fredrik Bonander.
Ett annat problem är att de som anställts slutar tidigare än de sex år som var utgångspunkt när systemet infördes. I snitt slutar de anställda redan efter 4,5 år, men på vissa förband sker det redan efter två eller tre år. En viktig faktor är de låga lönerna, visar intervjuer som revisorerna gjort.
– Att alltför många slutar för snabbt beror i huvudsak på bristande motivation från soldaternas sida. De får inte tillräckligt med ammunition, i många fall gammal materiel och de har för få officerare för att kunna öva, säger Fredrik Bonander.
– Ju fler som slutar, desto svårare blir det att bedriva en god verksamhet. Och utan god verksamhet så slutar fler, och då blir det ännu svårare. Det är en ond cirkel, säger Helena Fröberg.
Armén har störst svårigheter att nå upp till antalet fast anställda soldater.
I och med att antalet värnpliktiga ökar så riskerar de anställda soldaternas övningar att utebli. En attityd i Försvarsmakten är att de anställda soldaterna redan är färdigutbildade.
– Försvarsmaktens intresse är att ha personal på plats som man kan använda sig av om det blir skarpt läge, säger Fredrik Bonander och förklarar:
– Men soldaternas motivation är inte att bara vara stående personal. Utan de motiveras av att få öva med sina kollegor. Att smyga på varandra i skogen, sova under en gran och äta ur en burk – det är själva essensen av vad de vill åt. Det var det de tog anställning för att göra – och låter man dem inte göra det, så slutar de. Det är ganska självklart, säger Fredrik Bonander.
Riksrevisionen rekommenderar Försvarsmakten att öka motivationen hos soldaterna att stanna längre. Kommunikationen med de anställda bör förbättras. Anställningar bör också ske jämnare över året så att förbanden alltid har personal.
Försvarsmakten bör slutligen ”förtydliga sin interna styrning vad gäller antalet anställda och kostnaderna för dessa”.