" Risken för en djup lågkonjunktur finns kvar även om hotet för en akut finanskris kunde avvärjas i helgen. Trots det vill regeringen vare sig utlova nya stödpaket till hushållen eller lättnader i amorteringskravet.

Regeringen höll inte igen på dramatiken i helgen. Vid två separata presskonferenser under lördagen och söndagen varnades för en hotande finanskris på grund av att elbolagen kan få svårt att hantera kostnader som uppkommit på grund av det kraftigt stigande elpriset. Lösningen, som presenterades under helgen, var statliga garantier på som mest 250 miljarder kronor som ska hjälpa företagen.

Men i samma andetag som finansminister Mikael Damberg slår fast att risken som staten tar är minimal – sannolikt kommer garantierna aldrig att behöva användas – så medger han att det finns många fler hot mot den svenska ekonomin.

– Jag har varit tydlig med att vi går mot tuffare tider och att vi går mot en lågkonjunktur. Än så länge ser det ut som att den blir relativt mild, men med tanke på vad som händer nu på energimarknaden så skulle det kunna leda till en mycket värre situation, säger han i en intervju med SvD.

Bilden att krisen riskerar att fördjupas delas av flera ekonomer som SvD talat med under helgen.

– Vi är på väg in i en lågkonjunktur. Det tror jag att alla analytiker är överens om. Frågan är om den blir mild eller allvarlig, och utan att ge en siffra skulle jag säga att risken för en djup lågkonjunktur har ökat. Det har blivit svårare att landa analysen i att det blir en mild lågkonjunktur, säger Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg.

Den oberoende finansanalytikern Peter Malmqvist har fortfarande som huvudscenario att den ekonomiska nedgången blir relativt mild. Men han säger samtidigt att risken för ett läge med kraftigt stigande arbetslöshet har ökat.

– Om jag skulle gissa skulle jag tillmäta ett sådant scenario 30 procents sannolikhet, säger han.

Den tyska regeringen lovade i helgen ett stödpaket på hela 65 miljarder euro (motsvarande nästan 700 miljarder kronor) för att hushållen ska ha råd att klara de stigande energipriserna och räntorna.

Mikael Damberg menar att ett liknande stöd än så länge inte behövs i Sverige.

– Vi har till skillnad från Tyskland många automatiska stabilisatorer, till exempel att garantipensionen räknas upp och att studiemedel och försörjningsstöd räknas upp, säger han.

Damberg menar att ett stort stödpaket med breda bidrag till hushållen i det här läget skulle riskera att göra en redan svår situation ännu värre. Anledningen är enligt honom att en massa statliga miljarder riskerar att driva upp inflationen.

– Det skulle riskera att räntekostnaden för vanliga hushåll ökar ytterligare.

Men finansministern säger samtidigt att Sverige tack vare starka offentliga finanser har råd att agera om läget skulle förvärras ytterligare.

– Om vi däremot hamnar i en mycket värre lågkonjunktur, då vet vi vad man behöver göra. Då behöver man sätta in statliga medel inte minst för att garantera konsumtion och investeringar.

De ekonomer som SvD talat med ger inget hopp om att den senaste tidens räntehöjningar kommer att vara tillfälliga. Peter Malmqvist varnar för att hushållen måste vänja sig vid boräntor på 4 procent eller mer under flera år.

Många hushåll har fått se sina ränteutgifter öka med tusentals kronor per månad. Regeringen har nu gett Finansinspektionen i uppdrag att se över amorteringskraven som innebär att högt belånade hushåll måste amortera mellan 1 och 3 procent av skulden per år.

Men finansmarknadsminister Max Elger tonar ner chansen att amorteringskravet ska tas bort eller mildras.

– Jag vill inte föregå Finansinspektionens studie. Men utgångspunkten är att de regler vi har haft har fungerat väl. Amorteringskravet har inneburit att hushållen är mindre skuldsatta än vad de annars hade varit. Det är gynnsamt nu när räntan stiger, sa han till SvD i samband med söndagens presskonferens.

Däremot kommer lugnande besked när det gäller den finansiella stabiliteten. För även om regeringen i helgen talade om att risken för en finanskris hade avvärjts, är Max Elger tydlig med att vi är mycket långt ifrån en kris likt den i Sverige på 90-talet eller den i USA 2008.

– Det finansiella systemet är väl rustat. Bankerna är väl kapitaliserade och marknaderna fungerar väl, säger han.

Alexandra Stråberg håller med om den analysen.

– Vi har jobbat med att öka robustheten i banksystemet och den offentliga sektorn har resurser att möta en kris, säger hon."