För fem år sedan sänktes energiskatten för datahallar i Sverige kraftigt, en förändring som gav dessa verksamheter samma skatterabatt på el som den tunga industrin haft sedan 1990-talet.

Sänkningen genomfördes för att locka investeringar till Sverige. I dag har stora nätjättar som Facebook, Amazon och Microsoft datahallar i Sverige. Men reformen är kontroversiell. Att i en situation med höga elpriser subventionera serverhallar upprör många. Serverhallarna ger förhållandevis få jobb samtidigt som de förbrukar omkring 3 TWh el per år.

I en granskningsrapport som publicerades på torsdagsmorgonen riktar Riksrevisionen skarp kritik mot beslutet.

”Beslutet vilade på underlag med tydliga brister, där varken företagens eller samhällets behov omhändertogs. Någon utvärdering har ännu inte gjorts”, skriver Riksrevisionen i ett pressmeddelande.

Myndigheten har granskat på vilka grunder beslutet fattades 2017 och hur effekterna har följts upp. Slutsatsen är att underlaget till beslutet var undermåligt och att ingen hänsyn togs till effekterna på elsystemet. Vid tiden för beslutet var det väl känt att datacenter var stora elkonsumenter.

”Rätt tidigt kom de här frågorna upp. Svenska kraftnät beskrev i november 2017 utmaningarna för elsystemet i och med att datacenter etablerades”, säger Dimitrios Ioannidis, projektledare för granskningen.

Men när delar av reformen justerades 2018 tittade regeringen inte på de frågorna.

”Vi har inte sett att regeringen intresserat sig för det här”, säger Dimitrios Ioannidis.

Riksrevisionen konstaterar också att stöden inte villkorades med krav på energieffektivisering eller att serverhallarnas spillvärme skulle tas om hand. Potentiella investerare fick ingen information om de energipolitiska målen i Sverige.

”Regeringen har utgått från att datahallsföretagen har egna incitament att energieffektivisera. Det låter rimligt, men om man sänker energiskatten är frågan vad som händer med det här egna incitamentet”, säger Dimitrios Ioannidis.

Hittills har totalt 80 företag tagit del av en nedsättning på drygt 1,3 miljarder kronor. Från början trodde regeringen att 235 företag skulle ta del av stöden, men efter fem år står det klart att en stor del av skatterabatten gått till fåtal större företag.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utvärdera skatterabatten konsekvenser och att koppla den till de energipolitiska målen.

”Sänkningen av energiskatten kunde ha fungerat mer effektivt om regeringen hade förberett åtgärden och samordnat mellan olika samhällsmål. Sänkningen borde också utvärderas i efterhand inte minst mot bakgrund av Sveriges energipolitiska utmaningar, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande. "