Allt ifrån geopolitiskt inflytande - kontroll från den Djupa Statens sida i Brasilien - till att den svenska staten borde engageras mer i försäljningsarbetet.

" Saab har förlorat flera stridsflygaffärer men hoppas fortfarande kunna sälja hundratals nya Gripenplan. Nu vill Saabchefen Micael Johansson ha bättre stöd från staten för att ta hem affärerna mot den hårda amerikanska konkurrensen.

Land efter land har bestämt sig för att satsa mer på försvaret. Säkerhetsläget i Europa har försämrats. Dessutom är Sverige på väg in i Nato.

Enligt Micael Johansson, vd för försvarsindustriföretaget Saab, bidrar allt detta till att efterfrågan ökar och bolaget bör få lättare att sälja sina produkter till andra Nato-länder.

– Det är en fantastisk möjlighet. Vi har inte sett en sådan möjlighet på mycket lång tid, säger Micael Johansson.

Han pekar på att flera Natoländer inte vill köpa känsliga system för elektronisk krigföring, radarövervakning och stridsledning från någon som står utanför försvarsalliansen. Det ändras när Sverige kommer med.

Men han konstaterar också att det tar lång tid innan de ökade försvarssatsningarna verkligen leder till nya beställningar. Visserligen har orderingången börjat ökat och leveranserna av enklare vapen stiger snabbt. Däremot tar det betydligt längre tid att få till beställningar på stora system som stridsflygplan, marina fartyg och radar.

– Satsningarna har börjat men det är inte en snabb process och vi ser inte att det leder till några omedelbara kontrakt. Det finns mycket att göra för att det ska gå snabbare på beställarsidan, säger Micael Johansson.

Samma kritik kom nyligen även från marinchefen Ewa Skoog Haslum. Hon vill att militären, inköpsmyndigheter, politiker och försvarsindustrin blir snabbare. Saab har till exempel blivit kraftigt försenade med leveranserna av marinens nya ubåtar.

Saab har också själva haft svårt att få fart på försäljningen inom bolagets viktigaste område: stridsflyget. Bakslagen har kommit ett efter ett och gäller både nya planet Gripen E/F och den äldre versionen Gripen C/D.

Det svåraste avbräcket kom när Finland bestämde sig för att säga nej till Gripen E och i stället valde F-35 från amerikanska Lockheed Martin.

Kanada verkar nu gå samma väg och tidigare sa även Schweiz nej till Gripen och valde F-35. Nyligen kom också Tjeckien med beskedet att de tänker inleda förhandlingar med USA om att köpa F-35.

Tjeckien hyr nu 14 Gripenplan och det skulle troligen vara betydligt billigare att uppgradera till nya Gripen E/F i stället för till F-35. Ändå verkar de föredra det amerikanska planet.

Även Slovakien och Bulgarien har valt ett amerikanskt plan i stället för Gripen. I deras fall handlar det om det lite mindre avancerade F-16 som ställdes mot Gripen C/D. Kroatien tackade också nej till Gripen. De valde i stället begagnade franska Rafaleplan.

Nya Gripen E har än så länge bara sålts till Sverige och Brasilien. Många länder väljer amerikanska F-35 i stället.

Saab har med andra ord haft det väldigt svårt hittills att sälja Gripen utomlands. Och det är framför allt mot amerikanska konkurrenter som bolaget förlorar.

– Det är väldigt frustrerande. Men det handlar inte om produkten och systemet vi levererar utan om kopplingar till säkerhetspolitik. USA:s inflytande är fenomenalt, säger Micael Johansson.

Han pekar på att inköp av försvarsmateriel inte är som köp av bilar, flygplan eller andra civila produkter. På försvarssidan handlar det minst lika mycket om att få till ett säkerhetspolitiskt samarbete med ett viktigt land.

USA är helt enkelt världens överlägset största militärmakt som många länder vill ha goda relationer med. Det politiska stödet är viktigt på flera sätt. Amerikanska, franska och brittiska toppolitiker brukar till exempel själva lägga mycket kraft på att försöka ro hem affärerna.

– För att kunna ta en stridsflygorder krävs det uppbackning av staten. Men svenska staten la ned sin stödorganisation för flera år sedan, säger Micael Johansson.

Han hävdar att de få svenska statliga tjänstemän som fortfarande jobbar med att stödja försvarsindustrins export inte har en chans mot de stora satsningar som USA och Storbritannien gör på området.

– Vi skulle vilja ha mer stöd av den svenska regeringen, säger Micael Johansson.

Amerikanska stridsflygplanet F-35 har vunnit rader av upphandlingar. I Norden har Danmark, Norge och Finland bestämt sig för att använda planet.

Trots det hittills svaga resultatet hoppas Saabs ledning ändå på att det ska bli fler Gripen-försäljningar. Sverige har än så länge köpt 60 nya Gripen E. Till det kommer 36 nya Gripen till Brasilien som nu även är på gång med ytterligare fyra plan.

Enligt Jonas Hjelm, chef för Saabs flygverksamhet, är det troligt att Sverige beställer ytterligare 60 Gripen E när det om drygt tio år är dags att fasa ut nuvarande Gripen C/D. Till det kommer att Brasilien siktar på att köpa minst lika många plan som tidigare.

Saabs ledning har även förhoppningar om att Colombia, Indien, Thailand, Österrike och Ungern ska slå till på nya Gripenplan.

– Jag tror fortfarande att vi kan ta en substantiell del av marknaden. Det handlar om hundratals plan, säger Micael Johansson.

Tidigare har Saabledningen talat om att kunna sälja 400-450 Gripenplan.