Hur ser du på risken att tas till fånga?

Blir jag tillfångatagen så kommer de förmodligen döma mig till döden som legosoldat. Sen är jag inte legosoldat enligt internationell lag, jag har ingen lön alls.

Ur SVT artikeln

En svensk riskerar dödsstraff i Donetsk för att ha stridit mot Ryssland i Ukraina. SVT Nyheter har pratat med flera svenska frivilliga som alla är högst medvetna om riskerna.

– Jag kommer aldrig att bli tillfångatagen. Jag har alltid två kulor i min stridsväst som är avsedda för mig själv, säger soldaten ”Lars”, som valt att vara anonym av hänsyn till sin familj.

Hur många svenskar det är som strider i Ukraina är oklart. Antalet har uppskattats från omkring ett hundratal till uppemot sexhundra. Klart är att de är utspridda på en rad olika enheter i hela landet.

Två försök att bilda en ren svensk styrka har gjorts, ett arbete som pågår, enligt flera svenskar på plats som SVT pratat med.

”Lars” har legat vid fronten, lett ukrainska styrkor i strid och utbildat nya soldater. Han jämför striderna med första världskriget, ett relativt statiskt skyttevärnskrig med ständig artilleribeskjutning.

– Man tar en korsning, man tar en by. Sen är man tvungen att backa. Sedan håller det på sådär – dag efter dag, vecka efter vecka, säger han.

Han har beslutat sig för att aldrig hamna i ryssarnas händer, för att inte utsättas för tortyr eller användas i propaganda.

– Jag har alltid varit beredd att ta mitt eget liv om det skulle komma till det.

”Bombad av jetplan”

Svenske militären ”Roger” verkar idag som sjukvårdare i en frivillig sjukvårdsbataljon. Han har ännu inte avfyrat sitt vapen.

– Vi blir ofta skjutna på. Oftast försöker vi bara fly eller gömma oss. Jag har blivit bombad av jetplan, av artilleri och fått min bas skjuten på med kulspruta, säger han.

Känner inte fängslade svensken

Ingen SVT pratat med har mött svensken som sitter fängslad i Donetsk. Mannen tillhör den ukrainska Azovbataljonen, något organisationen bekräftar för SVT.

Azovbataljonen grundades av högerextremister 2014 och rekryterade då även högerextrema. De tillhör sedan flera år tillbaka Ukrainas nationalgarde och har tonat ner sin tidigare politiska prägel. På grund av sin historia används de flitigt i det ryska propagandanarrativet om att landet vill ”avnazifiera” Ukraina.

Åsikterna om bataljonen, som av många i Ukraina betraktas som en stark och positiv kraft, går idag isär i Ukraina.

”Lars”, som varken stridit med eller tillhör organisationen, beskriver dem som en kompetent militär styrka. Han har träffat flera av deras soldater och inte sett några tecken på extremism.

–

Sedan ska jag inte säga att det inte förekommer, men det är inte min bild, säger han.

”Roger” tar däremot avstånd.

– Jag har sagt till mina befälhavare att jag inte kan jobba med Azovbataljonen. Jag har jobbat i Försvarsmakten och vill gärna komma tillbaka till Försvarsmakten. Då är det känsligt om man samarbetar med högerextrema element, säger han.