" Kina satsar stort på att bygga ny kolkraft. Planen sträcker sig fram till 2029.

Under en månad i våras tog kinesiska kolgruvearbetare upp mer kol per dag än någon gång tidigare i historien.

– Resultatet av den pågående torkan blir att Kinas redan stora satsning på kolkraft kommer att accelerera ytterligare, påpekar Karl Hallding, svensk expert på kinesisk miljöpolitik.

Den 21 september 2021: Kinas ledare Xi Jinping håller ett förinspelat tal på en storbildsskärm för FN:s generalförsamling. Bakom honom på ett konstverk skymtar Kinesiska muren. Sceneriet förmedlar historiens vingslag.

Kina har på kort tid blivit världens näst största ekonomi. Kina producerar och konsumerar hälften av världens kol. Landet står för en tredjedel av de globala utsläppen av koldioxid.

På bildskärmen understryker ledaren allvaret. Världen måste snabba på övergången till en ekonomi som är grön. Orden som den mäktige mannen sedan tar i sin mun ger visst eko i världen.

– Kina ska sträva efter en topp i koldioxidutsläpp före år 2030 och vara koldioxidneutralt före 2060, säger han för andra året i rad.

Samtidigt lovar Xi Jinping att Kina ska upphöra med sina massiva investeringar i kolkraftverk utomlands.

Löftena i FN är kraftfulla och ger klimataktivister hopp om att världens största utsläppare av koldioxid har tänkt om. Men det ska visa sig vara en from förhoppning.

Våren 2022: Kina har dragit igång en enorm satsning på nya kolkraftverk.

När den första vågen av pandemin var över och en ekonomisk återhämtning var nödvändig räckte inte elektriciteten i Kina till. Strömavbrotten avlöste varandra.

Nu vill ledarna försäkra sig om att landet inte drabbas av nya stora strömavbrott och sätta fart på ekonomin.

Av den anledningen har det kinesiska kommunistpartiet beslutat använda samma recept som partiet säger fungerat tidigare: tunga subventionerade investeringar inom infrastruktur för att höja bnp. Då behövs det massor av stål, cement och kol.

Ledningen i Peking är inte den enda i världen som brottas med att få fram tillräckligt mycket energi för att skapa ekonomisk tillväxt och på samma gång minska utsläppen. Men resultatet av balansgången blir mer avgörande i Kinas fall. Med sin enorma befolkning och gigantiska industri som vilar på ett beroende av kol.

Bara under de första sex veckorna i år gav Kina klartecken till nya kolkraftverk med dubbelt så stor kapacitet som alla de kinesiska kolkraftverk som fick motsvarande tillstånd förra året.

I mars månad tog kinesiska kolgruvearbetare upp mer kol per dag än någon gång tidigare i historien.

Enligt Li Shuo, tjänsteman vid miljöorganisationen Greenpeace avdelning i östra Asien, har Kina inträtt i en vintertid för klimatpolitiken.

Trivium, ett bolag som bevakar och analyserar utvecklingen i Kina, varnar för att beroendet av kol snart gör det omöjligt för framtida ledare att rulla tillbaka utvecklingen.

Med hänvisning till sin status som utvecklingsland kan Kina undvika att ta sig an absoluta mål för sina utsläpp och öka sina utsläpp fram till år 2030.

Innan dörrarna stängs kommer industrin att pressa fram så många kolprojekt som möjligt, säger Yu Aiqun, forskare vid organisationen Global Energy Monitor till Financial Times, om perioden fram till tidpunkten då Kina sagt att utsläppen inte längre ska öka.

Kinas argument är att inget land av samma storlek någonsin tidigare presenterat en lika snabb och ambitiös plan för klimatet. Samtidigt har Xi Jinping varnat för en förändring som påverkar livet för det kinesiska folket. Förnybar energi måste först bli tillförlitlig. Därefter kan traditionella källor frångås, sade han i vintras.

– Kina gör samma sak som landet brukar göra: gasar sig igenom svårigheter. Problemet i Kina är i grund och botten det totalitära ekonomiska systemet, säger Karl Hallding, som under lång tid följt Kinas energipolitik – tidigare vid Stockholm Environment Institute, i dag som chefsanalytiker vid verket för innovationssystem, Vinnova.

– Kina satsar tydligt på kol framåt i tiden. Bara de nya kolkraftverken ger sex gånger så stor kapacitet som Tysklands redan befintliga kolkraft. Och bygger man kolkraftverk fram till år 2029 är väl inte tanken att man sedan ska lägga ned dem omedelbart? fortsätter Karl Hallding, apropå det uttalade löftet att börja sänka utsläppen från 2030.

Kinakännarens slutsats är därför att Xi Jinpings löften är intet värda.

Särskilt när delar av Kina drabbats av den värsta värmeböljan som uppmätts. De låga vattennivåerna i bland annat Yangtzefloden har lett till störningar i elproduktionen, som tvingat fabriker att stänga.

– Vi pratar om ett av världens mest tätbefolkade områden med en massiv ekonomisk aktivitet. Resultatet av torkan blir att Kinas redan stora satsning på kolkraft kommer att accelerera ytterligare, bedömer Karl Hallding.

Han säger att de kinesiska ledarna är skickliga på att föra ut sitt budskap.

– Det låter ofta bra. Andra gånger är de otydliga. De gör det väldigt svårt att förstå vad deras målsättning går ut på. Men det finns ingen politik i Kina i dag som över huvudtaget pekar på att landet är på väg att bli koldioxidneutralt år 2060, säger Hallding.

Han poängterar vikten av att sätta Kinas roll i det globala klimatarbetet i ett geopolitiskt sammanhang.

– Vi har vetat väldigt lite om Kina genom historien. Vågor av vurm och skräck för Kina har gått genom väst. Trots att det inte grundats på den verkliga situationen, utan på våra egna projektioner på Kina.

Miljörörelsen i väst, konstaterar han, har använt Kina som ett argument för att inte tillräckligt mycket gjorts på hemmaplan.

Under 2000-talet har Kina kraftigt ökat både industriproduktion och koldioxidutsläpp. Ändå har Xi Jinping varit skicklig på att framställa Kina som ett föregångsland inom hållbar utveckling. Framför allt genom att peka på den snabba ökningen av installerad kapacitet för att producera förnybar elkraft. Kina har mer installerad sol-, vind- och vattenkraft än något annat land.

Den kapaciteten säger emellertid bara vad som är möjligt om det blåser hela tiden på en vindsnurra. Ingenting om hur mycket energi som verkligen genererats. Den berättar heller inte att den kinesiska ekonomin misslyckats med att bygga ut elnät som effektivt levererar elektriciteten, påpekar Karl Hallding.

– Grönmålningen har skymt sikten för att Kina under Xi Jinpings ledning rullat ut världens största satsning på ny kolkraft, säger han.

Där står Kina i dag. Enligt Halding med en klimatpolitik som inte främst handlar om att tillsammans med andra länder försöka hitta lösningar på klimatkrisen.

– För Kina är klimatdiplomatin ett av flera verktyg för att påverka den globala världsordningen. Några andra områden är styrningen av internet, utvecklingsfinansiering och global hälsa. Egentligen är klimatarbetet ett sätt för det kinesiska kommunistpartiet att sprida sin världssyn, säger han.

Andelen olika energislag som använts i Kina

Behovet av energi ökar snabbt i Kina. Andelen kol är stor. De senaste två åren har Kina lanserat en rad nya kolkraftverk som väntas tas i bruk de närmaste åren. 1965–2020. Procent.

Kinas utsläpp av växthusgaser har ökat snabbt. I dag står landet för cirka en tredjedel av de globala utsläppen. 1990–2021. Utsläpp per land, miljarder ton koldioxid.

Med en tredjedel av de globala koldioxidutsläppen är Kina världens största utsläppare av växthusgaser.

Den senaste klimatrapporten från IPCC visar vilka allvarliga klimathot världen står inför om de globala utsläppen inte börjar minska senast 2025. Trots det innebär Kinas åtaganden att landets utsläpp kommer att öka ytterligare till en topp 2030, enligt principen att ekonomiskt och industriellt utvecklade länder har ett ansvar att gå före genom att minska sina totala utsläpp – och dit hör inte Kina.

Men redan 2023 beräknas Kina träda in i gruppen av höginkomstländer enligt Världsbanken. Det avspeglas dock inte i motsvarande ambitioner att begränsa utsläppen."