" Oligarken och aluminiumkungen Oleg Deripaska har kallats ”Putins favorit” och är i behov av pengar efter sanktionerna. Nu hoppas han att Svea hovrätt ska ge honom rätt att komma närmare de sex miljarder kronor som finns i Montenegro.

Advokaternas ansökan om att låsa upp delar av Deripaskas tillgångar skickades in 29 juni 2022 till Kommerskollegium.

Roman Abramovitj var tidigare ägare i brittiska fotbollsklubben Chelsea FC. Hans frysta tillgångar har lett till att Kommerskollegium kopplats in.

Det är ingen hemlighet att metallmagnaten Oleg Deripaska står nära Kreml. Flera av hans företag levererar materiel åt den ryska militären och USA har anklagat honom för att gömma delar av den ryske presidentens privata förmögenhet.

Genom aluminiumföretaget Rusal, som kontrolleras av Oleg Deripaskas eget maktbolag, har oligarken sedan länge starka band till Sverige. Han har bland annat ägarband till aluminiumverket i Sundsvall, Kubal, och flera av hans bolag har utfört arbeten i miljardklassen vid Förbifart Stockholm och Citybanan.

Men den process som snart ska avgöras i Svea hovrätt började i Montenegro före Rysslands annektering av Krimhalvön.

Den ryske miljardärens bolag CEAC (Central European Aluminium Company) ägde 58,7 procent i Montenegros enda aluminiumfabrik Kombinat Aluminijuma Podgorica (KAP). Tillgångar som delvis exproprierades av Montenegro efter finanskrisen 2008 när verksamheten hölls igång med statliga bidrag och subventioner.

Sedan kom det ryska angreppet på Georgien, annekteringen av Krim – och sanktionerna mot Oleg Deripaska.

När den ryske miljardären förlorade sina investeringar i Montenegro vände han sig till Stockholms internationella handelskammare – som ofta agerar skiljedomstol i internationella affärstvister – och krävde hundratals miljoner euro tillbaka. Summan har angetts till 600 miljoner euro, motsvarande drygt sex miljarder kronor.

Stockholms handelskammare landade 2019 i att de inte hade jurisdiktion att besluta i frågan. Oleg Deripaska har därför överklagat beslutet till Svea hovrätt, som beräknas ta upp det gamla montenegrinska ärendet på nytt den 20 september i år.

– Skiljenämnden kom fram till att de inte är behöriga, det hade inte träffats något folkrättsligt avtal mellan Ryssland och Montenegro. Det kokar ner till Jugoslaviens uppsplittring. Det fanns helt enkelt inget avtal med Montenegro enligt skiljenämnden, säger Kerstin Norman, domare i Svea hovrätt.

Det är ett ganska stort ärende och jag kan inte uttala mig om hur mycket tid vi lagt ner.

Det är i samband med den pågående rättsprocessen i Sverige som aluminiummagnatens svenska advokater från byrån Westerberg och Partners begärt att delar av sanktionerna mot Oleg Deripaska måste hävas – så att miljardären kan betala advokaträkningen.

Sådana ärenden avgörs av Kommerskollegium, som har fått i uppdrag av UD att ansvara för att vissa sanktionsregler i Sverige efterföljs. Hur stora summor advokatbyrån begär ut för Deripaskas räkning är sekretessbelagt i handlingarna som SvD tagit del av.

– Det är ett ganska stort ärende och jag kan inte uttala mig om hur mycket tid vi lagt ner, säger advokat Maria Fogdestam Agius vid Westerberg till SvD.

Er klient Deripaska, hur har han ställt sig till att hans tillgångar är frysta och att han inte kunnat betala för juridiskt ombud?

– Jag kan inte uttala mig om det tyvärr, jag är bunden till klientsekretess och kan inte uttala mig i enskilda ärenden, säger Maria Fogdestam Agius.

Mycket mer än så vill inte advokaterna säga.

Kommerskollegium beviljade undantag den 20 juli i år för att advokaterna skulle kunna få betalt.

Oleg Deripaska, som tidigare också pekats ut som Putins ”favorit” är inte ensam om att ha ansökt om att få frysta ryska tillgångar upplåsta i Sverige. Kommerskollegium har fått in 18 sådana ansökningar sedan den 28 mars i år, visar SvD:s granskning.

Flertalet av ansökningarna är från svenska bolag som vill ha betalt för leveranser av varor eller tjänster; bland annat stålbolaget SSAB Emea AB, en redovisningsbyrå, ett trävarubolag och ett svenskt bolag som är arbetar inom kraftverksektorn.

Där finns även ärenden som rör en annan rysk oligark – Roman Abramovitj, tidigare ägare till brittiska fotbollslaget Chelsea FC. Abramovitj fanns med som medfinansiär när Deripaska byggde upp sitt metallimperium vid millennieskiftet och blev en av världens största aluminiumleverantörer.

Deras företagsportföljer har separerats sedan dess och den som nu ansökt om att få loss pengar från Roman Abramovitj är Chelsea FC:s svenska talangscout Peder Widlund, som ville kvittera ut sin månadslön.

”Då min uppdragsgivares ägare satts under sanktion så har klubben fått tillåtelse att bedriva viss verksamhet där jag jobbat på som vanligt”, skrev Peder Widlund till Kommerskollegium.

Ansökan godkändes i maj i år. Han kommenterade då ärendet i DN, innan hans ansökan hade godkänts av Kommerskollegium. Till SvD tillägger han nu:

– Jag tycker att Kommerskollegium har skött detta bra. Mitt avtal med Chelsea FC undertecknades innan sanktionerna mot Abramovitj, säger Widlund.

Bland ansökningarna om att låsa upp frysta tillgångar finns även ärenden från ryska diplomatiska beskickningar i Sverige, de är gjorda mellan april i år och den 18 augusti: ryska ambassaden i Stockholm, ryska generalkonsulatet i Göteborg och den ryska handelsfederationen i Lidingö.

Diplomaterna ber om att få loss pengar från utrikesministeriet i Ryssland för att kunna bedriva sin diplomatiska verksamhet och betala sina elräkningar, något Kommerskollegium också godkänt med vissa förbehåll om maxbelopp per månad.

DI rapporterade om de ryska ansökningarna tidigt i augusti.

Oleg Deripaskas överklagan kommer inte att ge oligarken pengar i handen, oavsett utgången i Svea hovrätt. Hovrättsrättegången handlar om huruvida handelskammaren har rätt att agera skiljenämnd i tvisten med Montenegro eller inte.

– Deripaska vill att skiljenämnden ska vara behörig att avgöra den frågan, säger Kerstin Norman.

Även om det landar där är det inte säkert att oligarken får några pengar. Oleg Deripaska har tidigare stämt Montenegro via motsvarande skiljedomstol i Paris och mötts av ett tvärt nej, saken prövades aldrig där.

Svea hovrätt beräknar att de behöver sex veckor för domskrivning efter huvudförhandlingen. Deripaskas svenska advokatbyrå har begärt att få förhandlingarna i hovrätten framskjutna för att få mer tid för överläggningar.

– Det finns en sådan begäran men vi har inte tagit ställning till hur vi hanterar den, säger domare Kerstin Norman, Svea hovrätt.

Fotnot: I en tidigare version av artikeln skrevs att ”Kommerskollegium är den svenska myndighet som övervakar att sanktionsreglerna följs i Sverige”. Det är inte helt korrekt, myndigheten har i uppdrag av UD att kontrollera att sanktionsreglerna följs. "