Advokatsamfundet: Nej till straffansvar för deltagande i en terroristorganisation

Advokatsamfundet avstyrker i sitt remissvar förslaget om straffansvar för deltagande i en terroristorganisation.

Samfundet ifrågasätter utredningens slutsats att kriminalisering är ett effektivt sätt att förebygga, förhindra och bekämpa deltagande i en terrororganisation.

I utredningen som presenterades i april föreslogs en ny straff­bestäm­melse om deltagande i en terrorist­organisations verksamhet.

Det handlade bland annat om att kriminalisera att förse organisa­tionen med information, anskaffa eller under­hålla vapen, rekrytera deltagare till verk­sam­heten eller ge publicitet åt organisa­tionen.

Andra exempel som angavs var att delta i logistiken kring organisa­tionen genom att exempelvis utföra trans­porter, sätta upp läger eller ordna mötes­lokaler.

Straffet före­slogss vara fängelse i högst fyra år. Vid grova fall före­slogs det kunna dömas ut fängelse i upp till åtta år, eller femton år om deltagandet innebär att gärnings­mannen har lett terrorist­organisationen.

Inga principiella invändningar

Advokatsamfundet skriver nu, i sitt remissvar, att de inte har några ”principiella invändningar mot att möjligheterna att genom straffrättsliga lagstiftningsåtgärder bekämpa sammanslutningar som ägnar sig åt eller understödjer terrorism”.

Men samtidigt ifrågasätter samfundet utredningens slutsats att kriminalisering är ett effektivt sätt att förebygga, förhindra och bekämpa deltagande i en terrororganisation. Inte heller anser samfundet att behovet motiverar en inskränkning av den i regeringsformen skyddade föreningsfriheten.

Dessutom pekar man i remissvaret på att begreppen ”deltagande” och ”terrorism” båda är oklart definierade, och att en kriminalisering därmed är riskabel ur legalitetssynpunkt.

I svaret ifrågasätter Advokatsamfundet också det faktum att terroristlagstiftningen ändrats ett flertal gånger de senaste åren.

”Det framstår som att de kriminaliseringar som skett och som nu föreslås är en konsekvens av lagstiftarens önskan att tillgodose önskemål om skärpt lagstiftning på området snarare än ett resultat av analys och övervägande rörande vilka behov som finns.

Vidare har ändringarna skett så snabbt att det inte givits tid att utvärdera om de fått önskvärd effekt” skriver Advokatsamfundet.