" Under svenska riksdagsvalet 2018 drabbades Valmyndighetens sajt för en så kallad överbelastningsattack där angriparna avsiktligt överbelastade myndighetens webbsida för att försvåra användarnas åtkomst. Resultatet blev att sidan låg nere i flera timmar när rösträkningen pågick.

Nu nalkas det svenskt val igen och cybersäkerhetsexperterna tycks vara mer bekymrande än någonsin.

”Risken ökar alltid i samband med valår. Men adderar man Nato-ansökan på det så är Sverige nu en betydligt mer intressant måltavla”, säger Mikael Westerlund som är it-chef och säkerhetsexpert hos telekom- och dataföretaget Globalconnect.

Tidigare i våras slogs Finlands webbplatser för Försvarsdepartementet och UD ut och i förra veckan drabbades finska riksdagen av ytterligare en cyberattack som en rysk hackergrupp tog på sig ansvaret för.

”Vi bestämde oss för att göra ett 'vänligt' besök i grannlandet Finland, vars myndigheter blivit så angelägna om att gå med i Nato”, skrev gruppen på kommunikationstjänsten Telegram enligt Di.

Mikael Westerlund vill inte uttala sig specifikt om det är just ryska hackers som svenska it-säkerhetsexperter ser ökad risk för. Men faktumet är att den globala positionen som Sverige nu intagit har förändrat saker och ting.

”Sverige har varit mycket mer tillbakadraget tidigare. Men nu sticker vi ut hakan och då är risken är att vi blir mer utsatta för attacker.”

Huruvida de svenska systemen är extra sköra eller om cyberhackarna blivit mer avancerade, kan Mikael Westerlund inte svara på. Däremot menar han att Sverige som gjort sig känt för att ligga i den digitala utvecklingens framkant, ibland anammar ny teknik lite för blåögt.

För när företag lägger en för stor del av sin it-kompetens på produktutveckling, blir det på bekostnad av cybersäkerheten.

”I Sverige är vi modiga och innovativa när vi utvecklar ny teknik. Men innan vi implementerar nya idéer så måste vi tänka på säkerheten.”

För myndigheterna är det en fråga om vad effekten kan bli av till exempel en otillgänglig kommunikationskanal under valdagen. Även om målet med attacken 2018 inte var att påverka rösträkningen eller ta del av hemlig data, kan liknande händelser skapa stor osäkerhet och misstro för viktiga samhällsorgan.

Därför menar Mikael Westerlund att man måste bredda kunskapen om it-säkerhetens betydelse och vad konsekvenserna av bristfälliga system kan bli.

”Jag vill inte ha en situation där människor inte har förtroende för vårt samhälles förmåga att skydda sig mot cyberattacker – den kampen ska vi aldrig ge upp!”