Så tyvärr ännu ett riktigt öppet underbetyg av allra värsta sort och märke åt den svenska befolkningens tankeförmåga...

Den jävla dåre som är stolt för att vara svensk i det här läget utgör ett talande exempel på var psykiatrin måste förstärkas kapitalt - ofrivillig vits.

Hur man kan vara så helvetes girig att man till och med börjar äta upp sig själv fast det inte ens behövs - det är bara svenskt och inget annat!

" Marknadsräntorna har den senaste tiden vänt ned i tron att inflationen ska falla och ekonomin bromsa in. Trots det har bankernas snitträntor på bolån fortsatt att stiga. Läget gör att det finns ”enorma möjligheter att pruta,” säger Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer som följer boräntorna.

Många hushåll har det tufft just nu. På bara några månader har bostadsräntorna stigit kraftigt.

Mest har räntorna stigit på bundna lån. Sedan början av året har snitträntan på ett treårigt bolån mer än fördubblats – från knappt 1,5 procent till 3,6 procent. Samma sak gäller för femåriga lån som stigit från 1,7 till 3,7 procent.

Bankerna förklarar utvecklingen med att räntan på bostadsobligationerna som säljer ut för att låna pengar har stigit kraftigt i takt med att centralbankerna har höjt räntorna för att stävja den höga inflationen. Och det stämmer. Men de senaste veckorna har obligationsräntorna istället sjunkit.

Sedan mitten av juni har exempelvis Stadshypoteks (Handelsbankens bolåneinstitut) 2-åriga bostadsobligation fallit från 3,4 procent till 2,7 procent. Räntan på den femåriga obligationen har fallit från 3,7 procent till 2,9 procent.

Fallet beror på att marknaden förväntar sig att inflationen avtar och att centralbankerna därför inte behöver höja räntan lika mycket som de trott tidigare. På onsdagen kom en bekräftelse på att marknaden legat rätt, då färsk statistik visade att den amerikanska inflationstakten i juli var både lägre än väntat och lägre än föregående månads toppnotering. Statistiken fick marknadsräntorna att falla ytterligare.

De flesta av storbankerna har förvisso sänkt listräntorna på sina bundna bolån – alltså räntan som hushållen får om de inte lyckas pruta. Men listräntorna har inte fallit alls lika mycket som bankernas upplåningskostnader. Dessutom har snitträntan som nya bolånetagare faktiskt betalar för sina bundna bolån inte fallit överhuvudtaget, utan tvärtom fortsatt att stiga. Det visar siffror från prisjämförelsesajten Compricer.

Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer, är inte förvånad. Hon har följt hur bankerna agerar när obligationsräntorna förändras eller Riksbanken ändrar sin styrränta – och trenden är tydlig.

– Bankerna är alltid mycket snabbare med att höja räntan än att sänka den, säger Christina Sahlberg.

Varför snitträntan fortsatt att stiga trots att listräntorna faller tycker hon är svårt att förklara. Normalt brukar snitträntorna följa listräntorna ganska väl.

– Det är så svårt att veta vad bankerna har för strategi. Det kan vara så att de sänker sina listräntor för att kunna konkurrera med andra banker men att de är lite snålare med rabatterna som de ger till nya kunder, säger Christina Sahlberg.

Frågan är vad som kommer att hända med de bundna boräntorna framöver.

Robert Boije, chefsekonom på statliga storbanken SBAB, tror att de mycket väl kan falla senare i år. Han pekar på signalerna om att inflationen håller på att toppa. Det kan få obligationsräntorna att falla – speciellt eftersom han tror att marknaden har lagt på en liten riskpremie på marknadsräntorna för att ta höjd för att inflationen kan bli högre än vad marknaden egentligen tror.

Om vi får tydligare tecken på att inflationen gradvis kommer att sjunka kan den riskpremien blir mindre, tror Boije.

– I takt med att vi får lite mer information om vad som händer med inflationen så skulle allt det här tala för att vi får lite lägre marknadsräntor, vilket i förlängningen kan påverka svenska bundna boräntor, säger Robert Boije.

– Faller obligationsräntorna så borde ju det smitta av sig i de längre bundna boräntorna också. Absolut, säger han.

Boije är dock noga med att påpeka att situationen är svårbedömd eftersom utsikterna för både inflationen och ekonomin i stort är osäkra.

Som bekant är det inte bara de bundna boräntorna som har stigit kraftigt den senaste tiden. Även de rörliga räntorna har skjutit i höjden. Sedan april har den rörliga snitträntan ökat från drygt 1,3 procent till över 2 procent.

Robert Boije spår att den rörliga räntan kommer fortsätta att stiga. Boijes prognos är att den stiger till mellan 3 och 4 procent det närmsta halvåret, men han utesluter inte att den sedan faller om Riksbanken sänker räntan när inflationen avtar och ekonomin bromsar in på grund av centralbankernas räntehöjningar.

– Börjar man få bukt med inflationen och vi börjar se recessionstendenser i den europeiska ekonomin så är det inte alls orimligt att centralbankerna, inklusive Riksbanken, tvingas ta några steg tillbaka, säger Robert Boije.

Han pekar också på alla de faktorer som förklarade den rekordlåga inflationen och räntorna innan kriget i Ukraina bröt ut. Det handlar bland annat om globaliseringen och digitaliseringen som ökat konkurrensen bland företag och därmed pressat kostnaden för både varor och arbetskraft. Ett högt sparande har samtidigt hållit räntorna låga när låntagare inte behövt erbjuda lika hög ränta för att kunna låna.

Enligt Boije finns dessa kvar och det vore konstigt om de bara försvunnit över en natt.

– Det är lätt att glömma bort de här faktorerna bara för att vi är inne i dagens mer krisartade skeende. Får vi bara ned den här höga inflationen så tror jag att det finns goda förutsättningar för att ha hyfsat låga räntor på ett par års sikt, säger Robert Boije.

Under tiden råder ekonomer hushållen att kontakta sin bank för att förhandla ned räntan, både på sina rörliga och bundna bolån.

Finansinspektionen (FI) redovisar kvartalsvis bankernas bruttomarginal, vilket är bankernas faktiska utlåningsränta minus deras finansieringskostnad och indikerar hur mycket bankerna tjänar på sina bolån. Under det första kvartalet låg marginalen på 1,35 procent. Det är lägre än toppenrekordet på drygt 1,7 procent för fem år sedan, men långt över bottennoteringen på 0,2 procent under den globala finanskrisen.

– När marginalerna är höga så innebär det att bankerna har en hög vinstmarginal och då bör det finnas betydande utrymme för dig som konsument att förhandla din ränta, sa Henrik Braconier, chefekonom på FI, efter myndigheten publicerade sina senaste siffra.

Christina Sahlberg på Compricer är inne på samma linje.

– Jag tror att många sitter stilla i båten för att behålla sitt bolån och undvika att få en ännu högre boränta. Men i själva verket är det precis tvärtom. När räntorna stiger så tjänar ju bankerna ännu mer pengar och då finns det enorma möjligheter att pruta, säger Christina Sahlberg.

Hon fortsätter:

– Vi är ett troget folk som tror att banken alltid ser efter oss och ger oss bra villkor, men så är det inte. Ju mer otrogen du är mot din bank desto bättre villkor får du."