" De enorma mängderna droger som kommer ut och in ur Nederländerna har skapat en parallell ekonomi, som penetrerar hela det nederländska samhället.

– Det underminerar demokratin, säger Jan Struijs, nederländska polisfackets ordförande.

Jan Struijs, polisfackets ordförande, har i flera år hävdat att Nederländerna är en narkostat. Det vill säga att det finns en parallell ekonomi som konkurrerar med den officiella ekonomin. Det har lett till exempelvis högre priser på bostäder, att legala företag tas över av kriminella och att det tvättas pengar i mängder.

– Jag kallar Nederländerna för en narkostat 2.0 eftersom drogerna pumpar in så mycket pengar i den legala ekonomin så att det tar över. Det underminerar demokratin men också ekonomin, säger Jan Struijs.

Ytterligare en konsekvens är att allt fler hotas, pressas eller utnyttjas av kriminella. Allt från lokalpolitiker, företagare, tjänstemän, journalister och advokater.

Mord på journalist och advokat

Ett exempel på det är händelserna kring den så kallade Marengorättegången där 17 personer ur den så kallade Mocromaffian stod åtalade för sex mord och flertalet mordförsök. Kronvittnet i rättegången attackerades på så vis att hans bror mördades, hans advokat mördades och till sist även den journalist som hjälpte honom när advokaten hade dött.

Mordet på den kände krimjournalisten Peter R de Vries har fått landets krimjournalister att bli mer försiktiga. Att nu namnge en brottsling är något som kan få konsekvenser menar mångårige journalisten Jens Olde Kalter.

– När en journalist namnpublicerar en brottsling så börjar skiten för dem med rättssamhället, med polisen och med andra brottslingar. De vill bara tjäna sina miljoner och göra sin business i tystnad, säger Jens Olde Kalter.

Åklagare och advokater som jobbar med rättsprocesser mot grovt kriminella behöver nuförtiden ofta polisbeskydd. Även vissa journalister har levt under hot. Jens Olde Kalter har ännu inte behövt något skydd och han hoppas att han aldrig hamnar där. Men den allt brutalare kriminella miljön har fått honom att fundera över sitt jobb.

– Är det värt att dö för? Vill jag att mina barn ska växa upp utan en pappa? Vill jag att mina barn ska växa upp i en narkostat? Det är sådana saker jag funderar över, säger Jens Olde Kalter."