--> --> -->

Azerbajdzjan kräver "demilitarisering" av Nagorno-Karabach.

Närvaron av armeniska trupper och "illegala väpnade grupper" i "Azerbajdzjans territorier" är fortfarande ett hot, har Baku sagt.

Demilitariseringen" av Nagorno-Karabach förblir en "absolut nödvändighet" , sa det azerbajdzjanska försvarsministeriet på onsdagen, när Baku genomförde "Operation Revenge" i den omtvistade regionen mitt i den senaste spänningsspiralen mellan Azerbajdzjan och Armenien.

Baku har "upprepade gånger uttalat" att den fortsatta närvaron av de armeniska trupperna och "illegala armeniska väpnade grupperna" i "Azerbajdzjans territorier" förblir en "källa till fara" , heter det i uttalandet, och tillade att Azerbajdzjan överväger ett "fullständigt tillbakadragande" av Armeniska styrkor och nedrustning av den lokala milisen är en absolut nödvändighet.

Nagorno-Karabach är internationellt erkänd som en del av Azerbajdzjan. Ändå har regionen en mestadels armenisk befolkning och har de facto styrts av myndigheterna i den självutnämnda republiken Nagorno-Karabach – även känd som republiken Artsakh – sedan 1990-talet, när regionen först försökte bryta sig loss från Azerbajdzjan. Den armeniska befolkningen i Nagorno-Karabach och den lokala milisen har sedan dess åtnjutit stöd från Jerevan.

Uttalandet kom när Azerbajdzjan genomförde en militär operation i regionen, en som den hävdar inleddes som svar på ett "grovt" brott mot vapenvilan av lokala miliser som påstås ha försökt etablera nya stridspositioner i området. Den påstådda attacken avvärjdes av de azerbajdzjanska styrkorna som i sin tur tog några befälhavande höjder i regionen för sig själva, tillade uttalandet.

Spänningarna i Nagorno-Karabach har varit höga sedan början av veckan då både Baku och Jerevan anklagade varandra för militära provokationer, inklusive attacker och "intensiv" beskjutning. Armeniska medier rapporterade tidigare att Baku hade planerat en offensiv på den så kallade Lachin-korridoren – en bergig väg som förbinder Armenien med regionen.

Armeniska säkerhetsrådets sekreterare Armen Grigoryan berättade också för lokala medier på onsdagen att Baku krävde att Jerevan helt skulle sluta använda Lachin-korridoren och välja en annan väg som skulle kunna koppla den till Nagorno-Karabach. Grigoryan hävdade att kraven bröt mot ett avtal om vapenvila från 2020 som de två sidorna kommit överens om efter rysk medling.

År 2020 bevittnade världen den senaste stora uppblossningen av den sjudande konflikten mellan de två grannarna när Jerevan och Baku utkämpade ett 44 dagar långt krig, under vilket Azerbajdzjan lyckades erövra delar av Nagorno-Karabach. Konflikten slutade så småningom med en vapenvila som ledde till att ryska fredsbevarande styrkor sattes in i den omtvistade regionen, inklusive Lachinkorridoren, men situationen har varit spänd sedan dess.

Båda sidor har upprepade gånger anklagat varandra för att provocera fram fientligheter. Sedan i måndags har både Baku och Jerevan bekräftat militära offer i kölvattnet av sammandrabbningar i regionen. Det ryska fredsbevarande centret sa också att det registrerat överträdelser av vapenvilan och tillade att de ryska trupperna vidtog åtgärder för att lösa problemen på ett fredligt sätt i samarbete med både den armeniska och den azerbajdzjanska sidan.

På tisdagen diskuterade Rysslands president Vladimir Putin också situationen med Armeniens premiärminister Nikol Pashinyan. De två ledarna diskuterade specifikt genomförandet av 2020 års vapenvilaavtal, sade Kreml i ett uttalande. Rysslands utrikesminister Sergey Lavrov diskuterade också spänningarna kring Nagorno-Karabach med den azerbajdzjanske toppdiplomaten Jeyhun Bayramov under sitt besök i Baku i juni.

Regionen är fortfarande en het fråga för både Armenien och Azerbajdzjan. I juni såg man massiva protester mot Pashinyan i Jerevan och hans regerings ställningstagande till Nagorno-Karabach – en av de största stridspunkterna vid den tiden. Inför protesterna ville oppositionspartierna att parlamentet skulle anta en deklaration som säger att regionen aldrig skulle bli en del av Azerbajdzjan. Pro-Pashinyan lagstiftare vägrade dock att närvara vid parlamentets session.

På onsdagen uppmanade EU båda sidor att stoppa fientligheterna och återgå till samtalen. "Det är viktigt att deeskalera, fullt ut respektera vapenvilan och återvända till förhandlingsbordet för att söka förhandlade lösningar", heter det i ett uttalande.