" ”Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi, tar sig an samtidens hälsofrågor tillsammans med programledaren Christer Lundberg ... Podden som avlivar hälsomyter”. Detta är inledningen till podden ”Fråga Agnes Wold”. Podden är mycket populär och har tilldelats radiopriset Guldörat.

Enligt en rapport från Spotify, The Swedish Podcast Report 2020, så har förtroendet för poddar ökat. ”Högst förtroende för innehållets sanningsenlighet återfinns i gruppen 45–64 år. Här svarar 80 procent att de i ganska eller mycket hög grad tycker att innehållet i poddar är sanningsenligt och korrekt”. Med detta höga förtroende för poddar så är det viktigt att granska om det finns skäl för detta, speciellt om podden utgår från ett public serviceföretag, som också har ett högt förtroende.

Läs mer: Fler än någonsin tidigare betalar obesitasingrepp själva

För cirka fem månader sedan kontaktade jag Sveriges Radio, Christer Lundberg och Agnes Wold för att diskutera felaktigheter som sägs i podden och som jag anser kan medföra skada för människors hälsa. Jag har ännu inte fått något svar. Avsaknaden av möjligheten att diskutera innehållet i podden har föranlett mig att skriva denna artikel.

I programmet sägs att Agnes Wold sticker hål på myter och missuppfattningar. Denna artikel ska begränsas till vad som stämmer utifrån två ämnen som tas upp, nämligen om kosten har någon betydelse för hälsan samt om övervikt.

Agnes Wold förringar generellt sett kostens och överviktens betydelse för sjukdomar. Här kommer några exempel från podden, den 22 februari 2022, där utfyllnadsord är borttagna och talspråk gjorts om till skriftspråk:

”Ät vad du vill och tjata inte om det. . . Att det har sådan enorm betydelse just vad man äter är väldigt konstigt. . . Det här BMI-systemet är ju helt taget ur luften och det är inte byggt på några studier. . . Det var en läkare i USA som själv tyckte att man borde ha en viss vikt i förhållande till sin längd. . . Att bara väga fem eller tio kilo för mycket. . . så visar studier ingen skillnad.”

Vetenskapliga studier visar dock tvärtom att de största riskfaktorerna för förtida död och sjukdom är kostrelaterade. (1) De likartade dödsorsakerna i västvärlden gör att hälsomyndigheter och hälsoorganisationer i stort sett i alla världens länder ger kostråd till sina befolkningar, råd som i grunden är mycket lika. Man uppskattar att ungefär 80 procent av förtida död samt kroniska sjukdomar, såsom hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, stroke, demens och cancer kan förebyggas genom att förändra livsstilen. (2)

I en studie i Lancet har man beräknat hur kosten påverkat våra liv i 195 länder. (3) Studien visar att kostfaktorer 2017 orsakade att 11 miljoner människor dog en förtida död samt att 255 miljoner fick sitt liv begränsat eller funktionsnedsatt. En hälsosam livsstil har visats ge ungefär 14 år längre liv i Europa. (4)

För patienter med hjärt-kärlsjukdom har man kunnat visa att de kan förbättra sitt sjukdomstillstånd och få sina kärl vidgade med en livsstilsförändring, speciellt en förändring av kostvanorna. För diabetes typ 2 vet man att man både kan förebygga och behandla människor med kost. När det gäller cancer skattar man att cirka 35 procent av sjukdomsfallen är kostrelaterade. (5) Kött- och charkuteriprodukter listas som cancerframkallande av världshälsoorganisationen WHO. EU har nu tagit fasta på detta och skriver i The EU´s new food promotion policy för 2022 att rött kött klassificeras som en cancerrisk.

Vetenskapliga studier har visat att övervikt och ett ökat kroppsmasseindex, BMI, är relaterat till en mängd sjukdomstillstånd. Risken att få kroniska sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och ett flertal cancerformer ökar från ett BMI på ungefär 20 till 21, alltså från normalvikt och uppåt. När man jämför människor med samma livsstil förutom kostvanorna så finner man att kosten och BMI är relaterade till varandra och att förekomsten av diabetes typ 2 ökar med BMI. Det finns alltså en mångfald studier som visar att sjukdomsrisken ökar och livslängden minskar med ökad övervikt och ökat BMI. Detta gäller från normalvikt och uppåt. Man behöver alltså inte vara kraftigt överviktig för att de extra kilona ska vara av betydelse.

Övervikt anges som den främsta orsaken till förlorade levnadsår i Sverige till följd av ökad risk för typ 2-diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom. (6) Även andra hälsoproblem ökar i risk med ökande BMI såsom förhöjda blodfetter, hjärtsvikt, hjärtrytmrubbningar, stroke, sömnapné, astma, reflux, gallsten, fettlever, artros, cancer, psykisk ohälsa, polycystiskt ovariesyndrom, graviditetskomplikationer, operationskomplikationer och njursjukdom. Den höga förekomsten av övervikt och fetma i vår del av världen leder alltså till mycket stora förluster av livskvalitet.

En slutsats är att det höga förtroendet för poddar kanske inte alla gånger är berättigat när det gäller sanningshalt och korrekthet. Man bör vara försiktig med att lita på en auktoritet inom ett område där hon inte har specialistkompetens. Till sist, att ge rätt kostråd är viktigt eftersom en stor mängd sjukdomsfall då skulle kunna förebyggas och det skulle också ge en ökad livskvalité."