”Vill man få ett stabilt elnät i södra Sverige går det bara att välja kärnkraft.”

Alla sätt att producera el är inte likvärdiga. Elnätet behöver planerbar produktion, det vill säga sådan som inte är utlämnad till vädrets nycker för att bli stabilt.

Amory B Lovins, fysiker och adjungerad professor i Civil and Environmental Engineering vid Stanford University, hävdar att kärnkraft är dyr, och om bara marknaden får verka fritt kommer den att tyna bort på grund av olönsamhet (

Aktuella frågor 24/7). Han drar också en lans för energieffektiviseringar och snabb utbyggnad av sol- och vindkraft.

Lovins har huvudsakligen byggt sin karriär på att propagera för energieffektiviseringar, ett budskap som få kan invända mot – naturligtvis är effektiv användning av alla resurser bra.

Problemet är att Lovins återkommande under decennier har förutspått att det ska leda till minskad total användning av energi, men så har inte skett.

Lovins har konsekvent fått fel i sina spådomar och han har aldrig förutsett eller varnat för dagens elkris. Ändå begär han att vi alla nu ska lyssna på hans råd när han propagerar för att den politik som skapat dagens kris ska fortsätta och utökas.

Men Lovins och många andra förespråkare för väderberoende kraft missar hur elnätet fungerar. Det har även diskussionen kring hur svensk energipolitik ska se ut gjort – under lång tid. Man har bara diskuterat den totala mängd el som produceras under ett år, men det spelar roll när, var och hur elen produceras, liksom att elnätet måste fungera.

El är en komplicerad dans där tre parter deltar – produktion, överföring och användning måste vara i balans i varje ögonblick.

Alla länder i världshistorien har byggt upp sina elsystem med planerbar produktion som bas – el som går dygnet runt, året runt, och som människor själva kan reglera.

Nedläggningen av fyra kärnkraftsreaktorer har skapat svåra obalanser i södra Sveriges elsystem, eftersom de stora och tunga generatorer som finns i kärnkraftverk och stora vattenkraftverk utgör ryggraden för att skapa ett stabilt elnät.

Generatorerna skapar inte bara el, utan används även för att justera elnätet på olika sätt.

Att ha många lätta generatorer, som i småskalig vattenkraft och vindkraft, hjälper inte till att stabilisera nätet i samma utsträckning. Värre än så – inte sällan skapar de små generatorerna obalanser.

Lovins påpekar helt korrekt att kärnkraft lagts ned i vissa delar av världen på grund av svårigheter att konkurrera på marknaden. Men han berättar inte att det bara skett i större skala i hans hemland USA, och där för att billig fossil skiffergas konkurrerat ut annan elproduktion.

Det framgår inte om Lovins anser att det är principiellt positivt att öka utsläppen från fossil gas för att minska kärnkraften.

Oavsett är exemplet inte relevant i Sverige, där det råder politisk enighet om att inte öka den fossila elproduktionen.

Men den nedläggning av kärnkraftverk som nyligen skett har lett till kraftig ökning av oljeeldad elproduktion. Det är oklart om regeringen förutsåg att det skulle bli en effekt av dess kärnkraftsfientliga politik.

De stora nedläggningarna av kärnkraftverk i världen har skett utifrån politiska beslut, med Tyskland och Sverige som avskräckande exempel. Båda länderna har fått omfattande problem i sina elsystem.

Lovins ondgör sig över kärnkraftverk som står stilla i Frankrike, men berättar inte att de flesta av stoppen beror på planerad upprustning av verken för att kunna fortsätta producera klimatsmart, billig och säker el under decennier framåt.

Att så många kärnkraftverk står stilla just nu beror på pandemin; projekt som skulle ha utförts de två senaste åren fick skjutas på framtiden, vilket gjort att många stopp råkade hamna samtidigt i sommar. Att det skulle sammanfalla i tid med kriget i Ukraina förutsåg ingen.

Lovins resonemang är typiskt för sol- och vindentusiaster: Han bortser från kostnader. Han upprepar det närmast eviga påståendet att sol- och vindkraft är billigt. Allt är billigt om någon annan betalar. Kostnaderna för produktionen är bara en liten del när det gäller sol- och vindkraft. Kostnaderna för elnät och att hantera den opålitliga tillgången är ofta många gånger högre, men det nämner Lovins inte.

Svenska kraftnät, den myndighet som har övergripande ansvar för stabiliteten i det svenska elsystemet, har gång på gång påpekat att Sverige idag har ett närmast desperat behov av ny planerbar kraft i södra delen av landet.

Efter nedläggningen av halva den svenska kärnkraften är nu nätet alldeles för instabilt. Mer sol- och vindkraft i södra Sverige löser inte problemen, utan gör dem värre.

Det finns fyra tekniker som används i stor skala för att skapa planerbar el: kolkraft, fossil gaskraft, vattenkraft och kärnkraft. Samtliga åtta partier i riksdagen är eniga om att inte bygga ut kolkraft och fossil gaskraft. Det finns nästan ingen vattenkraft kvar att ytterligare använda i södra Sverige.

Vill man få ett stabilt elnät i södra Sverige går det bara att välja kärnkraft.

SKRIBENTEN

Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik, företagare inom energisektorn och författare till boken Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning.