En man yrkade att han ska få ta del av handlingar från Karolinska universitetssjukhuset rörande en idrottare. Genom att neka att lämna ut handlingarna har, menade han, Karolinska redan bekräftat att handlingarna finns. Varken den specifika idrottaren eller någon av dennes närstående kommer lida men av ett utlämnande av datumen för när dopingprovet skickades till, respektive togs emot av, Karolinska universitetssjukhuset. Det framgår inte heller av det överklagade beslutet hur de skulle kunna lida men.

I sitt beslut skrev sjukhuset att en eventuell bekräftelse på om Karolinska universitetssjukhuset förvarar patientuppgifter rörande en namngiven person samt ett eventuellt utlämnande av dessa uppgifter förutsätter, på grund av det omvända skaderekvisitet, att Karolinska universitetssjukhuset vid tiden för prövningen kan vara säker på vilken rättslig betydelse som uppgifterna har.

Kan inte anses innebära röjande

Enligt Kammarrätten i Stockholm får det, med hänsyn till det som gjorts känt genom media, anses stå klart att en bekräftelse eller ett förnekade av om Karolinska universitetssjukhuset förvarar patientuppgifter avseende den specifika idrottaren inte kan anses innebära ett röjande av en så integritetskänslig uppgift att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Karolinska universitetssjukhuset skulle därför inte ha avslagit begäran i dessa delar på denna grund. Karolinska universitetssjukhuset borde i stället ha gjort en prövning av om handlingarna innehåller uppgifter om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden samt bedömt om det i sådant fall står klart att uppgiften kan röjas utan att någon enskild eller någon närstående till denne lider men.

Mot denna bakgrund bedömer kammarrätten att Karolinska universitetssjukhuset inte har gjort en sådan noggrann sekretessprövning som krävs enligt tryckfrihetsförordningen. Denna prövning bör inte göras av kammarrätten som första instans. Det överklagade beslutet ska därför upphävas i dessa delar och målet visas åter till Karolinska universitetssjukhuset för ny prövning.

Finns bara ett sådant laboratorium

En annan fråga var om Karolinska universitetssjukhuset låtit göra undersökningen för det allmännas räkning. I förarbetena till lagen (2022:926) om behandling av personuppgifter i idrottens antidopningsarbete uttalas bl.a. följande om Dopinglaboratoriet vid Karolinska universitetssjukhuset (prop. 2021/22:139 s. 52-53). Av artikel 6.1 i världsantidopningskoden följer att endast laboratorier som har ackrediterats eller annars godkänts av WADA får analysera dopningsprov. I dag finns det ett sådant laboratorium i Sverige, nämligen Dopinglaboratoriet vid Karolinska universitetssjukhuset, som drivs av Region Stockholm.

Då dopning kan vara förknippat med hälsorisker kan verksamheten vid dopinglaboratoriet enligt regeringens mening sägas syfta till bland annat att spåra upp hälsoproblem. Dopinglaboratoriet utgör en del av Region Stockholms verksamhet vid Enheten för klinisk farmakologi vid Karolinska universitetssjukhuset. Laboratoriet tar förvisso inte uppdrag från vården vid det egna sjukhuset, utan från olika organisationer inom idrotten.

För det allmänas räkning

Verksamheten vid laboratoriet påminner dock om den som bedrivs vid en regions egna mikrobiologiska laboratorier, som alltså anses bedriva hälsooch sjukvård. Det framstår därför som rimligt att verksamheten vid dopinglaboratoriet faller in under samma lag som resten av verksamheten.

Med hänsyn till att dopinglaboratoriet får anses bedriva hälso- och sjukvård samt ingår i Region Stockholms verksamhet bedömer kammarrätten att Karolinska universitetssjukhuset har låtit göra undersökningen för det allmännas räkning, även om uppdragen inte kommer från vården vid det egna sjukhuset. (Blendow Lexnova)