" “En inblick i en värld där vi hanterar stora pengar – era pengar – på ett sätt så det gagnar allas bästa”.

Så vill Stefan Ingves, avgående riksbankschef, sammanfatta sitt sommarprat. Och så kan man absolut se det det. Ingves har en lång och gedigen karriär av att hålla den inte alltid så robusta kapitalismen under armarna. Inte bara en – utan tre gånger har han, som han själv säger, fått “lägga folkets plånbok på bordet” för att upprätthålla ordningen.

För så är det. När ekonomin svajar iväg mot undergången (som den i Sverige gjorde 91, 08, under pandemin och kanske snart igen), då krävs det torra, krassa tjänstemän som Stefan Ingves. Personer förankrade djupt inne i systembevarande institutioner som IMF och Riksbanken. Såna som med ett lågaffektivt lugn ser till miljarder regnar över banker och att länder nära ruinens brant anpassar sig till nyliberala dogmer så att ordning återigen kan uppstå i världsekonomin.

Vem?

Stefan Ingves är född 23 maj 1953 i Åbo i Finland, är en finlandssvensk ämbetsman och nationalekonom. Var under 80-talet bankdirektör på Handelsbanken och under 90-talet hög ämbetsman i svensk förvaltning innan han blev hög chef på IMF.

Han är sedan 2006 chef för Sveriges riksbank, men har meddelat att han avgår den 31 december 2022.

Sommarpratet handlar en hel del om de kvaliteter som ett sånt jobb kräver. Genom en rad penningpolitiska anekdoter från sina jobb på riksbanken och på IMF, som spänner från rafflande till middagsputtriga, pratar Ingves om vad som behövs för att vara en framgångsrik tjänsteman i det kapitalistiska systemets tjänst.

Nyckelkomponenter: handlingskraft, tydlighet i sitt ledarskap både internt och mot omvärlden och en ganska stor dos skepsis mot politikers och mediers kortsiktighet. En sorts beskyddande Enter (för de som är bekanta med Sagan om Ringens långsamma men bestämda trädfolk) satta att bevara vår nuvarande ordning.

Lyssnar man på sommarpratet med detta i bakhuvudet blir, vad som annars nog kan upplevas lite torrt, till en förstklassig inifrånskildring av hur vårt nuvarande system i grunden upprätthålls och bevaras.

Det mest slående? Att det inte görs av drivna tech-entrepenörer som Elon Musk, inte listiga politiker eller skickliga opinionsbildare. Det stora arbetet utförs av torra, rätt anonyma ekonomer med en blind och total övertygelse till att vår nuvarande ordning är den allra bästa."