För att nå först Medelhavet och sedan andra världshav måste fartygen först genom turkiska ”nålsögon”, som Bosporen – det smala farvatten som klyver den metropolen Istanbul – och Dardanellsundet.

Turkiet har under Ukrainakriget lyckats upprätthålla goda relationer med både Ukraina och Ryssland, och har till skillnad från länder i väst inte infört sanktioner mot Ryssland. Därmed anses landet ha en nyckelroll för Ukrainas möjligheter att exporter sitt spannmål.

Tidigare i veckan talade den turkiske ledare med både Rysslands president Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

”President Erdogan noterade att det var dags för FN att vidta åtgärder för planen angående bildandet av säkra korridorer via Svarta havet för spannmålsexport”, lydde en turkisk sammanfattning av Erdogans samtal med Putin.

På tisdagen i denna vecka träffades också diplomater från Turkiet, Ryssland, Ukraina och FN i Istanbul för att skissa på en överenskommelse.

På onsdagen uppgav Turkiets försvarsminister Hulusi Akar att samtalen lett till en överenskommelse, rapporterar The Guardian. Avtalet väntas signeras nästa vecka när parterna möts igen.

Enligt FN-diplomater skulle en lösning kunna vara att Ryssland går med på en vapenvila medan spannmålssändningar flyttas och förs ut ur hamnarna, medan Turkiet - med stöd av FN - inspekterar fartygens last för att dämpa Rysslands farhågor om vapensmuggling.

I nästa vecka ska Erdogan träffa Putin i Teheran för överläggningar om kriget i Syrien, där de båda står jämte den syriske diktatorn Bashir al-Assad. Men även blockaden av Svarta havet och Ukrainas spannmålsexporter förväntas då stå på dagordningen.