Ur artikeln

Försvarsmakten står inför stora beslut och förändringar när Sverige på rekordtid ska anslutas till Nato.

Det kan bli aktuellt att skicka svenska soldater till Baltikum, enligt överbefälhavare Micael Bydén.

– Det är ingen självklarhet och inte beslutat, men det ligger rätt naturligt just nu, säger han.

Micael Bydén har vigt 40 år av sitt liv åt svensk säkerhet. Som värnpliktig i början av 80-talet skickades han från Göteborgs kustartilleri till Stockholms skärgård för att jaga ubåtar.

– Det fanns skarpa ingredienser, skarp verksamhet. Men det är svårt att jämföra med kallt krig. Vi har nu krig i Europa efter en storskalig invasion av Ryssland mot en suverän stat.

Han sitter i kajutan på ubåtsräddningsfartyget HMS Belos som ligger förtöjd i Visby hamn under Almedalsveckan. På kajen står tungt beväpnade soldater. Skeppskocken har bakat syltkakor och sockerkaka.

Det finns en hytt reserverad ombord för försvarsminister Peter Hultqvist – socialdemokraten som tvärvände om Nato.

Vilken roll spelade Micael Bydén för Sveriges ja?

Den åttonde april, drygt en månad före Finlands officiella besked, gav han regeringen ett så kallat ”militärt råd”. Han hade kallats till ett möte för att ge det militärstrategiska perspektivet.

– Här kunde jag vara väldigt tydlig. När jag tar min utgångspunkt från vårt huvuduppdrag, att möta ett väpnat angrepp ensamma eller tillsammans med andra, då är det helt rätt att ansöka om Natomedlemskap.

Exakt hur Sveriges medlemskap ska se ut är för tidigt att svara på, enligt ÖB. Men vi måste vara redo att i högre utsträckning delta i operationer, insatser och övningar. På medlemsmötet i Madrid nyligen beslutade alliansen att utöka antalet soldater.

Kan det bli aktuellt att vi skickar svenska soldater till Baltikum?

– Det är ett väldigt tydligt exempel. Det är ingen självklarhet och inte beslutat, men det ligger rätt naturligt just nu. Det som heter Enhanced forward presence, eller Forward presence. För oss i den här regionen är ju Baltikum väldigt tydligt. Vi har också ett väldigt nära samarbete med Finland, det kanske ska innebära någonting mer i förlängningen.

Som till exempel?

– Om Finland och vi bestämmer att vi ska vara i Finland tillsammans med dem. Sen om det är under Nato-hatt eller inte vet man inte. Det här är mer spekulation. Jag tycker att Baltikum är ett tydligt exempel som skulle kunna bli aktuellt.

Det finns flera skäl till att militäralliansen intresserar sig för Sverige. Man anser att Sverige ”slåss över sin egen viktklass”. Men ett medlemskap kommer med krav.

– Vår försvarsmakt behöver bli mer robust och mer uthållig. Men det är några saker man lyfter fram. Vår region med ett Ryssland som agerat som de gör.

Man pratar om sjöterritoriet, vårt eget men också om internationellt hav. Att vi är med och delar på ansvaret för Östersjöregionen. Vi har en modern marin, inte minst har vi ubåtar som inte så många länder har.

Den förmågan lyfter man fram. Vårt luftförsvar lyfter man fram. Vi har en egen försvarsindustri kopplat till under vatten och luft som ligger långt fram. Vi har egen produktion av de här systemen, det är också något man tittar på, säger han.

Hur behöver de marina stridskrafterna, ubåtar eller annat, kompletteras med anledning av inträdet?

– Det är lite för tidigt att svara på det. Det är precis den analysen vi gör nu. Vad innebär det här? Är det någon förmåga som vi ska satsa ytterligare på, som är unik och som vi kan göra mer av? Är det någon förmåga som vi kan tona ner eftersom den redan finns?

Är det samma svar för stridsflyget?

– Ungefär. Vi har ett rätt stort flygvapen till numerären, det finns skäl till det. Det är inte bara att vi har en försvarsindustri, man valde på 50-talet att vi skulle klara den här uppgiften mycket på egen hand. Vi är inte de största numerärt, men vi är taktiskt väldigt duktiga.

Vår försvarsindustri är otroligt duktiga på att integrera system och göra dem användarvänliga, intuitiva som gör att vi ligger i frontlinjen vad gäller taktik.

Försvarsmakten har avtal med Saab om att köpa in 60 stridsplan av nästa generation Gripen. Därefter finns inga nya beslut.

Men man ska komma ihåg att utveckla den här typen av system är unikt. De ligger inom ramen för det som kallas väsentligt säkerhetsintresse. Det är stridsflyg, det är under vatten, det är sensorer och krypto, som man också är väldigt mån om politiskt. Det är också lite tidigt att svara på men det kommer att vara en kombination av militära råd och politisk vilja, satsningar på försvarsindustrin. Det kommer att vara jätteviktigt framöver.

En enig riksdag har öppnat plånboken. Två nya miljarder för 2022 ska användas och beslutet om att öka försvarsanslaget från 1,2 procent av bnp till 2 procent kräver noggrann planering. Efter en snabbanalys som gjordes på två veckor landade Försvarsmakten i att de 2 procenten skulle kunna uppnås först 2028. Oppositionen till höger tycker att det ska klaras av till 2025.

– Jag måste vara noga med att vi inte lovar för mycket. Det är ingen som blir glad av att vi ställer in prylar i garaget som vi inte kan använda. Vi kommer att behöva utrustning, läkemedel och sjukvårdsutrustning, där behöver vi ha lagerhållning. Men prylar vi inte har personal eller infrastruktur till är helt vansinnigt att köpa för köpandets skull för att nå två procent av bnp. Det är helt ointressant, säger han.

Fortsatta analyser om framtida behov görs just nu på myndigheten. En rapport ska lämnas till regeringen den 1 november. Det är en stor omställning efter en period med neddragningar.

– Nu är det motsatt. Höga ambitioner. Tiden är begränsad. Vi är inte riktigt där mentalt. Vi är lite oroliga för att det ska bli fel. Vi får inte börja göra oss illa. Utsätta våra värnpliktiga eller personal för onödiga risker.

Men det hänger inte bara på Försvarsmakten. Försvarsmaterielverket, Pliktverket och industrin måste ta sitt ansvar. Och inte minst: politiken. ÖB har varnat för att Sverige inte får hamna ”sist i kön” när många länder ska rusta upp samtidigt.

– Alla måste leverera, annars misslyckas vi.

Han efterlyser mer samarbete mellan myndigheterna, Försvarsmakten, forskningen och industrin.

– Vi måste våga sätta oss i ett rum och stänga dörren utan att tro att vi skriver på ett avtal. Att klara ut vad som är viktigt för Sverige, att våga lita på varandra. Det saknar jag lite.

En rad politiska beslut måste fattas om det svenska medlemskapet. En delikat fråga är om Sverige ska tillåta kärnvapenbestyckade fartyg på svenskt vatten.

– Kärnvapenfrågan är väldigt viktig för den politiska nivån och väldigt känslig. Här har det varit en diskussion om vi måste ha kärnvapen på svenskt territorium. Jag vet att man pratar med Norge och Danmark om hur de förhållit sig. Men jag vill inte ge mig in i den frågan.

Om du fick önska var vill du se permanenta Natobaser?

– Om vi pratar om permanent närvaro måste man politiskt bestämma sig, är vi beredda att ha permanent Natotrupp på svensk mark? Eller kanske handlar det om förhandslagring, att det finns materiel och utrustning för de förband som ska komma hit. Är man beredd ha en ledningscentral i Sverige, en ledningsfunktion som inte är ett stridande förband?

Den som behärskar Gotland har ett gynnsamt läge. Samtidigt finns andra delar av landet som måste prioriteras, enligt ÖB. Han räknar upp flera områden: högst upp i norr mot Nordkalotten, Norska havet och Arktis. Storstockholmsområdet med statsledningen. Västkusten med hamnar som förser hela Skandinavien med förnödenheter. Basområden i södra Sverige.

Under en period pratade alla som besökte mig om Gotland. Jag försökte säga att man inte får glömma bort att vi har ett fastland, en rad områden som är militärstrategiskt väldigt viktiga. Det var en påminnelse till oss själva men också till mina partners.

2016 inleddes förstärkningen av försvaret på Gotland, men Micael Bydén är tydlig med att motståndskraften måste stärkas ytterligare, sannolikt med mer personal.

– Områden som luftförsvar som kommer att vara väldigt viktiga, att förneka någon annan luftherravälde över det här området.

Den 16 maj, samma dag som regeringen fattade beslut om Nato, skrev ÖB ett brev. I en så kallad dagorder vände han sig till ”soldater & sjömän, medarbetare och frivilliga” och pekade ut riktningen: Hårda prioriteringar väntar.

Nästa steg är att avsätta ett hundratal medarbetare till de olika Natostaberna, 150-200 olika arbetsgrupper ska bemannas. Samtidigt varnar officersförbundet för att bristen på officerare kommer förvärras i och med medlemskapet.

– Det är officerare som vi i grunden skulle behöva ha här hemma. Men den kortsiktiga risken av det vi gör, ska ställas mot den långsiktiga garantin, säger ÖB.