Som sagt, ickereguljärt krig är vad det är idag och då kan inte enskilda intressen prioriteras framför samhället.

" Den svenska riksdagen har tagit sommarlov. Men i EU-parlamentet förbereder sig politikerna för att rösta om internets framtid. Lagpaketen kallas DMA (Digital markets act) och DSA (Digital services act). Den svenska europaparlamentarikern Arba Kokalari (M) har varit med och förhandlat fram ett av lagförslagens slutliga utformning.

– Det är den största uppdateringen av reglerna på internet som vi har sett på 20 år, säger hon på en pressträff.

Hon syftar på DSA, som handlar om vilket ansvar plattformar som Facebook ska ha för användargenererat innehåll. I lagförslaget ställs krav på att företagen ska ta bort desinformation och olagligt innehåll snabbare. Det införs också en ”krismekanism” som ska kunna aktiveras vid allvarliga händelser som krig eller pandemier.

Tidigare har folk fått sina konton borttagna utan förklaring.

– Då kommer plattformarna att behöva göra riskbedömningar ännu oftare, vidta åtgärder och rapportera till EU-kommissionen vad de gör för att skydda plattformarna från desinformationsattacker, säger Arba Kokalari och fortsätter:

– Vi kan inte bara förlita oss på plattformarnas välvilja.

Enligt Daniel Westman, jurist specialiserad på it- och medierätt, är DSA ett försök att balansera de olika intressen som finns på sociala medier.

– Utgångspunkten i förslaget är att plattformarna inte alltid är ansvariga för vad deras användare lägger upp. Vissa länder har velat göra dem mer ansvariga, men det kan leda till att plattformarna tar bort mer än vad de behöver.

En viktig del av DSA är att borttagning av inlägg eller konton ska ske på ett rättsäkert sätt.

– Tidigare har folk fått sina konton borttagna utan förklaring. Nu ska det motiveras, och kunna överklagas. Enskilda användare är inte längre utelämnade till plattformars godtycke, säger Daniel Westman.

En annan del handlar om ansvaret för känsliga personuppgifter.

– EU försöker begränsa möjligheten att använda vissa personuppgifter för marknadsföring. Till exempel ska information om sexuell läggning eller sjukdomar inte kunna användas för att sälja reklam, säger Daniel Westman.

Det andra lagpaketet, DMA, ställer särskilda krav på de allra största nätplattformarna. Vissa jätteföretag bedöms vara så mäktiga att de kallas för ”grindvakter”, oavsett om de är sociala medier, meddelandetjänster eller sökmotorer.

”Grindvakterna” förbjuds enligt den nya lagen att utnyttja sin dominerande ställning för att snedvrida konkurrensen. Det kan till exempel handla om att Google inte får lyfta fram sina egna tjänster, som Google maps, när folk söker på nätet, eller att Apple behöver ge utvecklare tillgång till Iphone utan att behöva gå via App store.

– Normalt sett handlar konkurrensrätt om att i efterhand ingripa när ett företag missbrukat en dominerande ställning. Men det har varit väldigt svårt att använda mot de största techföretagen, processerna tar så lång tid. Med DMA försöker man med proaktiva krav i stället, säger Daniel Westman.

Förslagen har tröskats genom EU:s beslutskvarnar en längre tid. Tisdagens omröstning i EU-parlamentet, som väntas ske vid lunchtid, är det enda hindret som återstår.

– Detta är den absolut sista omröstningen om DSA och DMA, säger Arba Kokalari.

Hon väntar sig att resultatet blir ett rungade ”ja”.

– Jag bedömer att det kommer att vara en väldigt stor enighet och majoritet bakom dessa förslag. Vi har förhandlat länge och försökt att hitta en gemensam grund för alla medlemsländer och parlamentet.

Joakim Larsson, kommunikationschef för Google i Sverige, menar att det blir jätteviktigt att lagstiftningen kommer på plats på ett ”välfungerande och effektivt sätt”.

”Nu ser vi kulmen i en 18 månader lång process, med två lagstiftningspaket som kommer ha stor påverkan. Från Googles håll har vi engagerat oss i samtal med beslutsfattare under hela utvecklingen, eftersom det är enormt viktigt att ha ett tydligt regelverk i EU”, skriver Joakim Larsson i ett mejl till SvD."