" I öknen, vid naturkatastrofer eller i krigets Ukraina. Med sin banbrytande teknologi bidrar Satcube till att etablera internetuppkoppling var som helst på jorden. Nu tar bolaget nästa steg mot att ta fram billigare och snabbare terminaler.

”3,5 miljarder människor saknar internet, det vill vi ändra på”, säger vd:n Jakob Kallmér.

Med van hand ställer Jakob Kallmér ned lådan han burit på och fäller upp locket. När batteriet är på plats trycker han på start och resten går av sig själv.

”Här i terminalens lock finns antennen. Nu söker den av vår position här på jorden och vilken vinkel den ska ha mot sateliten för att etablera en länk”, förklarar han.

En minut senare har en wifi-hotspot med en hastighet på upp till 10 Mbit/s etablerats på trottoaren i centrala Stockholm där vi står. En tillräcklig internetkapacitet för att överföra text, bild och video.

Just användarvänligheten, som innebär att man inte behöver vara ingenjörsskolad för att använda terminalen, i kombination med storleken, där terminalen är en av de mest kompakta på marknaden, är unikt för Satcube och har varit två framgångsfaktorer. Dessutom är bolaget först i sin bransch med att erbjuda en paketlösning, där man inte bara levererar själva terminalen utan också kapacitet och service till slutanvändaren.

”Det innebär att en journalist på plats vid fronten i Ukraina inte bara kan koppla upp sig snabbt utan också själv köpa till mer kapacitet via vår webbutik. Det är en riktig affärsinnovation i vår bransch som underlättar avsevärt för slutanvändaren.”

Det är också förklaringen till att Satcube på bara fem år arbetat upp en gedigen kundlista där tunga hjälporganisationer, statliga aktörer och mediehus köpt in den svenska innovationen däribland FN, Japans regering, Röda korset, CBS News och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

”Konflikter, naturkatastrofer och kriser där de markburna kommunikationskanalerna störs ut eller förstörs är typiska tillfällen då vår teknologi kommer till användning, eftersom den är gränslös och man kan få upp en kanal var som helst på jorden”, säger Jakob Kallmér.

Som exempel nämner han att bolagets kommunikationslösningar i dag används av tio organisationer i krigets Ukraina. Det är allt från journalister till hjälporganisationer som använder sig av telemedicin och behöver få distanshjälp av professionella läkare. Ett annat exempel är Japan, där tsunami- och jordbävnnigsrisken är hög, som använder satelituppkopplingen för att koordinera räddnings- och krisinsatser.

”Vi förstår nog inte hur beroende vi har blivit av internet, men i de mest fruktansvärda situationer blir det tydligt att kommunikation är en kritisk flaskhals som vi kan vara med att lösa, vilket vi är väldigt stolta över.”

Jakob Kallmér, som bland annat har en bakgrund från den svenska satelitkommunikationssatsningen Swe-Dish som sedermera köptes upp av amerikanska Rockwell Collins, var med och grundade Satcube 2007. Från början var det ett konsultbolag med bas i Göteborg men omkring 2014-2015 utvecklades det till ett produktbolag.

”Då började dataöverföring bli riktigt hett och vi insåg att det fanns ett fönster i branschen för att ta fram en helt ny terminaltyp. Vi hade jobbat upp en del research och utveckling, så produktidén fanns redan i våra huvuden. Men satsningen krävde pengar och det var då vi valde att ta in riskkapital.”

Med ett par tunga investerare i ryggen kunde de första terminalerna lämna produktionsanläggningen i Karlstad 2017. Sedan dess har försäljningen ökat exponentiellt, och i dag tillverkas omkring 300 terminaler per år.

”Efterfrågan ökar ständigt, och det är inte ovanligt att kunder lägger en beställning på 50 terminaler på en gång. Så vi bygger så mycket vi mäktar med.”

En svårighet med att rampa upp produktionen är att det är en tekniskt avancerad produkt som tillverkas, vilket gör rekryteringen svår. Med goda relationer till både KTH och Chalmers har bolaget dock kunna få in ett flertal nyutexaminerade förmågor.

Komponent- och halvledarbrist är ett annat område som tynger företagen just nu. Hur påverkar det er?

”Vi har försökt ha framförhållning med upp till två års lagerhållning och klarat oss tämligen väl. Men för vissa bristkomponenter får vi vända oss till spotmarknaden där en del priser gått upp med 1 000 procent, vilket slår på vår marginal.”

Bolaget satsar dock på fortsatt lönsam tillväxt. Hittills i år har man omsatt 60 miljoner kronor - mer än fjolårets totalomsättning – och Jakob Kallmér ser det inte som omöjligt att landa på omkring 100 miljoner kronor för helåret 2022. År 2023 är planen att dubbla det.

Samtidigt arbetar Satcube intensivt med att utveckla morgondagens satellitkommunikationssystem, som bygger på så kallade LEO-satelliter, där LEO står för ”Low Earth Orbit” det vill säga kommunikation med satelliter i låg omloppsbana. LEO-satelliter har fått mycket uppmärksamhet på sistone tack vare Elon Musks satsningar på området. Satcube håller på att etablera samarbeten med flera av de stora LEO-satningarna, bland dem OneWeb, Starlink och Kuiper, där Elon Musk respektive Jeff Bezos står bakom de två sistnämnda. För denna satsning har Satcube också tilldelats stöd från Vinnova på 4 miljoner kronor.

”Just nu använder vi geostationära satelliter men fördelen med satelliter i LEO-banor är att det inte krävs lika kraftfulla terminaler för att få snabbt internet. Då kan vi skapa mindre, energieffektivare och billigare terminaler”, säger Jakob Kallmér och fortsätter:

”Att satsa på det här har aldrig varit så strategiskt rätt som nu när det investeras jättesummor i rymden och de satelliter som ska skickas upp, men nästan ingenting på marken och mot användaren. Där kan vi fylla ett gap.”

I dag saknar 3,5 miljarder människor tillgång till internet samtidigt som FN har uttalat sig om att internet är en mänsklig rättighet. Enligt Jakob Kallmér kommer fler att kunna få tillgång till internet med den nya billigare teknologin. Det kan också bli ett medel för att stärka demokratin.

”Det digitala utanförskapet är gigantiskt men det kan billiga terminaler snabbt ändra på. Internetbaserad information är en förutsättning för att ta u-länder ur fattigdom. Men med LEO stärks också fri rörelse av kommunikation, då det är gränslöst och inte går att kontrollera. Det skulle försvåra väldigt mycket för diktaturstater som i dag använder sig av censur och nedstängningar av internet.”

Vad avgör om ni lyckas med LEO-satsningen?

”Det ska upp ganska många satelliter för att LEO-näten ska kunna nyttjas, och där finns en osäkerhetsfaktor. Om Elon Musk skulle lansera en terminal mot samma målgrupp som vi har kan konkurrensen bli tuff, även om det inte slår undan benen helt för oss då det finns 5–6 andra nät som behöver liknande utrustning. Men ska satcom bli en succé på allvar måste det bli en naturlig del av telekomekosystemet och 5g. För användarna skiter egentligen i hur det går till, de vill bara ha uppkoppling.”