Sedan 1660 har den svenska örlogsflaggan vajat över Kastellet mitt i Stockholm. Flaggan tjänar som ett tryggt tecken på att fred råder och att landet inte intagits av främmande makt.

Men på förmiddagen stod flaggstången plötsligt naken...

En läsare gjorde oss under lördagsförmiddagen uppmärksamma på att flaggan inte var på plats.

Så, har Sverige blivit invaderat?

Nejdå, ingen anledning till oro.

Typiskt nog ligger en portion trivialt oflyt bakom.

Sedan 1990 sköter Högvakten flaggningen, det vill säga Försvarsmaktens styrka som bevakar Drottningholms och Stockholms slott.

Ett krånglande lås gjorde att Högvakten inte kunde komma in och hissa flaggan.

– Problemet är felanmält och vi jobbar på att lösa det hela. Förhoppningsvis kommer därför flaggan åter att vaja på sin plats snart igen, säger Åsa Carlberg, pressekreterare vid Statens fastighetsverk som förvaltar kastellet.

Den svenska militära suveräniteten är fortsatt intakt.

Vi är redan ockuperade av främmande makt. Det sade försvarskoncernen Saabs vd Håkan Buskhe under ett framträdande på it-säkerhetskonferensen Paranoia som anordnades i Oslo under tisdagen.

– Jag anser att vi befinner oss mitt i en kris. Jag anser att vi är ockuperade. Jag anser att det är naivt att inte förstå att utländska organisationer försöker influera vår livsstil i denna stund, sa Håkan Buskhe under en frågestund efter sitt föredrag på konferensen.

Han lyfter fenomenet fake news och desinformationskampanjer som kan komma att försöka influera valet i höst som exempel där främmande makt försöker påverka vårt samhälle. Men även organiserade cyberangrepp från statligt understödda hackare. Något FRA har pekat ut som det största hotet mot Sverige.

Den här typen av angrepp likställer han med en slags ockupation.

– När man finner att organisationer som troligtvis utför handlingar på uppdrag av främmande makt stör våra demokratiska principer. När funktioner och företag kontinuerligt blir attackerade. Då måste man kalla det vid sitt rätta namn, säger Håkan Buskhe till Ny Teknik efter sitt föredrag.

Tänker du på desinformationskampanjer eller på cyberattacker som Cloud Hopper?

– Jag tror att man måste se det ihop. Jag tror inte att det här är enstaka företeelser. Att någon sysslar med det ena helt bortkopplat från det andra. Jag tror att det här är väldigt tydliga strategier.

Håkan Buskhe säger att vi måste börja sätta incidenter i ett större sammanhang. Störningar i it-system eller attacker mot enskilda företags eller myndigheters webbsidor kan vara en del i ett större angrepp mot Sverige.

– När saker händer kanske man ska fundera över om det bara beroende på felaktigheter i något system som inte underhållits - eller om det är på grund av att någon annan varit inne och pillat i systemet. Det är inte förrän vi ser att det är ett mönster som vi kan hantera det på ett annat sätt, säger Håkan Buskhe.