" Sveriges militära underrättelsetjänst missbedömde Rysslands hot mot Ukraina. Den stora invasionen var osannolik, enligt rapporter till regeringen.

Det ledde till att utrikesminister Ann Linde vid ett möte med sin amerikanska kollega Antony Blinken ifrågasatte USA:s varningar.

Invasionen överraskade därför regeringen som tvingades rivstarta för att komma ifatt Finland in i Nato.

Det visar DN:s granskning av det svenska förspelet till Rysslands invasion av Ukraina – det största kriget i Europa sedan 1945. Granskningen bygger på öppna uppgifter, intervjuer samt bakgrundssamtal med svenska och utländska officiella företrädare.

Det var före gryningen den 24 februari som Rysslands president Vladimir Putin i ett tv-tal startade invasionen. Ryska trupper i pansarkolonner korsade Ukrainas gränser i norr, öster och söder samtidigt som robotar slog ner i ukrainska städer.

Statsminister Magdalena Andersson (S) har gång på gång understrukit hur avgörande detta datum varit för Sverige.

– Den 24 februari i år vaknade vi upp till en ny verklighet, sade Magdalena Andersson den 17 maj med Finlands president Sauli Niinistö vid sin sida. Hon förklarade:

– All säkerhetspolitik måste utgå från verkligheten som den är, och när verkligheten förändras måste man också vara redo att fatta nya beslut. Det är mot den bakgrunden som Sverige beslutat att söka om medlemskap i Nato, slog Magdalena Andersson fast.

När verkligheten är på väg att förändras är det framför allt en svensk myndighet som har som ansvar att fungera som larmklocka och varna rikets ledning.

Det är den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must som också är en civil underrättelsetjänst. I sin senaste årsöversikt från i mars beskriver Must sin verksamhet med orden:

”Must ger regeringen och Försvarsmakten unika beslutsunderlag om omvärldsutvecklingen och hot mot Sveriges säkerhet”.

Att vara larmklocka beskrivs som en central del i Musts uppdrag. ”Förvarning innebär att Must lämnar information och bedömningar om förändringar i hotbilden”.

Ändå ringde inte larmklockan som den borde.

– Så sent som veckorna före Rysslands angrepp så angav Must att ett stort anfall inte var så sannolikt. Det var i vart fall ingen rapport som angav ett anfall av den storlek som sedan kom, säger en DN-källa med insyn i rapporteringen.

Eftersom Musts verksamhet är hemlig och dess analyser och rapportering är belagda med sekretess så kan ingen av DN:s källor framträda med namn. Men svensk kunskap om Ryssland är något som svenska företrädare gärna lyfter fram i internationella sammanhang.

– Vår svenska underrättelsetjänst hade i månader insisterat på att invasionen inte skulle ske. Vi har slagit oss för bröstet och sagt att vi kan närområdet och Ryssland – det är det vi kan bidra med i samarbetet med andra länder. Men nu gjorde vi en fullständig missbedömning, säger en annan DN-källa med insyn i de bedömningar som gjorts.

Detta trots en rad oroande tecken på att Ryssland förberedde ett storkrig.

Ett år före invasionen övade ryska trupper vid Ukrainas gränser och lämnade kvar stora mängder militär materiel där. Den 12 juli 2021 publicerade Vladimir Putin en historisk betraktelse där han öppet ifrågasatte Ukrainas rätt att ens existera som självständig stat.

I september genomfördes den största militärmanövern på 40 år med 200 000 ryska och belarusiska militärer, Zapad-2021. Under senhösten drogs ryska trupper samman i närheten av Ukrainas gränser.

USA och Storbritannien började läcka ut hemliga underrättelser om ryska planer. Syftet var att få Putin att avstå från invasionen.

I detta allt mer spända läge möttes USA:s och Rysslands utrikesministrar den 2 december i Stockholm. Det var Europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE som samlade 57 utrikesministrar till möte.

USA:s utrikesminister Antony Blinken varnade öppet för en storskalig rysk invasion på sin presskonferens.

– USA, våra allierade och partners är djupt oroade över bevis för att Ryssland gjort upp planer på betydande aggression mot Ukraina, sade USA:s utrikesminister.

Antony Blinken hamnade i Stockholm i ett ordkrig över Ukraina med sin ryske motpart Sergej Lavrov, vilket DN rapporterade.

Under OSSE-mötet i Stockholm där Ann Linde var ordförande utspelades också ett annat meningsutbyte som hittills varit okänt. Det var mellan Ann Linde och Antony Blinken.

En amerikansk officiell företrädare, som inte får namnges, säger om mötet:

– Vi delade med oss underrättelseinformation till våra partners i en utsträckning som saknar motstycke.

Enligt DN:s källor ifrågasatte Linde USA:s varningar för en rysk invasion. Talet om krig gjorde situationen för Ukraina svårare, ansåg hon. Linde framhöll i stället att bedömningarna från Sveriges egen underrättelsetjänst talade emot en invasion.

– Svenskarna var skeptiska till informationen. De och en del andra högt uppsatta europeiska officiella företrädare trodde inte att Ryssland verkligen skulle invadera Ukraina, säger DN:s amerikanska källa.

De länder som varnade för en invasion var USA, Storbritannien och Kanada som alla tre ingår i den den exklusiva underrättelse-alliansen ”Five eyes” (se faktaruta). Skeptiska till en invasion var, förutom Sverige, Frankrike och Tyskland.

Den 3 december avslutades OSSE-mötet i Stockholm. Samma dag publicerade Washington Post satellitbilder och detaljuppgifter om en rysk invasion av Ukraina i början av 2022. ”Ryssland planerar massiv militär offensiv mot Ukraina med 170 000 militärer, varnar USA:s underrättelsetjänst”

Även försvarsalliansen Nato varnade i allt starkare ordalag för en invasion. Det berättade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i en DN-intervju den 16 mars.

– Efterhand som Ryssland bara fortsatte uppbyggnaden av styrkor under hösten, över julen och nyåret, så blev jag mer och mer säker på att de kommer att invadera. Det var också det vi sa – och varnade för. Det finns knappast någon invasion någonsin som det varnats så mycket för, säger Jens Stoltenberg.

Den 17 december offentliggjorde Ryssland en rad krav på Nato-länderna som innebar en rysk intressesfär. Sverige och Finland förbjöds gå med i alliansen, och redan pågående övningsverksamhet med Nato borde upphöra. ”Helt oacceptabla krav”, sade försvarsminister Peter Hultqvist till DN.

Sverige och Finland har ett nära säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete. Men trots det drog man olika slutsatser av varningarna – vilket även påverkade hur respektive lands Nato-process kom igång.

I Helsingfors blev president Sauli Niinistö allvarligt oroad över läget, vilket han delgav finländarna i sitt nyårstal den 1 januari. ”I en värld med snabbt tempo är det allt viktigare att veta när man ska skynda, och när man ska ge sig till tåls”, sade presidenten. Därpå satte han en boll i rullning genom att påpeka att Finland ”hade möjligheten att alliera sig militärt och ansöka om medlemskap i Nato”.

I Stockholm inleddes nio dagar senare, den 10 januari, Folk och Försvars årliga rikskonferens. Där gav chefen för Must, generalmajor Lena Hallin, myndighetens syn på omvärldsläget. Ett brett ryskt militärt angrepp kunde inte uteslutas, men det framställdes inte som troligt.

I en DN-intervju efter talet förtydligade Must-chefen att Ryssland kunde bekämpa Ukraina på lägre nivå och med andra metoder än militära, till exempel genom cyber-angrepp:

– I möjligaste mån försöker man (Ryssland, DN:s anmärkning) undvika att göra en militär insats. Det handlar ju om att behålla eskalationskontrollen, att inte utmana för mycket, sade Lena Hallin som tillade:

– Sedan gör vi bedömningar av vad som är troligt och sannolikt, men det ger vi till våra uppdragsgivare, svarade Must-chefen.

Enligt flera DN-källor låg beskeden till uppdragsgivaren regeringen i linje med vad som framfördes på rikskonferensen. Ryssland skulle inte trappa upp, eskalera, genom att starta ett militärt storangrepp, det vore alltför riskabelt och kostsamt.

Detta var också de bedömningar som den svenska regeringen fortsatt tog fasta på. Medan ett oroat Finland diskuterade möjligheten att snabbt gå med i Nato så var detta länge helt uteslutet för Sverige.

Den 24 februari var invasionen ett faktum. Samma kväll sade utrikesminister Ann Linde i SVT:s Aktuellt:

– Att det blev så här omfattande. Omedelbart. Det måste jag säga var oväntat, sade utrikesministern och förklarade:

– Vi hade inte uteslutit det här, men jag måste ändå säga att det är förvånande att Putin valde att gå in så massivt från öster, från söder och från Belarus, sade Linde.

Finland skickade direkt diskreta signaler om att landet var på väg mot Nato. Sveriges regering, som en vecka tidigare slagit fast att den inte skulle söka Nato-medlemskap, försökte hitta fotfästet i en ny säkerhetspolitisk verklighet.

Magdalena Andersson gjorde en rivstart med resor och möten med Finlands och USA:s presidenter och ledarna för Västeuropas stormakter. Riksdagens partier enades om det nya säkerhetsläget och Socialdemokraterna forcerade sin omprövning av Nato-frågan för att hinna ifatt Finland på vägen till Nato.

UD och försvarsdepartementet som hade förlitat sig på Musts lugnande besked ställdes därmed både inför en ny verklighet – och Magdalena Anderssons krav på tydliga besked.

– Statsministern har inte varit nöjd med de underlag hon fick från utrikes- och försvarsdepartementet, säger en DN-källa med kunskap om arbetet vid Statsrådsberedningen.

Att den 24 februari innebar ett uppvaknande för regeringen står alltså klart eftersom Must inte fungerat som larmklocka. DN:s källor uppger att Musts rapportering dock blivit bättre efter krigsutbrottet.

Wilhelm Agrell är professor emeritus i underrättelseanalys och en av Sveriges främsta experter på området. Att Sverige tog fel förvånar honom inte:

– Det här är en ganska typisk felbedömning som föregått många storkonflikter i världen. Man gör analysen ”att detta är osannolikt, därför att de negativa konsekvenserna blir för stora”. Detsamma skedde inför Rysslands ockupation av Krim 2014. Då resonerar man utifrån vårt svenska perspektiv, det blir ett ”common-sense”-resonemang. Det håller inte i detta sammanhang eftersom Putin har bestämt sig för länge sedan. Han kan gå hur långt som helst, säger Wilhelm Agrell.

Svenska Must var inte ensamt i att ha fel. Frankrikes försvarschef Thierry Burkhard medgav i mars: ”Amerikanerna sa att ryssarna skulle attackera, och de hade rätt. Våra underrättelsetjänster trodde istället att kostnaden för att erövra Ukraina skulle vara monstruös och att ryssarna hade andra alternativ”. Frankrikes militära underrättelsechef generalen Eric Vidaud tvingades lämna sin post.

I Sverige har misslyckandet för underrättelsetjänsten fram till nu inte belysts offentligt. Däremot har det varit ett tema i de fortsatta kontakterna med Sveriges viktigaste samarbetspartner:

– Flera svenska regeringsföreträdare har sagt till oss ”ni hade rätt och vi hade fel”, uppger en amerikansk regeringstjänsteman för DN."