Lundin Energys tidigare vd Alexandre Schneiters yrkande om att åtalet mot honom ska avvisas ska prövas i Högsta domstolen.

Stockholms tingsrätt sade nej, Svea hovrätt likaså, men Högsta domstolen beslutar nu att pröva om svenska staten har rätt att väcka åtal mot Lundin Energys tidigare vd och nuvarande styrelseledamot Alexandre Schneiter.

Ur artikeln

Alexandre Schneiter har yrkat att tingsrätten avvisar åtalet om medhjälp till folkrättsbrott och hänvisar till att svensk domstol saknar behörighet. Högsta domstolen bad först Riksåklagaren att svara på Schneiters överklagan. Men Riksåklagaren ansåg inte att åtalet skulle avvisas.

”Jag bestrider ändring av hovrättens beslut och ser inte att det finns något skäl att meddela prövningstillstånd med anledning av överklagandet”, skrev Riksåklagare Petra Lundh.

RÅ konstaterar sammanfattningsvis att det inte finns någon begränsning i allmän folkrätt av den universella jurisdiktion som svenska regler föreskriver för folkrättsbrott, grovt brott. Hovrättens beslut att avslå yrkandet om avisning av åtalet ska därför stå fast, menar RÅ.

Oklart rättsläge

Efter detta har Alexander Schneiters försvarare advokaterna Per E Samuelson, Johan Rainer och Olle Kullinger inkommit med kompletteringar till sitt överklagande där man naturligtvis inte håller med Riksåklagaren och menar att ”det ligger därmed i öppen dager att rättsläget är oklart”.

Försvaret menar att det inte finns något prejudikat om var gränsen går för svensk domstols behörighet för brott begångna utomlands.

Prejudikatfrågan är alltså var gränsen enligt svensk rätt går för universell jurisdiktion över krigsförbrytelser i icke internationella väpnade konflikter.

”Krävs det ett uttryckligt förbud i allmän folkrätt som riksåklagaren påstår eller krävs det ett uttryckligt stöd i allmän folkrätt vilket görs gällande i förarbetena eller krävs det något däremellan för att begränsningsregeln ska slå till?”, skriver försvaret och menar att det är först när denna fråga är klargjord, genom tolkning av svensk lag, man kommer in på frågan vad allmän folkrätt har att säga om universell jurisdiktion över krigsförbrytelser i icke internationella väpnade konflikter.

Kopplingar till Sverige

Vidare nämner försvaret att Riksåklagarens påstående om att svenska domstolar har tidigare utövat universell jurisdiktion avseende folkrättsbrott i icke internationella väpnade konflikter, inte stämmer.

”I samtliga tidigare svenska rättsfall har även andra jurisdiktionsgrunder förelegat, såsom att den åtalade personen har varit svensk medborgare eller stadigvarande bosatt här”, skriver försvaret.

Riksåklagarens uppräkningar av Alexandre Schneiters svenska koplingar till sverige, bland annat att han varit företrädare för ett svenskt bolag samt påstås ha begått brott tillsammans och i samförstånd med en annan företrädare för bolaget som är svensk medborgare är omständigheter som helt saknar betydelse vid domstolens behörighetsprövning, menar försvaret.

”Om avsikten varit att Sverige skulle tillhöra den skara av blott fyra övriga stater som möjliggör universell jurisdiktion i den åtalade personens frånvaro skulle denna radikala hållning rimligen ha lyfts fram och diskuterats mer i förarbetena.

Så har dock inte skett utan utgångspunkten att restriktivitet ska iakttas vid hävdandet av svensk domsrätt är och förblir oförändrad”, skriver försvaret vidare.

Drygt två veckor efter kompletteringarna fattar Högsta domstolen beslutet att pröva målet.