" Det finns varningar för mardrömsscenariot stagflation – skenande priser trots att ekonomin tvärstannar. Men även om läget inte blir så allvarligt måste hushållen sannolikt vänja sig vid mindre konsumtionsutrymme.

Det blev en ny kalldusch.

Konsumentpriserna i USA steg med 8,6 procent i årstakt i maj, enligt regeringens statistik. Det var den högsta inflationstakten på 40 år och långt ifrån centralbanken Feds mål om 2 procent.

Susanne Spector, chefsanalytiker på Nordea, drar slutsatsen att Fed kommer att fortsätta höja räntan, trots att det finns tecken på att den amerikanska ekonomin bromsar in.

– Att räntan ska upp även om konjunkturen försvagas är troligt.

De ekonomer som SvD talat med ser en liknande utveckling även i Sverige. Här var inflationen 6,4 procent i maj, enligt SCB.

– Om man lyssnar till Riksbanken låter det som en normal styrränta ligger på kanske 2 procent, säger Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB.

Den svenska styrräntan låg på noll procent så sent som i maj, då den höjdes med 0,25 procentenheter.

Både Nordea och SEB räknar med fortsatta räntehöjningar under året. Mardrömmen är att räntehöjningarna inte lyckas knäcka inflationen. I värsta fall kan det leda till stagflation, ett läge med negativ tillväxt under en längre tid kombinerat med hög inflation och stigande arbetslöshet.

– Det beror dels på att vi fortfarande inte ser ett slut på Ukrainakriget. Det skapar fortsatta nedåtrisker för den ekonomiska tillväxten. Samtidigt ökar risken för inflation. Dels vet vi att många hushåll kommer att drabbas av minskad köpkraft och man brukar säga att privat konsumtion är motorn i den ekonomiska tillväxten, säger Robert Bergqvist.

Såväl Robert Bergqvist som Susanne Spector är dock tydliga med att det är mer sannolikt med ett snällare scenario. Nordea spår att den svenska ekonomin växer med svaga 1 procent nästa år, samtidigt som inflationen mot slutet av 2023 faller tillbaka mot Riksbankens mål på på 2 procent.

– Om konjunkturen försvagas rejält bör inflationen falla tillbaka, eftersom mycket av inflationen kommer från en hög efterfrågan, säger hon.

Oavsett om utvecklingen leder mot stagflation eller bara en tid med svagare tillväxt är ekonomerna tydliga med att tiden med extremt låga räntor är över. Med de marginaler som storbankerna normalt har kan en styrränta på 2 procent översättas i en ränta för rörliga bolån på mellan 3,5 och 4 procent.

– Det verkar som Riksbanken och Finansinspektionen tittar på de nivåerna, säger Robert Bergqvist.

Susanne Spector är inne på samma linje.

– Jag hör ibland folk säga att det blir lågkonjunktur nästa år och då blir räntan noll igen. Men vi ser inte det. Inflationen måste ner under målet på 2 procent för att Riksbanken ska börja sänka igen. Om inflationen däremot håller sig över 2 procent kan inte Riksbanken sänka för att stimulera ekonomi, även om konjunkturen är svag.

De är båda tydliga med att hushållen i ett läge med svagare tillväxt inte ska hoppas på att Riksbanken ska rädda deras köpkraft. Susanne Spector säger att hon ibland möter en förhoppning att Riksbanken ska att sänka räntan eller att Finansinspektionen ska lätta på amorteringskravet för att hjälpa hushållen att klara högre kostnader för sina bolån.

– Konsumtionen ska påverkas – det är det som är penningpolitik. Riksbanken vill ju ta av konsumtionsutrymmet för att kyla ner ekonomin, säger Susanne Spector.

Robert Bergqvist håller med.

– Tyvärr är det så att den politik som kommer att föras kommer att tvinga hushållen att dra ner på sin konsumtion. En större del av deras köpkraft kommer att ätas upp av högre priser på grund av inflationen och av högre räntor. Överlag kommer det att bli sämre tider för hushållen.

Därmed inte sagt att inte myndigheterna inte kommer att agera om det visar sig att hushållen får mycket stora problem.

– Vare sig Riksbanken eller Finansinspektionen har en vilja att sätta bostadsmarknaden i gungning. De vill kyla av bostadsmarknaden, säger Robert Bergqvist."