Det svenska rättssystemet

Polismyndigheten har som ett av sina verktyg för att bekämpa grov brottslighet möjlighet att inleda så kallade särskilda händelser.

Nu ska Riksrevisionen granska om det är en effektiv ledningsform för att bekämpa grov brottslighet.

Ur artikeln

– Den grova brottsligheten är ett växande problem som polisen behöver prioritera. Arbetet med särskilda händelser riktade mot grov brottslighet är resurskrävande samtidigt som det är oklart om händelserna ger effekt eller om effekten ens är möjlig att bedöma, säger riksrevisor Helena Lindberg.

”Allvarligt hot”

Riksrevisionen konstaterar att den grova brottsligheten är ett allvarligt hot mot rättssamhället och enskilda människors trygghet. Sverige ligger, enligt en studie från Brå i topp i Europa när det gäller dödligt skjutvapenvåld, och åtta av tio dödsskjutningar i Sverige sker i kriminell miljö.

Riksrevisionen konstaterar också att skjutvapenvåldet ökar kraftigt – andelen dödligt våld som begås med skjutvapen har nästan fördubblats under de senaste två decennierna. S

För att bekämpa grov brottslighet har Polismyndigheten under de senaste åren bland annat beslutat om ett antal så kallade särskilda händelser.

Detta innebär en händelse som den ordinarie verksamheten inte är anpassad för och där Polismyndigheten måste planera, organisera eller leda sin verksamhet i särskild ordning.

Då får en polisregion, nationella operativa avdelningen (Noa) eller rikspolischefen besluta om särskild händelse vilket innebär att en kommenderingschef ansvarar för insatsen och bildar en temporär organisation vilken ofta bemannas med inlånade resurser eller specialistkompetens från andra delar av myndigheten.

Särskilda händelser kan både vara i förväg kända, som till exempel ett presidentbesök, eller hastigt uppkomna, till exempel ett terrordåd.

Indikationer på brister

Enligt Riksrevisionen finns flera indikationer på brister i Polismyndighetens arbete med särskilda händelser, både när det gäller huruvida det har haft effekt på kort och lång sikt samt om effekten ens är möjlig att bedöma.

Som exempel nämns den nationella särskilda händelse riktad mot grov brottslighet, Operation Rimfrost, som inleddes i december 2019 och avslutades i juni 2020.

Rimfrost har kritiserats i flera olika sammanhang, bland annat för att antalet skjutningar och sprängningar ökade nationellt under våren 2020.

Syftet med granskningen

Riksrevisionens granskningen ska ge svar på om Polismyndighetens särskilda händelser är en effektiv ledningsform för att bekämpa grov brottslighet.

Granskningen avser endast Polismyndighetens särskilda händelser, inte särskilda satsningar eller andra former av kraftsamlingar mot specifika problem som inte utgår från den särskilda ledningsform som särskilda händelser har.