Mustchefen Lena Hallin: Sveriges och Finlands Natoansökan fanns inte med i Rysslands kalkyl

”Det handlar om att påverka det svenska, politiska beslutsfattandet. Det är det man vill åt.” Som chef för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten vet generalmajor Lena Hallin mer än någon annan om de yttre hoten mot vårt land. Hon varnar svensken att se upp.

Hissarna i Försvarshögkvarteret stannar alltid på plan sex, men de släpper inte ut vem som helst av de galonerade yrkesmilitärer som jobbar i byggnaden. Bara de med särskild behörighet kan öppna dörrarna in till den ”röda zonen” i den fortliknande tegeltraven på Lidingövägen 24.

Det står så på glasdörrarna, med röda bokstäver, och det är här Must håller till. Den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, som rymmer Sveriges mest förtäckta verksamhet: KSI – kontoret för särskild inhämtning. Hemligheternas kammare.

Ett av rummen är Mustchefens. Vilket av dem får inte skrivas ut av säkerhetsskäl. Lena Hallin, generalmajor med två guldstjärnor på axelklaffarna och flygvapnets emblem, en krönt, bevingad propeller, mitt fram på uniformsmössan, vet mer än någon annan svensk om de yttre hoten mot vårt land.

Hon anser att vi skulle ha sett om vårt hus tidigare. Ett fredligt lands försvar har som främsta uppgift att verka avskräckande. Det handlar enligt Lena Hallin om att uppnå en tröskeleffekt; vi måste vara – och uppfattas vara – så rustade att fienden avstår från att angripa oss.

– Det är ett slags försäkringspremie som man betalar för, även om man in i det längsta hoppas slippa behöva lösa ut den. Jag kan väl tycka att det hade varit bra om man hade sett till att man har den försäkringen. Det är väldigt svårt att teckna en försäkring när det börjar brinna i ena änden av huset.

Must avskrev det militära hotet från Ryssland 1993, enlig Lena Hallins företrädare Håkan Pettersson. Lena Hallin har själv varit med och monterat ner det svenska invasionsförsvaret. År 2006 avvecklade hon Jämtlands flygflottilj, som ett led i den stora avrustning som politikerna hade beslutat om.

Den då 42-åriga överstelöjtnanten hade dragit på sig uniformen för första gången 24 år tidigare, när hon ryckte in i lumpen i pionjärkullen kvinnor som tilläts göra värnplikt. På den tiden var det ett krav att de som antogs stannade kvar och utbildade sig till officerare.

I början ångrade hon sig. Sedan tog hon efter jargongen och sättet hos manliga kollegor i förhoppning om att passa in och lättare bli accepterad. Hon hade marscherat rakt från föräldrahemmet till logementet, varken fyllt 25 eller hittat sig själv.

– I den perioden tror jag inte att jag var så himla rolig att ha att göra med alla gånger. Det fanns en viss osäkerhet och det gjorde att jag inte var så lättillgänglig, tillmötesgående eller inlyssnande som jag hade behövt vara.

En fyra decennier lång karriär senare står Lena Hallin inför sin allra största yrkesmässiga utmaning. Viss underrättelseinformation som hon anförtros får hon inte diskutera med någon nu levande människa. Brister hennes omdömesförmåga kan konsekvenserna bli katastrofala.

Första gången DN Lördag träffar generalmajoren som bär på hemligheter vissa personer och stater skulle gå långt över gränsen för att få veta, är under årets allra ljuvligaste tid – den mellan hägg och syren – och krig har brutit ut i Europa. Lena Hallin har vapenrocken på till och med i sitt privata tjänsterum.

– Man hinner inte ta av sig den mellan alla möten.

Hur stämde Musts förutsägelse med den storskaliga invasionen den 24 februari?

– Det kom inte som en blixt från en klar himmel. Så mycket kan man säga.

Det är bråda dagar för Mustchefen Lena Hallin, hon hinner inte ta av sig vapenrocken mellan alla möten, på sin höjd knäppa upp några knappar.

Rysslands militära styrkeuppbyggnad längs den ukrainska gränsen var ett tydligt tecken. Likaså landets krav på att förändra den europeiska säkerhetsordning som har vuxit fram efter kalla krigets slut, med folkrätten som en av de grundläggande principerna. Ändå tvekade Musts analytiker om ifall Putin var beredd att göra verklighet av hoten.

– Vi såg att ett fullskaligt anfallskrig mot Ukraina skulle vara en väldigt stor politisk och militärstrategisk risk för Ryssland.

Lena Hallin tystnar en kort stund innan hon tillägger:

– Det visade sig att Putin var beredd att ta den.

Med blicken i backspegeln är det lätt att konstatera att Ryssland inte hade väntat sig det motstånd som de har fått ifrån Ukraina. Inte heller att västländerna skulle klara av att möta angriparen så enat som de har gjort, med sanktioner och stöd.

– Som det ser ut just nu har Putin helt och hållet missbedömt situationen.

Hur kan det komma sig att man gör en sådan missbedömning?

– Det ska du inte fråga mig, utan den som bestämde sig för att göra det här. Det kommer du ha svårt att göra, för Putin kommer man inte åt. Inte på det sättet i alla fall.

Hur kommer man åt Putin?

– Det är många som funderar över det, tror jag.

Har du funderat över det?

– Ja, det funderar vi över på många olika sätt.

Enligt Lena Hallin är det ”säkert flera faktorer” som ligger till grund för missbedömningen från rysk sida.

– Det kan handla om fel underrättelseinformation, det kan handla om att man vill tro någonting eller det kan handla om att man väldigt, väldigt gärna vill uppnå någonting.

Som vad då?

– Ja, det är frågan. Handlar det bara om Ukraina? Eller handlar det om någonting mer?

Världspolitiken präglas mer än på länge av den starkes rätt, enligt Must, Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst.

När regeringen den 16 maj fattade det historiska beslutet om en svensk Natoansökan var det sannolikt Lena Hallins organisation som hade tagit fram, analyserat och levererat väsentliga delar av underlaget som ligger till grund för den nya epoken i vår försvars- och säkerhetspolitik.

Förutsåg Ryssland risken för ett svenskt och finskt Natomedlemskap?

– Nej, det fanns inte med i Rysslands kalkyl att Sverige och Finland skulle ansöka om medlemskap i Nato. Man hade en intention mot Ukraina, men orealistiska föreställningar om utkomsten och om hur snabbt det skulle gå. När det inte gick så uppkom andra risker som man inte såg från början.

Det råder, enligt Mustchefen, ingen tvekan om att Ryssland blev överraskat över hur snabbt Sverige och Finland agerade i Natofrågan.

– Men trots att Ryssland nu inte har uppnått det man önskat i Ukraina och trots att landets agerande har lett till en försämrad rysk position visavi väst, så kan Putin mycket väl ändå ha bedömt att det var nödvändigt att anfalla Ukraina i vilket fall som helst, av andra skäl.

Vad skulle sådana skäl kunna vara?

– Man måste förstå hur Putin tänker. Man måste förstå hur Ryssland tänker. Man måste gå tillbaka till historien. Man måste se: vad är kopplingarna mellan Ukraina och Ryssland? Varför är det här viktigt just nu? Handlar det om Ukraina, handlar det om väst, handlar det om en kombination av olika saker?

Must skriver i sin årsöversikt för 2021 att den ryska statsledningens grundläggande mål är regimstabilitet och att stärka Ryssland som stormakt. ”Rysslands försöker med alla medel framtvinga en radikalt förändrad europeisk säkerhetsordning som erkänner landets rätt till en inflytelsesfär i sitt närområde och som begränsar dess grannländers suveränitet.”

– Man vill inte ha Nato för nära. Man vill ha en buffertzon, som man på något sätt ska ha kontroll över, säger Lena Hallin.

Sveriges hemligaste verksamhet döljs bakom dessa väggar: Försvarshögkvarteret på Lidingövägen 24.

Sedan kalla krigets slut har Nato utvidgats i flera omgångar.

– I grunden handlar det om demokratiska länder som vill välja sin egen säkerhetspolitiska lösning, oavsett om de väljer att vara med i Nato eller inte. När det gäller Rysslands nära utland, som vi säger, tycker inte Ryssland att de ska få göra det.

Lena Hallin om vad Must gör

”Must tittar på de yttre hoten mot Sverige. Vi bedömer dessa och lämnar underlag till utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiken.

Vi lämnar också underlag till Försvarsmakten, kopplat till säkerhetsskydd, säkerhetstjänst och utvecklingen av Försvarsmaktens förmåga.

Detta är våra grunduppdrag och med det följer två uppdragsgivare: regeringen och överbefälhavaren.

Sedan jobbar vi med olika typer av inhämtning och samarbeten för att skapa oss möjlighet att göra ovanstående bedömningar. Exakt hur vi gör det kommenterar vi inte.”

Chefen för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten nekar ofta att kommentera saker. Ger hon ett svar lämnar hon inte sällan delar av resonemanget outsagda. Men när det kommer till Rysslands statsskick talar hon gärna klarspråk.

– Det är en autokrati, det är inte en demokrati. Statsledningen har full kontroll över samhällets alla olika delar. Man har sina säkerhetstjänster som man använder väldigt mycket och man drar sig inte för något. Det är likadant med Kina, som inte heller är en demokrati.

Hur ser hotet mot Sverige ut?

– Hotbilden är bred och komplex. Det kan handla om olika typer av insatser för att påverka det svenska, politiska beslutsfattandet. För det är det som man vill komma åt.

Hur blir de ryska påtryckningarna vid ett svenskt Natomedlemskap?

– Vi vet bara att det finns ett stort utfallsrum, det vill säga att de kan se ut på väldigt många olika sätt och att det inte går att utesluta något.

Inte heller ett militärt angrepp?

– Rysslands militära förmåga i vårt närområde är just nu begränsad eftersom man har så stora förbandsmassor insatta i Ukraina. Ifrån främmande makt försöker man jobba förnekbart och dolt, ifall man kan göra det.

Hur då?

– Man kommer att slå mot det som man uppfattar ger bäst effekt. En del av den civila infrastrukturen är jätteviktig i det avseendet.

Elförsörjning och bredband är två exempel. Men även enskilda medborgare utan koppling till säkerhetskänslig verksamhet måste se upp, varnar Lena Hallin.

– Att vara källkritisk är ett sätt att tänka säkerhet. På sociala medier är det nödvändigt att ställa sig frågan: var kommer den här informationen ifrån? Kan det här verkligen stämma? Att inte bara snabbt dela information utan att göra en bakgrundskoll.

Generalmajor Lena Hallin

USA och Storbritannien har delat med sig av underrättelseinformation till press och allmänhet för att kasta grus i Putins maskineri. Hur ser du på Musts roll i en sådan informationskrigföring?

– Vi jobbar inte på det sättet nu, men det är naturligtvis någonting som även vi måste fundera över.

Hur Must faktiskt jobbar är förstås hemligt. Organisationens storlek, arbetsmetoder och budget är alltihop belagt med sekretess. Men det går att få glimtar ur verksamheten från trovärdiga källor.

Sveriges tidigare statsminister Carl Bildt och dåvarande ambassadören i Bangkok, Jonas Hafström, författade 2005 en nekrolog över den då nyligen bortgångne Bertil Lundin, där de avslöjade att han hade varit en av nyckelpersonerna inom den hemliga underrättelsetjänsten.

Enligt minnestexten, som publicerades på Dagens Nyheters familjesidor, var Bertil Lundins mamma född ”i tsarens multinationella Odessa”. Av en händelse just den kuststad i södra Ukraina där Ryssland bombar ett lyxhotell samma dag som Lena Hallin låter sig intervjuas på sitt tjänsterum i högkvarteret.

Från 1974 fram till 2000 hade Bertil Lundin ”diverse formella befattningar på diverse statliga ställen”, men hans verkliga funktion var så gott som alltid en annan och långt mer viktig: ”Det handlade i grunden om att i nationens intresse bygga förtroende – och att därmed kunna få förtroenden.”

Det hade sitt pris. I runan står det:

”Ett liv i den dolda världen har måhända en ytlig tjusning, men innebär samtidigt påfrestningar inte minst för de nära och kära”, ”att under ett helt yrkesverksamt liv aldrig någonsin kunna tala med vänner och bekanta om vad man faktiskt arbetade med är knappast lätt. De enklaste frågor tvingade fram de mest undvikande svar. Fasaden fick aldrig komma i kontakt med verkligheten.”

”Verklighetens Hamilton död”, skrev Expressen med anledning av bortgången.

Generalmajor Lena Hallin har en mytomspunnen roll.Generalmajor Lena Hallin har en mytomspunnen roll. Foto: Nicklas Thegerström

Ett annat exempel. Transportstyrelsen lade 2015 ut driften av sitt digitala fordons- och körkortsregister på entreprenad. Två år senare avslöjade Dagens Nyheter att dataexperterna i Tjeckien och Serbien, som skötte systemet, aldrig hade säkerhetsprövats.

Ändå hade de haft tillgång till, och möjlighet att söka i, de svenska registren som innehöll porträttbilder på Mustanställda, kopplade till den falska identitet som var deras täckmantel. Information som främmande makts underrättelsetjänst skulle kunna döda för att komma i besittning av.

Hur det är att jobba som hemlig agent skymtar fram i den skriftliga fråga som moderate riksdagsledamoten Anders Hansson ställde till försvarsminister Peter Hultqvist våren 2018, med anledning av uppgifter om att 30 anställda vid Kontoret för särskild inhämtning hade fått sina identiteter röjda. Där står det:

”Underrättelseagenterna inom KSI arbetar med personbaserad inhämtning såsom infiltration och spioneri. Att dessa svenska underrättelseagenters identiteter röjs försätter även andra människor, inklusive civila, i fara. Dessa underrättelseagenter är modiga och plikttrogna män och kvinnor som arbetar för vårt land, vår frihet och vår demokrati med livet som insats om så krävs.”

Statens hemligaste verksamhet i blixtbelysning innan den åter försvinner in i skuggorna. Mustchefen brukar i intervjuer inte ens bekräfta att Sverige har hemliga agenter. I bokhyllan på hennes tjänsterum står en mugg med texten...."