Regeringens rapport om människorättspolitik

Ano Turtiainen vecka:
Herr president! Mänskliga rättigheter är den bästa delen av politiken. De kan alltid åberopas, och de kan blockera munnen på en politisk motståndare, det vill säga de är som politikens allmänna nyckel. I Finland tror många att vanliga finländare inte har några mänskliga rättigheter alls. När en svenskspråkig person ansöker om att studera juridik eller medicin hjälper kvoterna redan en bättre ställd sökande. När en finländare vill få en egen grundutbildning på Åland enligt grundlagen får han eller hon den inte, det vill säga finländare diskrimineras öppet på Åland. Med tanke på Axel Olof Freudenthals rasistiska förflutna, grundaren av RKP, kan man undra om kränkningarna av de mänskliga rättigheterna på Åland går tillbaka dit.

Inte heller i Finland har brottsoffer mänskliga rättigheter, eftersom förövare av grova brott döms till milda, ofta villkorliga straff. I synnerhet utlänningar, deltagare från tredje världen, bokstavligen skrattar åt sitt skägg över hur lätt de tar sig dit. Istället har den genomsnittlige medborgaren rätt att betala skatt och finansiera utvecklingsbistånd och bordeller i Afghanistan, vilket en gång stod klart.

Den finska elitens uppfattning om mänskliga rättigheter och deras förkunnelse sträcker sig också. När den spanska regeringen slår vanliga väljare i Katalonien finns det inget fördömande. De finska systemmedierna, Helsingin Sanomat och Yleisradio, hyllade det brutala polisvåldet. Detta kommer inte att glömmas.

Turkiet har också helt rätt i att Finland skyddar terrorister. Det är ett sorgligt faktum att Finland inte bryr sig om mänskliga rättigheter när kurdiska terrorister får tillgång till kommunens tillgivna och möblerade bostäder.
 

Rapporten predikar om rasism men säger inte att det största offret för rasism och diskriminering är en kaukasisk finländare. Rapporten nämner också lorona, eller den vanliga influensan. Under dess täckmantel diskrimineras skrupelfria vårdgivare i Finland och utsätts för direkt förföljelse. Samma statliga mobbning begås också av nationaliserade aktörer av politiserad polis. I förorterna till Åbo, Helsingfors och Vanda fruktar man gäng med utländsk bakgrund och ingen frågar efter mänskliga rättigheter när finländare drivs bort från sina hem.

Herr president! Den politiska rapporten om mänskliga rättigheter är ett rent moraliskt uttalande och full av elitens självberöm. Det är ett barnsligt uttalande av globalistiska advokater om ett urartat Finland som ångar in i globalism, där vanliga arbetare hånas. Ändå ser utskottet för utrikesfrågor, i all sin enighet, inget att säga om det, utan ger bara ett mellanmål till nästa betänkande.

Och återigen, jag kan inte låta bli att nämna premiärministerns krigsförklaring i går. Vår uppgift är att kräva fred i Ukraina och inte hetsa till mer krig där. Jag vet inte vad statsministern kommer att göra när han inte inser att det inte finns några vinnare i kriget. Krig är alltid ont, och det riktar sig alltid mot civila. Mänskliga rättigheter kan bara förverkligas genom fred. - Tack.

Andre vicepresident Juho Eerola:
Tack.

Valtioneuvoston ihmisoikeuspoliittinen selonteko

Ano Turtiainen vkk :
Arvoisa puhemies! Ihmisoikeudet ovat paras osa politiikkaa. Niihin voi aina vedota, ja niillä voi tukkia poliittisen vastustajan suun, eli ne ovat kuin politiikan yleisavain. Suomessa on moni sitä mieltä, että tavallisella suomalaisella ei ole ollenkaan ihmisoikeuksia. Kun ruotsinkielinen hakee oikeustieteelliseen tai lääketieteelliseen opiskelemaan, auttavat kiintiöt jo valmiiksi paremmassa asemassa olevaa hakijaa. Kun suomenkielinen haluaisi saada perustuslain mukaan itselleen kuuluvaa perusopetusta Ahvenanmaalla, hän ei sitä saa, eli Ahvenanmaalla syrjitään suomenkielisiä avoimesti. Ottaen huomioon RKP:n perustajan Axel Olof Freudenthalin rasistisen menneisyyden voitaneen pohtia, johtavatko Ahvenanmaan ihmisoikeusrikkomuksien juuret sinne saakka.

Suomessa ei ole myöskään rikoksen uhreilla ihmisoikeuksia, sillä vakavien rikosten tekijät pääsevät lievillä, usein ehdollisilla rangaistuksilla. Erityisesti ulkomaalaiset, kolmannen maailman tulokkaat nauravat sananmukaisesti partaansa, kuinka helpolla pääsevät. Sen sijaan tavallisella kansalaisella on oikeus maksaa veroja ja rahoittaa kehitysapua ja Afganistanin bordelleita, kuten kävi aikoinaan ilmi.

Suomen eliitin käsitys ihmisoikeuksista ja niistä saarnaamisesta on myös venyvä. Kun Espanjan hallitus pahoinpitelee tavallisia äänestäjiä Kataloniassa, ei kuulu tuomitsevaa ääntä. Suomalainen systeemimedia kärkenään Helsingin Sanomat ja Yleisradio ylistää raakaa poliisiväkivaltaa. Tämä ei unohdu.

Turkki on myös aivan oikeassa siinä, että Suomi suojelee terroristeja. On ikävä tosiasia, että Suomi ei piittaa ihmisoikeuksista, kun kurditerroristit pääsevät sosiaalitätien hellään huomaan ja kalustettuun kunnan asuntoon.