SMR kommer ju att kunna sänka efterfrågan på kolväten och därmed drivmedelspriserna - win-win för miljön.

”Karlshamnsverket är den sista livlinan för elförsörjningen. Och som vi ser det är läget väldigt allvarligt i södra Sverige med en försörjningssituation som inte lever upp till lagkraven och som bör adresseras av främst politikerna så fort som möjligt”, säger Henrik Svensson, vd för Karlshamnsverket.

Varför det?

”Södra Sverige har tyvärr, och främst som ett resultat av olyckliga energipolitiska beslut under lång tid, ett stort underskott på planerbar elproduktion. Det bidrar dels till att elkunderna ofta får betala mycket mer för elen än i norr. Och till att marginalerna för att hantera även normalt förekommande störningar är väldigt små”, säger Henrik Svensson.

Som vd för Sveriges största reservkraftverk har han fått en allt viktigare roll för att trygga elförsörjningen det senaste dryga året. Som Di uppmärksammat producerade Karlshamnsverket förra året el under fler timmar än under de senaste tio åren sammanlagt.

Att det mer än 50 år gamla och oljeeldade kraftverket plötsligt hade varit i gång så mycket väckte stor medial uppmärksamhet. Det har även skapat politisk debatt inte minst av klimatskäl, eftersom förbränningen av fossil olja släpper ut stora mängder koldioxid.

Och trenden fortsätter även i år, enligt uppgift till Di.

”Vi har hittills i år producerat cirka 50 GWh. Det är faktiskt mer än under samma period förra året”, säger Henrik Svensson.

Karlshamnsverket ägs av tyska kraftbolaget Uniper som i sin tur kontrolleras av finländska energijätten Fortum och har två aktiva block med en maxkapacitet på 662 megawatt. Det är ungefär lika mycket som en av de nedlagda reaktorerna i Barsebäck.

Enligt ett avtal med Svenska Kraftnät som löper till 2025 ingår Karlshamnsverket i den nationella effektreserven. Det innebär att det är det statliga affärsverket som under vinterhalvåret (16 november-15 mars) styr över huvuddelen av kapaciteten. Under resten av året ska kraftverket vara tillgängligt för marknaden. Men normalt krävs mycket höga elpriser för att produktionen ska vara lönsam.

”Vi har kört vid ett antal tillfällen både nu i vinter inom ramen för effektreserven och även därefter. Även om det inte är kontinuerlig drift kör vi fortsatt mycket oftare än på många år. Och vi sätts även oftare i höjd beredskap under vintern”, säger Henrik Svensson.

”För vår del är det dubbelbottnat. Å ena sedan är vi stolta över att kunna bidra till att trygga elförsörjningen, med tanke på hur allvarliga konsekvenserna blir av större störningar i elförsörjningen. Men samtidigt är vi väldigt bekymrade eftersom vår ökade produktion är ett symptom på att elsystemet inte är i gott skick”, säger Henrik Svensson.

Det är främst ”självdestruktiva politiska beslut” som bidragit till den stora bristen på elproduktion i södra Sverige, anser han.

”Det började med den framtvingade nedläggningen av Barsebäck. Men situationen blev riktigt allvarlig först efter stängningen av två reaktorer i Ringhals, där ju bland annat höjningen av effektskatten bidrog till avvecklingsbesluten”, säger Henrik Svensson.

Och för att lösa den bristfälliga elförsörjningen i södra Sverige krävs nu främst politiska beslut, hävdar han.

”För att prata klarspråk måste politikerna kliva ut ur sandlådan och fatta långsiktiga beslut som stärker elförsörjningen utifrån rent fysiska och systemtekniska behov. Och det är väldigt bråttom med tanke på att det tar lång tid att få ny elkapacitet på plats.”