En prioriterad fråga från svenskt håll i Natodiskussionen har varit vilken typ av stöd som kan vänta från andra länder fram till dess att Sverige omfattas av alliansens gemensamma skydd.
Här har bland andra USA och Storbritannien på olika sätt lovat att stötta, USA bland annat genom en ökad militär närvaro i Sveriges närområde under ansökningsprocessen och Storbritannien genom en politisk solidaritetsförklaring som uttalar att man skulle undsätta Sverige på olika sätt vid en attack, inklusive med militära medel.
Men vad dessa löften skulle innebära på riktigt vid den osannolika händelsen av en militär attack på Sverige är inte klart, enligt ÖB Micael Bydén.
”Det finns några länder som tydligt har klivit ut och sagt att de vill att Sverige och Finland blir medlemmar, och att ”vi är beredda att stötta under den här perioden”. I grunden så är det väldigt positivt, men vad det innebär i praktiken om något händer vet man inte. Det är ingen garanti, på samma sätt som ett bindande avtal skulle vara”, säger han.
Han ser dock inte att det läge som uppstått i och med Turkiets motstånd till Sveriges och Finlands ansökan, som kan innebära en betydligt längre process än vad många väntat, betyder något nytt för svensk säkerhet.
”Den som hade väntat sig den här raka motorvägen från ansökan till fullt medlemskap tror jag har haft för höga förväntningar”, säger han.
”Men för Försvarsmakten betyder det egentligen inte mer än att vi fortsätter att göra vårt jobb. Vi ska vara den relevanta partnern, vi ska leverera det vi kan, inte bara mot Nato utan också se till att lösa säkerhetsuppgifterna hemma”, fortsätter han.
I samband med att Sverige meddelade sin avsikt att ansluta till Nato sade ÖB att motreaktioner i olika former var att vänta, med allt från verbala hot till påverkansoperationer, sabotage eller cyberattacker. Men han kan inte redogöra för några sådana allvarliga reaktioner som försvaret haft att hantera sedan ansökan lämnades in.
”Övningsverksamheten i vårt närområde är lägre än vanligt. De konventionella (ryska) styrkorna är ju bundna i Ukrainariktningen, men det vi ser är väl den hårda retoriken. Den har funnits över tid men har blivit skarpare i konturerna. Några andra exempel kan jag inte ta upp här och nu.”
Utvecklingen i kriget i Ukraina följer han med fasa, nu när Ryssland lägger allt större fokus på Donbass i de östra delarna, en krigföring som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj liknat vid folkmord.
”Det är en fruktansvärd situation i Ukraina. Det går nog inte att förstå hur mycket det ukrainska folket lider. Men samtidigt bjuder de på ett helt fantastiskt motstånd”, säger Micael Bydén.
