Men det är alltså inte bara Sverige som måste lämna ut sina terrorister som Sverige stödjer - men vad fint, då vet vi ju det.

" Turkiet säger att Sverige vägrar utlämna terrorister – men om krisen runt Sveriges Natoansökan ska kunna lösas så måste även Ankara lämna ut eftersökta personer, säger terrorforskaren Hans Brun. ”Turkiet går inte med på att lämna ut de eftersökta personer som Sverige vill.”

En vecka har gått sedan Turkiets president Recep Erdogan konstaterade att Sverige inte går att lita på i en Natoallians som bygger på säkerhet. Och att man därför ämnar blockera den svenska ansökan.

Sedan dess har olika uppgifter om antal personer som Turkiet vill se utlämnade florerat, allt från elva upp till över 30 individer. Turkiska rättsmyndigheter uppger att Sverige och Finland sagt nej till att utlämna 19 personer. I nio fall pågår diskussioner, fem ska ännu inte ha blivit besvarade.

Diplomatiska överläggningar, och det faktum att flera statsråd besökt Washington, har ännu inte löst upp några knutar.

– Vi pratar med varandra och jag hoppas att vi kommer att fortsätta prata, men om den svenska regeringen inte ändrar ståndpunkt så kommer diskussionerna inte leda någonvart, säger Turkiets Sverigeambassadör Emre Yunt till Sveriges Radio.

Terrorforskaren Hans Brun, knuten till Kings College i London, säger till SvD att ”trafiken måste gå åt båda håll.” Med det syftar han på att Turkiet gett kalla handen när Sverige tidigare bett om utlämningar.

– Det kan handla om stora narkotikalangare och gangsters. Men vi har inte fått någon hjälp därifrån. Turkiet måste leverera utvisningar, säger Hans Brun.

Hans Brun, terrorforskare knuten till Kings College i London.

Aftonbladet skrev i veckan två svenska medborgare som är internationellt efterlysta och misstänks för grov kriminalitet, som flytt till Turkiet. Den ene mannen beskrivs som den ”Kurdiska räven”. Den andre mannen ska vara en svensk storspelare.

Trots påtryckningar från Sverige har de inte blivit utlämnade. Enligt en uppgiftslämnare till AB ska mannen som kallas för den ”Kurdiska räven” fått turkiskt medborgarskap trots att han sitter anhållen.

Uppgiftslämnaren uppger också att Turkiet vill ha ”terrorister” utlämnade i ett förhandlingsspel som nu lyfts upp på högsta politiska nivå och som av allt att döma har direkt bäring på den svenska Natoansökan.

Hans Brun köper inte påståendet att Sverige skulle vara ett ”växthus” för terrorgrupper, som Erdogan hävdar.

– Vi ger politisk asyl till de människor som bedöms ha rätt till det. Det är där det kan uppstå gnissel i relationer med länder som Turkiet, säger han.

I de oklarheter som uppstått kring den svenska Natoansökan löper distinktionen mellan den terrorstämplade organisationen PKK och YPG, den väpnade delen av prokurdiska Demokratiska unionspartiet PYD, som en röd tråd.

YPG förlorade uppskattningsvis 10 000 soldater när man ingick i de allierade styrkor ledda av USA som till slut besegrade IS efter långdragna strider i syriska städer som Kobane och Raqqa. I Kobane slogs man sida vid sida med de beväpnade styrkorna Peshmerga, vilka man även samarbetat med i Irak.

Efter triumfen över IS har Turkiet vänt sina vapen mot YPG-styrkor i de syriska städerna Azaz och Afrin, vilket genererat missnöje och vapenembargo från USA och flera EU-länder.

Turkiet klumpar i sin argumentation ihop PYD med de kurdiska organisationerna YPG, dess kvinnliga falang YPJ samt PKK.

– Men det är inte konstigt att verksamheter separeras, det är ungefär som med IRA och Sinn Féin, tillägger Hans Brun.

Enligt en analys gjord 2016 av London school of economics om Rojava, den autonoma administrationen i nordöstra Syrien, uppskattades YPG:s armé uppgå till 50 000 soldater, medan PKK:s beväpnade krigare bara var cirka 8 000.

– Grundproblemet i den konflikt som uppstått i Natofrågan ur svensk synvinkel är att Turkiet inte tycker om kurder eller vad de försöker uträtta, säger Hans Brun.

Den turkiska regimen har sedan 2016 fängslat det kurdiska partiets HDP:s ledare Selahattin Demirtas.

– Turkiet bortser i sammanhanget från att även andra stora nationer som USA och Storbritannien har relationer till kurderna och YPG, tillägger Hans Brun.

YPG har även givits mandatet att ansvara för de läger av IS-fångar som ännu existerar."