" Tusen ryska stridsflygplan är fler än 90 svenska Jas 39 Gripen. Men en pågående övning – med ett scenario inlånat från Nato – ska visa hur Sverige kan behålla luftherraväldet över Östersjön. ”Vi skulle kunna göra samma sak som Ukraina”, säger överste Anna Siverstig.

Text: Mathias Ståhle. Foto: Banfa Jawla.

Publicerad 06:44

Stäng

Dela artikeln:

”Norden skulle då ha 250 stridsflygplan”

Fyra Gripenplan startar från F16 i Uppsala. De femton meter långa och tio ton tunga planen lyfter med dånande motorer framför teleobjektiv, radiomikrofoner och tevekameror innan de sätter fart mot Rimbo och Norrtälje.

Flygvapnets pågående luftförsvarsövning LFÖ 2022 ska öva upp luftförsvarets taktiska ledningsförmåga inför kommande år. Den väcker större uppmärksamhet bland utländska journalister än bland svenska. På övningens tredje dygn står ett grekiskt och ett japanskt tv-team i kö för att få intervjua den svenska flygvapenchefen, generalmajor Carl-Johan Edström.

Frågan som lockat dem till Uppsala är: vad kan lilla Sverige bidra med om landet släpps in i Nato tillsammans med Finland? Och vad är det Sverige förbereder sig för?

Flygvapenchefen svarar på klingande svensk skolengelska:

– Ett integrerat svenskt, norskt, finskt och danskt luftförsvar över Norden och Skandinavien skulle ha 200–250 stridsflygplan.

Vad de svenska och finska planen skulle bidra med i ett skarpt läge framgår av övningsscenariot – inlånat av Nato – som började spelas på måndagen. Alltså samma dag som den Socialdemokratiska regeringen meddelade att Sverige skulle ansöka om Natomedlemsskap tillsammans med Finland.

Major Fredrik Juhlin (till vänster) är divisionschef vid flygflottiljen i Luleå. Under övningen spelar han fiendepilot.

Major Fredrik Juhlin (till vänster) är divisionschef vid flygflottiljen i Luleå. Under övningen spelar han fiendepilot. Foto: Banfa Jawla

Övningens första dag. Sverige befinner sig i känsliga diplomatiska förhandlingar. Samtidigt börjar oförklarliga datorhaverier inträffa runt om i landet. Elverk och kraftanläggningar utsätts för skadegörelse som liknar sabotage.

Det är fiktiva händelser förstås. Påhittade två år i förväg, för att befälhavarna i stridsledningscentralerna ska ha händelser att reagera på. I spelet resulterar varje beslut som tas i att verkliga svenska stridsflygplan lyfter från någon av flygbaserna i södra eller mellersta Sverige.

På tisdagen – när utrikesminister Ann Linde undertecknar Natoansökan i den verkliga världen – slocknar flera av luftförsvarets radaranläggningar i spelvärlden. Främmande flyg rör sig vid den svenska territorialvattengränsen och de svenska planen lyfter för att spana och markera mot inkräktarna.

Ett ganska typiskt gråzonsscenario som sedan eskalerar.

På onsdagen kränks luftrummet och de fientliga piloterna blir allt mer aggressiva. Någonstans över Östersjön skjuter en svensk stridspilot varningsskott. Varningsskott blir verkanseld. På fredagen höjer regeringen beredskapen och förklarar att Sverige befinner sig i krig med två i spelet icke namngivna länder på andra sidan Östersjön.

Det är ett standardscenario vid svenska militärövningar. Ryssland och Belarus nämns inte öppet i övningspapperen. Tills för några år sedan fick till och med Sverige påhittade namn vid större totalförsvarsövningar.

Sedan 2016 – samma år som det så kallade värdlandsavtalet med Nato undertecknades – lånas militärens övningsscenarier in från försvarsalliansen och i de krigsfall som spelas upp följer angriparen ofta välkända mönster från kalla krigets dagar, uppger en källa för SvD.

– LFÖ 2022 är ett ganska typiskt gråzonsscenario som sedan eskalerar, säger major Tomas Persson som är planeringsofficer i Försvarsmakten och ansvarar för flera av de scenarier som används vid svenska militärövningar just nu.

1/3

Jas-planen är ett fjärde generationens stridsflygplan. De kan användas både för spaningsuppdrag, luftstrid och attacker mot fartyg.

Jas-planen är ett fjärde generationens stridsflygplan. De kan användas både för spaningsuppdrag, luftstrid och attacker mot fartyg. Foto: Banfa Jawla

2/3

Banfa Jawla

Foto: Banfa Jawla

3/3

Banfa Jawla

Foto: Banfa Jawla

Kulmen kommer under helgen, när piloterna i övningen måste upptäcka och slå ut en fientlig landstigningsflotta som närmar sig sjövägen. Att scenariot ser ut att ta avstamp i verkliga omvärldshändelser är ”mer tur än planering” säger flygvapenchef Carl-Johan Edström:

– Den strategiska kontext vi ingår i är helt förändrad sedan planeringen inleddes.

Oavsett om det är armé, flyg- eller marinförband som övar så följer scenarierna som spelas vid svenska övningar ofta liknande mallar. Fienden kommer österifrån, siktar på Gotland och landstiger gärna i Uppland, Östergötland eller Blekinge.

Standardscenariot under kalla kriget var landstigning vid Väddö och luft­landsättning vid Arlanda, varpå fienden intog huvudstaden. Alternativt Oxelösund eller Norrköping och luftlandsättning över Linköping. Det var lätt förenklat djuphamnarnas placering och möjligheten att landa med större flygplan som styrde.

Patriot är ett starkt tillskott till vårt luftförsvar.

Geografin har inte förändrats. Med samma grad av förenkling kan den som håller Gotland göra det mycket svårt att nå hamnarna i södra halvan av Sverige. Och att genomföra en luftlandsättning på fastlandet kräver att fienden slår ut det svenska flygvapnet.

Det sista är en orsaker till att LFÖ 2022 väckt internationell uppmärksamhet. Och det finns alltid ett mått av signalpolitik i att hålla större militärövningar, säger Carl-Johan Edström.

– Vi visar nu att vi har en befäst och trovärdig förmåga att kunna samverka med Finland över Östersjön och vi övar nu också för första gången med Patriot­systemet i ett större sammanhang. Det är ett starkt tillskott till vårt luftförsvar som inte funnits förut, säger han.

Flygvapenchefen Carl–Johan Edström går igenom övningen. Till höger luftstridsskolans chef Anna Siverstig och två finska stridsflygare.

Flygvapenchefen Carl–Johan Edström går igenom övningen. Till höger luftstridsskolans chef Anna Siverstig och två finska stridsflygare. Foto: Banfa Jawla

Patriot är ett avancerat amerikanskt luftvärnssystem som kan skjuta ner såväl flygplan som ballistiska robotar. Det blev operativt i december förra året och var pjäserna som ska skydda landet står är, förstås, hemligt.

Sverige har ett 90-tal egna stridsflygplan. Finland har drygt 60 och bidrar med sex plan under LFÖ 2022. Hur många svenska och finska plan som faktiskt kommer att lyfta och sättas in mot fiktiva mål under övningen är omöjligt att säga, eftersom spelet fortfarande pågår när intervjuerna görs.

Ryssland har, som jämförelse, över tusen stridsflygplan. Alla svenska strategier utgår därför från att Sverige alltid kommer att vara i numerärt underläge vid ett angrepp. Samma förhållanden gäller på marken.

Den största militärövning som har hållits i modern tid i Sverige var Aurora 2017. Den omfattade cirka 19 000 soldater. Nästa Auroraövning är inplanerad till 2023 och beräknas bli lika stor.

Luftstridskrafter i norra Europa

Så här stora luftstridsresurser har Ryssland och de europeiska länderna i dess närhet. Sverige har flest stridsflygplan i Norden.

Källa: FOI (siffror från 2020). Grafik: Thomas Molén

Med ryska mått mätt är en övning med 19 000 man liten. Landet har hållit flera regelbundna övningar av liknande storlek i alla sina fem militärdistrikt de senaste åren, visar en kartläggning som Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) gjort.

Före 2013 involverade de största ryska övningarna upp till 90 000 soldater. Vid annekteringen av Krimhalvön steg antalet till 150 000 man och den största övning som hållits sedan dess uppges ha haft hela 300 000 deltagare.

Man kan inte lura kriget självt.

Även om man utgår från att Ryssland blåst upp siffrorna så kvarstår anmärkningsvärt höga tal.

– Om man tittar på ryska övningar från de senaste tio åren så ser man att de förberett samverkan mellan stridskrafter med hundra- till hundrafemtiotusen man. Det finns ingen annan aktör i Europa som får ihop en sådan styrka, säger Johan Norberg vid FOI som skrivit en rapport om Rysslands militärövningar mellan 2009 och 2017.

Rapporten, som släpptes 2018, bygger enbart på öppna ryska källor. Och som motgångarna i Ukrainakriget visat ligger den ryska förmågan att föra krig på en lägre nivå än vad siffrorna antyder.

– Man kan ibland lura utomstående analytiker med propaganda. Men man kan inte lura kriget självt, sammanfattar Johan Norberg det som skett på slagfälten i Ukraina.

Major Fredrik Juhlin möter utländsk press i Uppsala.

Major Fredrik Juhlin möter utländsk press i Uppsala. Foto: Banfa Jawla

I Uppsala gör Gripenplanen en lov runt flygfältet för att nå konfliktområdet i Östersjön. De har flugits ner till Uppsala från Norrbotten för att delta i övningen.

Major Fredrik Juhlin är divisionschef vid flygflottiljen i Luleå till vardags. Under övningen spelar han fiendepilot. Nu, på onsdagen, ska han och hans rotekamrat förmodligen ut och kränka det svenska luftrummet någonstans i trakterna kring Landsortsdjupet, att döma av de röda pilarna på spelledarens karta.

– Vi vet inte alltid heller vad som ska hända. Det beror ju lite på vad som sker i luften och vi får instruktioner löpande, säger Fredrik Juhlin.

Vi har inga flygplan alls på F16... Ändå är vi det flygfält som ligger närmast huvudstaden.

En bit bort står överstarna Anna Siverstig och Pernille Undén, chefer för luftstridsskolan respektive flygflottiljen F16 i Uppsala. Båda bedömer att Sveriges luftförsvar redan idag skulle kunna förvägra Ryssland luftherravälde över Sverige om scenariot vore verklighet.

– Vi skulle kunna göra samma sak som Ukraina gjorde i luftrummet med de resurser vi har idag, säger Anna Siverstig.

Överste Pernille Undén är chef över den nyligen återupprättade flygflottiljen i Uppsala.

Överste Pernille Undén är chef över den nyligen återupprättade flygflottiljen i Uppsala. Foto: Banfa Jawla

Men flygvapnet står inför många utmaningar om luft­försvaret ska nå de nivåer som försvars­besluten anger, säger de båda överstarna. Ett problem är svårigheten att behålla piloterna. Alltför många lämnar Försvarsmakten efter 10–15 år, enligt Officersförbundet.

– Det tar ungefär tio år att bli stridspilot. Sedan ska du lära dig att hantera ett modernt Gripenplan och slipa kunskaperna så att du blir riktigt vass i luften. Det är först efter tio år man kan börja med det på allvar, säger Anna Siverstig.

För Pernille Undén ter sig utmaningen ännu lite större. F16 i Uppsala lades ner 2003 och återinvigdes i höstas. Arbetet med att återupprätta basen pågår fortfarande.

– Vi har inga flygplan alls på F16 idag. Det finns inga beslut tagna om vilka flygplan som ska vara fast stationerade här. Ändå är vi det flygfält som ligger närmast huvudstaden där rikets politiska ledning sitter, säger hon.