Turkiets krav på Sverige är av den arten att den svenska regeringen rimligen inte kan backa.

Förmodligen måste knutarna lösas av USA – och kanske är det snarare till Washington som de turkiska kraven är riktade.

Framförallt handlar det om tre problemområden.

Så kan Turkiet stoppa ett svenskt Nato-medlemskap: "Det kan bli ett problem".

Tajmingen av de turkiska kraven säger det mesta om Turkiets syfte.

President Erdogan har inte sagt ett knyst om några invändningar mot Sveriges och Finlands Nato-medlemskap förrän i samma stund som de båda länderna är på väg att lämna in sin ansökan.

Det ser jag som ett tydligt tecken på att Turkiet vill utnyttja situationen för att få någonting i utbyte mot att man säger ja. Det handlar inte om några principiella invändningar utan om ett försök till kohandel.

Sverige har länge utgjort ett irritationsmoment för Erdogan och nu ser han chansen att pressa fram eftergifter.

Det handlar framförallt om tre knutar som måste lösas upp.

: Sveriges vägran att lämna ut vad Turkiet kallar terrorister.

Det handlar dels om kurder som påstås tillhöra den terrorstämplade kurdiska organisationen PKK och YPG som är de syriska kurdernas militära gren. Den senare betraktas snarast som hjältar i västvärlden eftersom de skötte mycket av markkriget mot Islamiska Staten när terrorgruppen tvingades bort från sitt högkvarter i Raqqa i Syrien. Men eftersom kurderna vill bilda en självständig stat över flera andra nationers territorium, däribland Turkiet, anser Erdogan att de är terrorister.

Men det rör också sympatisörer i Sverige till den religiösa Fethullah Gulen-rörelsen som Erdogan hävdar låg bakom försöket till militärkupp i Turkiet 2016.

Erdogan hävdar att Sverige under de senaste fem åren inte ens svarat på begäran om att utlämna 33 eftersökta personer till Turkiet.

Därför kan Sverige inte backa:

Erdogan och Turkliet har riktat terroranklagelser mot tusentals personer. Sverige kan inte utvisa människor till Turkiet på lösa grunder. Framförallt kan Sverige inte ge efter för den här typen av öppna påtryckningar.

2. Sveriges vapenembargo mot Turkiet

Sverige införde i november 2019 ett vapenembargo mot Turkiet efter Turkiets offensiv i norra Syrien mot de syriska kurderna.

Turkiet kräver att Sverige och Finland ska lyfta sina embargon. Så sent som 2018 sålde Sverige vapen till Turkiet för 300 miljoner kronor.

Därför kan Sverige inte backa:

Även om kriget i Syrien numera går på sparlåga kan Sverige inte ge efter för Turkiets påtryckningar. Det skulle ge motståndarna i Sverige till ett Nato-medlemskap vatten på sin kvarn att Sverige inte kan föra en oberoende utrikespolitik som Nato-medlem.

3. Mänskliga rättigheter

President Erdogan har länge varit irriterad på att Sverige öppet kritiserat honom för att föra landet i mer auktoritär riktning och kritiserat Turkiet för brott mot mänskliga rättigheter.

Kritiken har bland annat riktats mot att den turkiska regimen fängslat ledaren för det kurdiska oppositionspartiet HDP, Selahattin Demirtas.

Erdogan hävdar att partiet i hemlighet samarbetar med PKK och har försökt förbjuda HDP.

Turkiet har också fängslat en rad journalister och Erdogans regim tagit kontrollen över mycket av media.

Därför kan Sverige inte backa:

Om Sverige gick med på att dämpa sin kritik mot Turkiet bara för att få deras ja till en svensk Nato-ansökan skulle det leda till mycket allvarlig kritik mot den svenska regeringen. Den svenska kritiken kan vara mer eller mindre uttalad men tystnar den helt lär Sveriges rykte som en internationell röst för fred och frihet skadas för lång tid framöver.

Mycket av kritiken har de senaste åren framförts av den svenska utrikesministern Ann Linde som blivit något av ett rött skynke för Erdogan. Men regeringen lär knappast byta ut henne för at blidka Erdogan.

Utsikterna för lösning

Kontentan är att Sverige inte vill och inte kan tillmötesgå Turkiets krav. Knutarna kommer troligen inte att kunna lösas i direkta förhandlingar mellan Sverige och Turkiet med mindre än att Turkiet droppar sina krav lika snabbt som de drog upp dem.

Det kommer att krävas diplomatiska interventioner av andra tunga Nato-länder som USA och av Nato:s generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Kanske är det rentav från USA som Erdogan hoppas på eftergifter. Fethullah Gulen har tagit sin tillflykt till Pennsylvania men USA vägrar att lämna ut honom. Turkiet vill köpa det toppmoderna stridsflygplanet F-35 men USA har vägrat som straff för att Turkiet köpte ett ryskt luftvärnssystem.

Turkiet är ett viktigt Nato-land, särskilt i det här läget. Men för USA, Frankrike, Tyskland och Storbritannien är det också viktigt att dörren inte stängs för medlemskap för Finland och Sverige.

Reine

Reine Evensson

De två länderna tillför mycket och skulle kraftigt stärka Natos försvar i norra Europa i ett läge där Ryssland visat sig alltmer aggressivt.

Dessutom skulle det vara en seger för Nato att en av följderna av Rysslands invasion av Ukraina blir att Nato utvidgas. Rakt motsatt den utveckling som Putin försökt tvinga fram.

En del pekar på vänskapen mellan Putin och Erdogan och hävdar att den turkiske presidenten går Rysslands ärenden och försöker förhindra en utvidgning av Nato. Det känns lite långsökt.

Även om USA inte kan tvinga Turkiet att ge grönt ljus för Sverige och Finland så kan amerikanerna utöva kraftiga påtryckningar som Erdogan får svårt att ta emot. Särskilt om pressen också kommer från Natos alla stora länder.

Turkiets opposition kan mycket väl försena ett svenskt Nato-medlemskap men med stor sannolikhet inte stoppa det.