Att man varken förr eller senare hade kunnat passera Danmark i händelse av ofred, har tydligen Ryssland missat helt och hållet...

" Det finns en mening som har fastnat hos mig den här helgen. Ett uttalande som bättre än alla andra skildrar den eufori de tre baltstaterna nu känner över att Sverige och Finland ansöker om Natomedlemskap.

– Vi ester hoppar upp och ner när vi försöker dölja hur överlyckliga vi är, sa Estlands Natoambassadör Jüri Luik vid ett panelsamtal i lördags.

Det var på den tre dagar långa Lennart Meri-konferensen som samlar presidenter, ministrar och säkerhetsexperter från hela världen i den estniska huvudstaden.

Och förutom kriget i Ukraina så var Sverige och Finland det stora samtalsämnet.

För det står nu klart att säkerhetsläget i vårt hörn av Europa kommer att ändras radikalt med ett svenskt och finskt medlemskap i försvarsalliansen. Den största förändringen, och som nämndes gång efter annan i helgen, är att Östersjön nu blir en ”insjö” omgiven av Natoländer.

Ryssland har Kaliningrad – inklämt mellan Litauen och Polen – och regionen runt Sankt Petersburg längst in i Finska viken, men resten blir Natomark.

Det spelar inte så stor roll i fredstid. Ryska fartyg har lika stor laglig rätt till Östersjöns farleder som alla andra. Men blir det krig är situationen en helt annan.

Eller som en av Estlands allra högsta militära chefer uttryckte det när jag åt lunch med honom i lördags: Då blir det i praktiken omöjligt för Ryssland att ta sig ut genom Östersjön. De har inte en chans. Förutom med ubåt.

En ståndpunkt som upprepats av såväl amerikaner som andra européer här i Tallinn.

Det skulle därför bli oerhört svårt för Ryssland att försörja Kaliningrad i händelse av krig. Området ligger som en ö insprängd mellan Polen och Litauen och för att ta sig till det ryssvänliga Belarus, måste man igenom den så kallade Suwalkikorridoren. En landsträcka på Natomark som är nästan 7 mil på det kortaste stället.

Så vad betyder då allt det här? Det korta svaret är upprustning. Något som från ryskt håll redan har börjat diskuteras. Nato är fienden och att den ryska Östersjöflottan och dess två marinbaser blir omringade är inget det tas lätt på i Moskva.

Även på Natosidan diskuteras det nu hur man kan stärka försvarsalliansens östra flank ytterligare. Vi har redan sett hur Natobaserna i Estland, Lettland och Litauen svällt sedan den ryska invasionen den 24 februari, men balterna är långt ifrån nöjda, utan investerar stort i nya vapensystem. Vilket även gäller Sverige, som ju ska spendera två procent av BNP på försvaret till 2028.

Och då ska vi komma ihåg att Östersjöregionen redan har sett en kraftig upprustning – på båda sidor – sedan 2014 och den ryska invasionen av Krim. Det gäller inte minst Kaliningrad som innan kriget i Ukraina beskrevs som Europas mest militariserade område med ett okänt antal Iskanderrobotar – ryska kortdistansrobotar som kan kärnvapenbestyckas och nå resten av regionen på nolltid.

Men nu börjar alltså nästa fas. Med Sverige och Finland på väg in i Nato kommer länderna runt Östersjön, och sannolikt även Danmark och Norge, sätta sig ner och dra upp gemensamma planer på hur vårt gemensamma innanhav bäst ska försvaras.

Det är nytt. För även om svenskar och finländare varit bästisar med försvarsalliansen länge, så har inte Nato delat med sig av all information de suttit på till två icke-medlemmar. Något som ändras redan den här veckan, när Sverige och Finland lämnar över breven där vi ber om att få gå med.

– Efter det får ni tillgång till allt. Allt, som en Nato-källa jag pratade med i helgen uttryckte det. Trots att vi alltså formellt inte blir medlemmar förrän samtliga 30 Natoländers parlament sagt ja.

Det finns en annan sak som också är värd att nämnas. Synen på Tyskland.

Samma personer som pratar om att Östersjöländerna nu måste sätta sig ner och dra upp gemensamma försvarsplaner, säger i nästa andetag saker som ”och när det är klart försöker vi få med Tyskland” – trots att Tyskland har betydligt mer Östersjökust än exempelvis Litauen.

Orsaken är det tyska velandet i stödet till Ukraina och de gamla nära band man har haft till Ryssland, i kombination med ett nästan schizofrent förhållande till sin egen försvarsmakt. Även om förbundskansler Olaf Scholz meddelat att Berlin nu ska spendera smått ofattbara 100 miljarder euro på det tyska försvaret, så är förtroendet bland de allierade skadat. Inte minst här i Baltikum, vilket den lettiske försvarsministern Artis Pabriks gjorde klart på konferensens sista dag.

– Vi här i baltstaterna har varit enormt Tysklandsvänliga. Men nu är förtroendet nära noll, sa Pabriks."

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------