Frågan är nu varför svenska medier uppehåller sig vid att beskriva rena fantasier utifrån vad som faktiskt redan finns avtalat gällande Finland - som dessutom knappast kan klandra för samma saker som Sverige....

" Under en presskonferens på måndagskvällen slog den turkiske presidenten Erdogan fast att Turkiet inte kommer att säga ja till Sverige och Finlands ansökan om att gå med i Nato.

Turkiska medier rapporterar att den huvudsakliga orsaken till presidentens skepsis är att Sverige och Finland inte har tillmötesgått en begäran från Turkiet att lämna ut 33 personer med kopplingar till bland annat PKK och islamiska Gülenrörelsen, som av regimen anklagas för att ha orkestrerat statskuppen 2016. En annan anledning är att de bägge länderna 2019 fattat beslut om att sluta exportera vapen till Ankara, något som ogillas av presidenten.

Nato

Militäralliansen Nato står för ”North Atlantic Treaty Organization”, i Sverige ofta kallad Atlantpakten.

Alliansen bygger på ett kollektivt försvar där medlemmarna förbundit sig att hjälpa varandra om ett medlemsland blir angripet.

Nato bildades år 1949 under Kalla kriget då USA uppfattade Sovjetunionens politik som aggressiv och ville genom alliansen garantera Europeiska demokratier säkerhet.

De så kallade kollektiva säkerhetsgarantierna formuleras i Natostadgan. Den består av 14 artiklar där kärnpunkten är Artikel 5, i vilken länderna lovar att assistera vid ett eventuellt angrepp.

Nato har i dag 30 medlemsländer.

De de ursprungliga tolv medlemsländerna är Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA. Grekland och Turkiet anslöt sig till alliansen 1952. Därefter Västtyskland 1955, och Spanien 1982.

Källa: Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Nato, Utrikesdepartementet.

Medlemsförhandlingar måste undertecknas av samtliga 30 Natoländer. Därefter ska medlemskapet godkännas av de nationella parlamenten. Turkiets enskilda nej kan alltså sätta rejäla käppar i hjulet för ett svenskt och ett finskt Natomedlemskap.

Eva Hagström Frisell, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI och Jakob Hallgren, direktör på Direktör, Utrikespolitiska institutet, UI, säger båda att det sig om ren och skär förhandlingsteknik från Turkiets sida.

Eva Hagström Frisell: Man vill använda olika beslut inom Nato för att trycka på andra politiska frågor. Det har man gjort vid flera tillfällen tidigare. Det finns inget principiellt ställningstagande från Turkiet mot nya medlemmar, utan målsättningen är att få politiska poäng gentemot Sverige och övriga Natomedlemmar och att använda det här för att få andra politiska fördelar.

Jakob Hallgren: Utifrån historien och Turkiets tidigare förhandlingstaktik vad det gäller nya medlemmar in i Nato är det mycket som tyder på att det är en förhandling. Exakt vad det är man vill få ut av det och om det även involverar andra länder är svårt att veta. Även om Turkiet på en lägre nivå tidigare har gett Sverige och Finland sitt informella stöd är det inte särskilt förvånande och jag har svårt att tänka mig att det är ett definitivt och fullständigt nej.

Vilka möjligheter har Nato att påverka Turkiets beslut?

Eva Hagström Frisell: Nato måste förhålla sig till alla medlemstater och helt klart är att man kommer behöva gå Turkiet till mötes på något sätt. Men frågan är hur långt man ska gå – om det handlar om politiska uttalanden eller beslut. Turkiet kommer åtminstone inrikespolitiskt behöva visa att man har vunnit någonting på de här diskussionerna. Samtidigt krävs enhällighet i Nato för att påbörja en medlemsförhandling. Det är möjligt att man kan kompensera med andra politiska åtgärder, som inte har med just med den här frågan att göra. Exempelvis USA, som är en stor spelare i Nato, har relationer med Turkiet som man skulle kunna diskutera.

Jakob Hallgren: Det kommer att ske en hel del förhandlingar bland annat med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Det verkar inte som att Turkiet är intresserade av att tala med Sverige och Finland direkt för närvarande men om USA står så pass starkt bakom en ansökan som de sagt, kommer de sannolikt vara engagerade.

Hur påverkar det här den svenska och finska tidtabellen?

Eva Hagström Frisell: Man måste ganska snart komma överens med Turkiet för att kunna gå vidare i processen. Det finns en vilja även från andra länder att det här ska gå fort, vilket så klart ökar pressen på Turkiet. Det är samtidigt viktigt att Sverige och Finland har en god relation med andra Natoländer för att undvika att andra liknande situationer uppstår senare.

Jakob Hallgren: Just nu verkar det som att man gräver ned sig i sina förhandlingspositioner och sett till tidigare förhandlingar håller Turkiet hårt på sina principer. Men till slut måste man ingå en kompromiss och snart kanske vi befinner oss i en situation där Turkiet är det sista landet att underteckna medlemsförhandlingarna vilket kommer att sätta press dem.

Går det att utesluta ett medlemsland ur Nato?

Eva Hagström Frisell: Nej, det finns ingen sådan klausul. I Nato handlar det om diskussioner och politiska förhandlingar tills man är överens. Det är inte heller aktuellt att utesluta något medlemsland.

Jakob Hallgren: Det finns såklart ett starkt intresse att Turkiet är fortsatt medlem i Nato. Att Turkiet är med i Nato har alltid varit [-] viktigt för hela Natos förmåga att försvara sig, så var det mot Sovjetunionen och så är det mot Ryssland.

Om det inte går att utesluta, kan man straffa Natoländer som går åt ”fel håll” demokratiskt, och i så fall hur?

Eva Hagström Frisell: Det finns inga mekanismer som styr hur man ska agera i Nato utan man har litat på att genom politiska samtal kunna påverka medlemstaterna. Nato handlar ytterst om ett gemensamt försvar och är inte en lika bred organisation som EU.

Vad händer om ett medlemsland inte längre uppfyller kraven som ställs vid en ansökan, exempelvis kravet om demokrati?

Eva Hagström Frisell: Det har aldrig varit aktuellt och det finns ingen mekanism att ta till. Tanken är att genom det politiska samarbetet kunna påverka staterna så att de håller sig till grundprinciperna, i stället för att utesluta dem."