" Finlands anslutning till Nato kommer att orsaka allvarlig skada för Rysslands och Finlands bilaterala förbindelser, som har upprätthållit stabilitet och säkerhet i norra Europa. Ryssland tvingas vidta både militärtekniska och andra motåtgärder för att stoppa hoten mot sin nationella säkerhet i detta avseende.

Att gå med i Nato strider direkt mot Finlands internationella rättsliga förpliktelser, dels 1947 års fredsavtal i Paris, som förpliktar parterna att inte gå med i eller delta i koalitioner mot någon av parterna, och 1992 års Ryssland-Finlands grannskapsavtal, som avstår från den andra partens territoriella integritet. eller använda eller hota att använda deras territorium för en väpnad attack mot en annan part.

Men med tanke på det kollektiva västerlandets nuvarande likgiltighet för internationell rätt, har ett sådant beteende blivit normalt. Vi kommer att svara därefter."

--------------------------------------------------------------------------------------------------

I helgen väntas både Sverige och Finland lämna ett slutgiltigt besked i Natofrågan och det mesta pekar på att länderna skickar in en ansökan till försvarsalliansen redan i början av nästa vecka.

Sedan väntar en övergångsperiod och om ratificeringen sker inom den uppskattade tidsramen skulle Sverige kunna vara medlem i Nato till hösten.

Under övergångsperioden kan vi förvänta oss olika svar från Ryssland. Experter som SvD pratat med nämner tre möjliga scenarier.

1. Krigsretoriken trappas upp

Om Sverige och Finland lämnar in en Natoansökan kommer vi snabbt att möta reaktioner från Ryssland. Det konstaterar Gunilla Herolf, seniorforskare på Utrikespolitiska institutet (UI).

– Det är helt uppenbart att de kommer att säga att vi har destabiliserat läget och inte längre är ett fredssträvande land.

Ryssland har redan gjort flera uttalanden riktade mot Sverige och Finland där de bland annat hotat med ”militärtekniska åtgärder” och att det inte kan vara tal om en ”kärnvapenfri status” för Östersjön om länderna går med i Nato.

Den här typen av upptrappad krigsretorik kommer att öka när Natoansökningarna skickas in, bedömer Ilmari Käihkö, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.

– Vi kan vänta oss att de börjar vifta med kärnvapenkortet igen, det är deras viktigaste medel. Men det kommer bara att förstärka att vi vill ha skydd mot kärnvapen, och det får vi från Nato, säger han.

2. Cyberattacker och påverkanskampanjer

Tiden från att en ansökan skickas in till att den godkänns kommer att vara den känsligaste, enligt Ilmari Käihkö och Gunilla Herolf.

Något vi kan vänta oss under den här perioden är påverkanskampanjer, desinformation och cyberattacker mot kritisk infrastruktur.

– Det kommer att påverka oss, men inte stoppa samhället från att fungera. Om man till exempel slår ut Bank-id två, tre dagar kommer de flesta av oss att klara det, säger Ilmari Käihkö.

Gunilla Herolf kallar det här för ”mindre sabotage” och i första hand ligger det på Sverige att ta hand om konsekvenserna.

– Blir det väldigt omfattande, till exempel att el eller värme slås ut kan vi få hjälp. Där har vi också EU som kommer att bistå oss eftersom vi är ett EU-land, men i första hand är det något vi måste förbereda oss för själva, säger Gunilla Herolf.

3. Militära åtgärder och kränkning av luftrum

– Den största oron är att det skulle bli något sorts militärt svar, men det tror jag är osannolikt och ett större militärt anfall är inte alls aktuellt. Ryssarna är fullt upptagna i Ukraina och har inte råd med det, säger Ilmari Käihkö.

Ett annat alternativ är att ryssarna försöker genomföra ett begränsat angrepp, så som en missilattack som inte kräver så stora militära resurser.

– Men då undrar man vad syftet skulle vara med en sådan attack? Även det skulle bara förstärka uppfattningen om att Nato är det rätta alternativet för Sveriges säkerhet, säger Ilmari Käihkö.

USA, Tyskland och Storbritannien har gått ut med olika säkerhetsförsäkringar om Sverige skulle ansöka om ett medlemskap i försvarsalliansen. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har även sagt att det under övergångsperioden finns ”en väldigt stark förpliktelse från Nato att kunna garantera Sveriges säkerhet”, även om det inte kan betecknas som säkerhetsgarantier.

– Om det innebär fartygsnärvaro i Östersjön eller en manöver på Gotland beror på hotnivån. Den typen av löften som vi fått är väldigt bra eftersom de har en avskräckande effekt mot Ryssland, säger Gunilla Herolf.

Det som både Ilmari Käihkö och Gunilla Herolf bedömer att vi kan komma att se framöver är fler kränkningar av Sveriges luftrum. Det hände senast den 29 april när det ryska propellerplanet av typen AN-30 befann sig en stund i svenskt luftrum.

– De kan också kränka gränserna till havs. I Finland är det knepigare med landsgränsen så där kan vi nog förvänta oss en del ryska tjuvnyp. Men jag har svårt att tänka mig ett militärt anfall, ens ett litet. Det är för riskfyllt för Ryssland, säger Gunilla Herolf.

---------------------------------------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------------------------------------