"Statsminister Magdalena Andersson ger sig ut på en tre dagar lång Europaturné – där säkerhetspolitik och Nato står på agendan.

På torsdag är hon värd för en internationell givarkonferens till stöd för Ukraina.

– Ukraina slåss ju för möjligheten för fria och demokratiska stater att välja sin egen framtid. I någon mån slåss de för oss också, säger hon i en DN-intervju.

Magdalena Andersson (S) slår sig ner i en stoppad barockstol i Sagerska huset i Stockholm. Det är en av få lugna stunder innan hon ger sig sig ut på en resa med stopp i tre europeiska huvudstäder. Först väntar ett besök utanför Berlin där hon och Finlands statsminister Sanna Marin ska delta i den tyska regeringens sammanträde för att diskutera bland annat säkerhetspolitik. Därefter bär det av till Köpenhamn för ett nordiskt toppmöte, och sedan reser hon vidare till Warszawa för en internationell givarkonferens till stöd för Ukraina.

– Det ska bli en spännande vecka, säger statsministern.

Det är Andersson som har tagit initiativ till givarkonferensen tillsammans med Polens premiärminister Mateusz Morawiecki. Syftet är att stärka det humanitära stödet till Ukraina.

Vad behöver Ukraina mest av allt just nu?

– De behöver både pengar, finansiellt stöd, och humanitärt och militärt stöd. Från svensk sida har vi sedan kriget startade jobbat för sanktioner mot Ryssland. Vi har stöttat Ukraina på olika sätt och därutöver har vi jobbat med att stärka Sverige.

– Den här konferensen handlar om det humanitära stödet. Behoven är mycket stora.

Insamlingen sker via FN som bedömer att det behövs drygt två miljarder dollar till humanitära insatser. Men när det gäller förmågan att lösa konflikter och skapa fred har organisationen fått utstå hård kritik under kriget. Rysslands veto i säkerhetsrådet har gjort FN:s viktigaste organ handlingsförlamat.

Hur ser du på FN:s roll i den här konflikten?

– Det är helt korrekt att det har funnits kritik. Säkerhetsrådet ser ju ut som säkerhetsrådet gör. Ryssland sitter där och blockerar. Med det sagt: den resolution som togs i generalförsamlingen visade på ett enormt stöd för Ukraina. Det var ett viktigt statement från världssamfundet. FN bedriver också globalt sett ett stort humanitärt arbete så det är klart att det finns möjligheter att för dem att stötta Ukraina i det här läget.

När Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj höll tal inför FN:s säkerhetsråd i april skrädde han inte orden. Talet var en enda lång anklagelseakt mot organisationen. Zelenskyj krävde bland annat att FN reformeras och att Ryssland kastas ut ur säkerhetsrådet.

Vad tycker du om det?

– Jag kan förstå hans perspektiv, verkligen.

– Men oavsett om Zelenskyj var kritisk så ser Ukraina ett behov av att få humanitärt stöd från FN. Därför är Ukrainas premiärminister också med på den här konferensen.

Sverige arrangerar konferensen tillsammans med Polen som hittills tagit emot flest flyktingar från Ukraina, uppskattningsvis 3 miljoner.

Polen har de senaste åren fått svidande kritik av EU och av Sveriges regering, bland annat på grund av att regeringen inskränkt oberoendet hos landets domstolar.

Hade du för ett halvår sedan kunnat tänka dig att sitta och förhandla med Polen på det här sättet?

– Vi sitter och förhandlar med Polen hela tiden för de är med i EU. Man kan vara oeniga om vissa saker och kritiska mot Polen, och där är jag stenhård. Vi har ju kommit överens om vad som ska gälla för länder som är med i EU. Där finns inget utrymme för kompromiss. Samtidigt så är det klart att vi kan samarbeta med Polen för att få fler länder att stötta Ukraina humanitärt.

Givarkonferensen handlar ju i första hand om humanitärt stöd. Men det Ukraina framför allt ber om är mer vapen. Kan Ukraina vänta sig mer – och tyngre – vapen från Sverige?

– Vi har ju tagit ett historiskt beslut i att skicka 10 000 pansarskott till Ukraina och tittar så klart på om det finns ytterligare materiel som vi kan avvara i Sverige. Men vi måste naturligtvis göra det på ett sätt så att vi inte sänker den svenska försvarsförmågan. Vi kan ju inte skicka vapen så att vi inte kan försvara oss själva. Försvarsmakten tittar på det just nu.

Inom några veckor väntas besked om Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. Frågan är känslig för Socialdemokraterna som under decennier har haft alliansfriheten som en stöttepelare. Men när Magdalena Andersson förstamajtalade på Norrmalmstorg i söndags nämnde hon inte alliansfriheten med ett enda ord.

Har alliansfriheten tjänat ut sitt syfte?

– Det är precis en av de sakerna som vi sitter och diskuterar just nu. Både i de säkerhetspolitiska överläggningarna som utrikesministern och försvarsministern har med alla riksdagens partier. Vi har också en dialog i vårt parti. Det är viktigt att vrida och vända på alla argument, säger hon och fortsätter:

– Det är ingen tvekan om att alliansfriheten har tjänat oss väl, frågan är vad som är rätt framåt. Det finns ett före och ett efter 24 februari i år. När marken rör sig under en så blir ju även valet att stå stilla ett beslut.

Det är ingen tvekan om att alliansfriheten har tjänat oss väl, frågan är vad som är rätt framåt. Kartan ritades ju helt om”. Statsminister Magdalena Andersson.

Har du för egen del bestämt dig - ska Sverige gå med i Nato?

– Jag vrider fortfarande på argumenten för och emot.

Lutar du åt något håll?

– Det kommer jag berätta när vi har kommit längre i den processen.

Magdalena Andersson tydliggör att hon inte kommer att fatta beslut om att Sverige ska gå med i Nato om det inte finns stöd av en bred majoritet i Sveriges riksdag, detta till skillnad från M-ledaren Ulf Kristersson som sagt sig vara beredd att skicka in en ansökan även om S är emot.

Vilka är de starkaste argumenten i det här läget mot ett svenskt Natomedlemskap?

– Alla säkerhetspolitiska vägval i det här läget kommer med risker och möjligheter. En av fördelarna med Nato är att man har säkerhetsgarantier, men en nackdel är också att man då ger säkerhetsgarantier. Det är både plus och minus.

På vilket sätt är det en nackdel att behöva ge säkerhetsgarantier?

– Det är klart att det är ett stort beslut att man på förhand förbinder sig att ställa upp militärt. Med det sagt så har ju Natoländer inte blivit angripna. Det är ju också syftet med Nato. Vi har varit alliansfria i 200 år, det är klart det skulle vara ett väldigt stort steg om man skulle byta den linjen.

– Sedan har Ryssland varit tydligt med att de kommer att vidta motåtgärder mot Sverige och Finland om vi väljer att ansöka om medlemskap.

Hur värderar du de hoten, hur mycket verklighet ligger bakom?

– Det är omöjligt att veta och svaret på det finns bara i president Putins huvud.

Hur förklarar du för medborgarna att processen måste gå så snabbt?

– Det är för att vi lever i en helt ny verklighet och då behöver vi förhålla oss till den nya verkligheten. Det som har hänt har hänt här och nu. Då har jag sagt hela tiden att det inte ligger i vårt intresse att släpa benen efter oss i den här processen. I formativa skeden så behöver beslutsprocesser ske ganska raskt.

– Per Albin fattade en del snabba beslut under andra världskriget också.

Försvarsminister Peter Hultqvist har lovat att Sverige inte ska gå med i Nato så länge han är försvarsminister. Kan han sitta kvar om Sverige ändå ansöker?

– Det sade han inför ombuden på kongressen i höstas. Det har ju hänt något sedan dess. Nämligen att kartan helt har ritats om när Ryssland invaderade sitt grannland.

Så svaret är ja?

– Absolut. Och Peter är i alla högsta grad involverad i processen. Han är också med i överläggningarna med riksdagens partier och i den partiinterna dialogen.

Kan Sverige stå utanför Nato om Finland går med?

– Vi fattar ju vårt egna beslut i Sverige, så självklart kan vi det. Med det sagt är det klart att Sverige påverkas om Finlands söker medlemskap i Nato. Ryssarna har sagt att de ska komma med åtgärder. Det riskerar att höja spänningarna ytterligare i vårt närområde."