" Investerarna är redo att satsa på ny kärnkraft. Men först måste staten ändra reglerna så att det blir möjligt. Det kräver organisationen Svenskt Näringsliv. Men regeringen är kallsinnig.

Regeringen vill inte ändra lag om kärnkraft

Behovet av mer planerbar el ökar när Sverige ska ställa om till att bli helt fossilfritt.

Samtidigt är tekniken, i form av billiga små modulära kärnreaktorer (SMR) som kan ersätta dagens storskaliga kärnkraftverk, i stort sett färdig. Och intresset att investera i ny kärnkraft finns där.

Om man ska tro Svenskt Näringsliv är det bara ett föråldrat regelverk som står i vägen för att Sverige ska få ny kärnkraft.

– Jag ser tydliga tecken på att intresset ökar för att investera i ny kärnkraft, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke.

När SvD intervjuar honom, radar han upp en lång lista på regler som tillkom när dagens reaktorer byggdes på 1970- och 80-talen – regler som enligt honom inte är anpassade för dagens teknik med små serieproducerade reaktorer.

– Tekniken är på plats för SMR, och investeringsviljan finns. Det som står i vägen nu är de legala hinder och den osäkerhet som skapats genom att det finns mål som står i kontrast till de investeringarna.

Jacke vill ta bort begränsningen att ny kärnkraft bara får byggas på platser där det i dag finns reaktorer, alltså Oskarshamn, Forsmark och Ringhals.

– En av möjligheterna med småskalighet är att man skulle kunna placera de nya reaktorerna mycket närmare de stora energiberoende industrierna.

Men Svenskt Näringsliv vill också se mer subtila förändringar i politiken. Det handlar om ett specifikt ord.

I dag är målet att det svenska energisystemet ska bli ”förnybart”. Det ordet omfattar inte kärnkraft. Det gör däremot ordet ”fossilfritt”.

– I dag finns ett dubbelt budskap där man å ena sidan säger att det är tillåtet att investera i ny kärnkraft (på vissa platser, reds anm) men å andra sidan säger att vi ska vara ett förnybart samhälle om 20 år (vilket inte inkluderar kärnkraft).

Men det finns också starka ekonomiska argument mot att satsa på ny kärnkraft. Det kräver enorma investeringar och de projekt vi sett har ofta dragit långt över budget. Är inte det avskräckande?

– De prognoser som finns är att produktionskostnaden för el från SMR kommer att vara konkurrenskraftig. Sen om det är en lönsam investering eller inte, är en risk som investerarna tar.

Många – inte minst energiministern – säger att det mest realistiska alternativet för ny energi är havsbaserad vind. Det är en teknik som finns nu och den sjunker i pris. Är det inte det vi ska satsa på?

– Vi kommer att behöva alla energislag vi kan ha som är fossilfria. Vår uppfattningen är glasklar att den stora tillväxten kommer att komma från vind, och vi kommer att behöva undanröja alla hinder för att öka produktionen av vind. Men den behöver kompletteras med planerbar kraft. Hur gärna vi än vill, så är inte vinden planerbar.

Från industrins sida är signalerna blandade om man är redo att investera i SMR.

”Vattenfall är intresserat att bygga ut småskalig kärnkraft när de juridiska och marknadsmässiga förutsättningarna finns på plats”, skriver Markus Fischer på Vattenfalls pressavdelning i ett mejl till SvD.

Den lilla uppstickaren Kärnfull Next räknar med att ha en svensk SMR i drift före 2030. Enligt grundaren John Ahlberg är flera investerare villiga att satsa de uppskattningsvis 16–18 miljarder kronor som en ny SMR med effekten 300 megawatt beräknas kosta.

– Vi vet hur stort intresset är från pensionsfondernas sida. Många fonder som investerat mycket i vind, vill balansera de investeringarna med planerbar energi, säger grundaren John Ahlberg, till SvD.

Kärnfull Next uppger att man just nu har sju potentiella kunder för kommande reaktorer.

Den tyska energijätten Uniper, som är delägare i flera svenska reaktorer, vill däremot inte i dagsläget ge besked om man är beredda att investera i ny kärnkraft.

”En förutsättning för att fatta investeringsbeslut är att det finns en långsiktig energipolitik med ett brett stöd i riksdagen. Det finns det inte i dag, skriver företaget i ett mejl till SvD.

Regeringen är dock kallsinnig till att redan nu ändra lagen.

– Vi har i dag tre platser som inte omfattas av ett kommunalt veto (där det finns kärnkraftverk, reds anm) och som redan har kraftledningar framdragna. Kan man inte finna en lönsamhet i att bygga där, så har jag svårt att tänka mig att det blir bättre på andra platser, säger energiminister Khashayar Farmanbar (S) till SvD.

Många kraftbolag säger att de tycker att SMR är intressant men att dagens regelverk är i vägen. Har du inte lyssnat till industrin?

– Jag lyssnar till hela industrin och när jag pratar med den industri som behöver elen vill de se att man så snabbt som möjligt bygger ut vindkraften.

Khashayar Farmanbar säger samtidigt att regeringen inte stänger några dörrar för framtiden.

– Om SMR kommer ur forskningsstadiet och blir kommersiellt attraktivt är det fullt möjligt att se över lagstiftningen. Men det blir troligen en bra bit in på 2030-talet.

Moderaterna har länge drivit på för att reglerna ska ändras i linje med Svenskt Näringslivs förslag. Partiet räknar med att göra kärnkraften till en valfråga.

– Det är tydligt att opinionen för kärnkraft har svängt. Det beror ju på att många har dragit slutsatsen att det inte är bra att förlita sig på vädret i så stor utsträckning för sin elproduktion, säger Carl-Oskar Bohlin, moderat ordförande i riksdagens näringsutskott.

Enligt en Novus-undersökning från mars i år vill 56 procent av svenskarna vid behov bygga ny kärnkraft.

Det finns dock motstånd mot ny kärnkraft, från annat håll. Naturskyddsföreningen köper inte argumentet att kärnkraft är nödvändigt för att bygga ett stabilt framtida elsystem.

– Du har fortfarande ett farligt avfall som måste tas om hand och du har fortfarande problem med att du måste bryta uran vilket ofta sker på plaster där urbefolkningar drabbas och där arbetsförhållandena är svåra. Dessutom har brytningen stora negativa konsekvenser för miljön, säger organisationens energiexpert Kristina Östman till SvD.

Hur ska vi få ett stabilt elsystem med en så liten andel planerbar kraft?

– Vi tror att vi kommer att ha ett mycket mer flexibelt elsystem 2040. Många av de nya industrier som ska använda vätgas kommer att ha lager som kan lagra gasen i upp till två veckor som buffert. "