Om en avvikelse i frekvensen skulle uppstå, är det viktigt att frekvensen snabbt kan stabiliseras. För att kunna göra detta används olika former av frekvensreglering som systemtjänst. Det finns både automatiska och manuella sätt att reglera frekvensen. Automatisk frekvensreglering finns i många vattenkraftverk. Utrustningen som är kopplad till kraftverkets turbin, kan automatiskt öka eller minska elproduktionen utifrån den frekvens som råder.

Rotationsenergi – rörelseenergi som köper tid att rätta till obalanser

En tredje viktig systemtjänst som behövs för att snabbt kunna parera avvikelser i frekvensen är rotationsenergi – en rörelseenergi som bara turbiner och generatorer i de stora kraftverken kan erbjuda. När kraftverket slutat driva generatorn så fortsätter turbinerna tack vare sin rörelseenergi att snurra en stund till. På så sätt kan kraftverket fortsätta att producera el ett tag till. Något förenklat skulle man kunna säga att rotationsenergin köper tid som kan användas för att justera frekvensen. Ju tyngre generatorn och turbinsträngen är, desto längre kan detta fortsätta. Ju mer rotationsenergi vi har i vårt elsystem desto lättare är det att upprätthålla frekvensen och därmed stabilitet i elsystemet. Vattenkraft och kärnkraft har mycket rotationsenergi, medan väderberoende kraftslag som vind- och solkraft saknar denna egenskap.

Effektreserven – när elproduktionen inte räcker till

Ett fjärde stöd för elsystemet är effektreserven, som har en lite längre planeringshorisont. Effektreserven används vid tillfälliga lägen när vår elförbrukning ser ut att överstiga produktionen av el. Inte sällan används effektreserven under riktigt kalla vinterdagar när vårt behov av el är extra stort. Unipers anläggning Karlshamnsverket är en del av Svenska kraftnäts effektreserv under vinterperioden. Kraftverket kan snabbt startas upp och producera el med kort varsel när det behövs. På bara två timmar kan Karlshamnsverket gå från beredskap till produktion.