Theodor Gilbert Morell, även känd som Theo Morell, född den 22 juli 1886 i Trais-Münzenberg, Storhertigdömet Hessen, Kejsardömet Tyskland, död den 26 maj 1948 i Tegernsee, Bayern, var en tysk urolog och läkemedelsentreprenör som framför allt blivit känd som Adolf Hitlers livläkare från 1936 till dagarna före Hitlers död 1945. Han var redan i samtiden ifrågasatt för den omfattande medicinering av Hitler med barbiturater och amfetamin, vilken tros ha varit en bidragande orsak till Hitlers dåliga hälsotillstånd under de sista levnadsåren.

Han blev 1933 medlem av NSDAP, och tog under 1930-talet emot många kända konstnärer och politiker i sin mottagning på Kurfürstendamm, bland dem Hitlers fotograf Heinrich Hoffmann. Hoffmann ordnade ett patientbesök hos Hitler på Berghof 1936. Morell behandlade Hitlers mag- och tarmproblem framgångsrikt och Hitler utnämnde honom därefter till livläkare. Hitler omnämns konsekvent endast som "Patient A"[4] i Morells journaler.

Hitler utnämnde Morell 1938 till professor. Under andra världskriget köpte Morell läkemedelsfabriker i Hamburg och Olomouc där han lät tillverka hormonpreparat, vitaminkoncentrat och ett luspulver, "Russla". Luspulvret var utvecklat av Morell själv för Wehrmacht, men det var illa omtyckt bland soldaterna på grund av den starka lukten och det faktum att det var känsligt för fukten i fält, så att det sedermera kom att ersättas med en konkurrerande produkt. Genom den tidvis stora efterfrågan under krigets första år blev Morell dock förmögen på försvarsleveranserna. Han köpte en lyxvilla som tidigare tillhört den judiske bankiren Georg Solmssen på Schwanenwerder i Berlin och hade även ett sommarhus i Heringsdorf samt en planerad bostad i Berchtesgaden.

Morell behandlade Hitler med ett stort antal injektioner, vilket sågs med stor skepsis av andra läkare i Hitlers omgivning. Han sågs som ansvarig för Hitlers dåliga hälsa under hans sista levnadsår. Den tyske journalisten Ottmar Katz skriver i sin biografi om Morell, publicerad 1982, att Hitlers faktiska hälsotillstånd inte återges korrekt i andra källor. Den amerikanske psykiatrikern och historikern Nassir Ghaemi, expert på att undersöka samband mellan ledarskap och affektiva störningar, ser det som troligt att Hitler hade symptom på en bipolär sjukdom, vilken förvärrades genom Morells injektioner av barbiturater och amfetamin, alternativt var följden av ett amfetaminberoende.

Morell förblev under kriget vid Hitlers sida fram till 21 april 1945, då han överraskande ersattes med SS-läkaren Werner Haase. Morell flögs ut ur Berlin och uppehöll sig på Bad Reichenhalls sjukhus i det amerikanskockuperade Bayern under en tid, innan han 17 juli arresterades på München Hauptbahnhof. Därefter fängslades han i interneringslägret i Dachau. Morell utreddes för krigsbrott och brott mot mänskligheten, men inga bevis framkom under utredningen. Morell lades in på sjukhus i Tegernsee i juni 1947 för afasi och avled på sjukhuset följande år.

Avgörande sömntimmar – så orkar Zelenskyj

Hans familj lever gömd under mordhot. Själv bor han i presidentpalatset, omgiven av sin stab och till synes ständigt upptagen med att twittra, framträda i intervjuer, göra videor eller på annat sätt kommunicera med omvärlden. Men hur länge kommer den ukrainske ledaren att orka leda motståndet?

När de ryska anfallen tog vid för drygt två månader sedan var Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj inte sen med att klä sig i militärgrönt och låta skäggstubben växa.

Vid det här laget har han helskägg. Och vi har under tiden ansiktsbehåringen vuxit sett honom så gott som dagligen: i egenproducerade videor på sociala medier, på videolänk i parlament världen över och i intervjuer och nyhetsinslag när han besöker krigsdrabbade områden.

Presidenten tycks viga all vaken tid åt att leda landet, bilda opinion och säkra stöd från omvärlden samt ingjuta moral i de egna styrkorna och civilbefolkningen. Men hur orkar en människa dag efter dag ensam vara ansiktet utåt för detta maskineri, som får vanliga valkampanjer att blekna i jämförelse?

– Normala personer tenderar att kunna prestera i de mest onormala situationer, som vi ser att Zelenskyj gör här, konstaterar David Bergman, doktor i psykologi och lärare vid Försvarshögskolan, som intresserat sig för hur soldater klarar av psykiska påfrestningar under krig.

Han jämför symbolvärdet av Zelenskyj med Storbritanniens före detta premiärminister Winston Churchill, liksom Finlands statsman Gustaf Mannerheim – två personer som bägge kom att förkroppsliga kollektiv motståndskraft under andra världskriget.

– Att personer blir ikoniska för ett motstånd och en försvarsvilja är inte ovanligt, men de tenderar att vara vanliga personer mot slutet av dagen i alla fall.

Att Zelenskyj förutom president också är människa är återkommande tydligt. I sina videos ser han stundtals tärd ut. På internet florerar bilder som jämför honom före krigsutbrottet med den tröttare uppsyn han allt oftare uppvisar veckor in i konflikten.

Psykologiprofessor Mats Lekander, verksam vid Stockholms universitet och Karolinska institutet, forskar i hur stress påverkar hälsa. Han menar att friska personer behöver utsättas för stressförhållanden under mycket långt tid för att de ska riskera att utveckla fysiska åkommor som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Men på kort sikt kan det hända en hel del psykiskt.

– Vi vet att hög stressbelastning ökar risken för att vi fattar mindre överlagda och sämre beslut. Man kan bli mer riskfylld, ta in färre faktorer i sina beslut och ha svårare att göra upp planer eller byta planer när det kommer ny information. Stressbelastning i synnerhet i kombination med för lite sömn kan resultera i att man blir mindre stabil.

En rad faktorer påverkar hur väl vi klarar stress. Men tillräckligt med sömn verkar vara nyckeln för att vi ska klara att hålla huvudet kallt. David Bergman tycker sig ana att presidenten får sina timmar i sängen, åtminstone i viss utsträckning.

– Ser vi till hur väl han har hållit ut bara under den här tiden så litar jag på att han har rådgivare som säger åt honom när han ska dra sig undan. Det är också av den anledningen du har duktiga rådgivare, som kan säga ”det här behöver inte presidenten ta tag i, just nu ska han göra ingenting under ett halvt dygn utan bara vila”.

Svaret från omvärlden, staben och det sammanhang – fysisk, psykologiskt och ideologiskt – presidenten befinner sig i är ytterligare en avgörande aspekt för att sia kring hans uthållighet.

– Anser man att man det handlar om en rättfärdig sak och man har ett socialt stöd, en organisation runt omkring en som tar hand om en och som man känner stöd i, då kan man fortsätta nästan hur länge som helst, säger David Bergman.

Zelenskyjs väg till makten skiljer sig från många andra politikers. Han är skådespelaren som blev president, som nu slungats in som medial, politisk och diplomatisk centralfigur i ett krig – och han saknar helt erfarenhet av politiskt storspel. Men kanske kan hans bakgrund gagna honom i den press han nu tvingas utså, föreslår Mats Lekander.

– Människor generellt är väldigt känsliga för social utvärdering, och vi vet att det sätter fart på kroppsliga system som är inblandade i stressreaktioner. Man kan spekulera i att hans bakgrund som skådespelare gör att han är van vid att bli betraktad och utvärderad. Han kanske är lite hårdhudad på det sättet.

Kriget är nu inne på tredje månaden och ingen vet hur långt presidentens skägg kommer att vara vid ett eventuellt krigsslut – eller hur länge han kommer att stå pall i rollen som landsfader.

– Churchill höll ut i en antal år och det gick alldeles utmärkt, jämför David Bergman."