Vad som Ryssland ens skulle vinna på att bete sig illa mot andra, är fortfarande en fråga som inte exakt har kunnat ges något entydigt svar ifrån den Djupa Statens sida....

" Ryssland använder exakt samma hot mot Sverige och ett svenskt Natomedlemskap som när de tre Balstaterna först ville gå med på 1990-talet. Det menar den lettiske Natoforskaren Andris Banka.

Det är framför allt retoriken som känns igen, enligt Andris Banka. När det först blev känt att de tre forna Sovjetrepublikerna Estland, Lettland och Litauen ville bli medlemmar i den västliga försvarsalliansen började det mullra från Ryssland. Hoten om vad som skulle ske om de gick vidare med planerna kom som ett brev på posten.

– Tar man en tidning från 1997 och tittar på rubrikerna är det nästan ord för ord samma språkbruk som vi hör från Ryssland i dag, säger Andris Banka.

Han är från Lettland men forskar i de baltiska staternas säkerhetspolitik och relation till Nato vid universitetet i tyska Greifswald.

– De hotar med kärnvapen och med hur ett medlemskap förstör relationen till Ryssland för alltid. Robotar ska flyttas, de lyfter fram Kalingrad och förklarar hur nära oss vapnen i sådana fall hamnar, säger han och påpekar att det är som om Moskva använder precis samma manual då som i dag, när de nu försöker avskräcka Sverige och Finland från att bli Nato-medlemmar.

Parallellerna är alltså tydliga, men det finns en viktig skillnad. När de tre Baltstaterna till sist gick med i Nato den 29 mars 2004, så rådde ett helt annat världsläge. Andris Banka kallar perioden en slags ”smekmånad” mellan Ryssland och västvärlden.

USA:s dåvarande president George W Bush förklarade till och med att Rysslands president Vladimir Putin var ”en man att lita på”.

– Vi gick med i en relativt harmonisk tid. Ni kanske går med när världen står vid en brytpunkt, säger Andris Banka.

Han påpekar att man måste ta Rysslands mullrande på allvar, även om han inte tror att det kommer att leda till ett militärt angrepp om Sverige fattar ett beslut om att ansöka.

Så vad kan då hända?

Gunilla Herolf är associerad seniorforskare på Utrikespolitiska institutet (UI), och hon börjar räkna upp en rad saker när hon får frågan.

Herolf tror inte heller på ett militärt angrepp och precis som Andris Banka tar hon upp den hårda retoriken och det ryska hotet om att flytta trupper och robotar närmare oss. Men hon listar även diverse cyberangrepp. Ett alternativ skulle kunna vara att attackera svenska banker.

– Jag kan tänka mig att de tittar på att slå mot bankerna, så att vi exempelvis inte kan använda våra kreditkort. Det är både effektivt och något som deras hackers skulle kunna göra, säger Gunilla Herolf.

En annan sak hon säger sig vara övertygad om att de tittar på är möjligheten att slå ut Sveriges el- och värmesystem, vilket skulle bli kännbart inte minst på vintern.

Därmed inte sagt att det är något som kommer att ske, men det tillhör enligt Herolf de saker Ryssland skulle kunna göra relativt enkelt om man skulle vilja. Och hon tror alltså inte att Moskva kommer att ”tillgripa militära medel”. Inte för att man inte kan, utan för att det är för osäkert.

– Anfaller de oss med civila medel, då räknar Nato med att vi klarar oss själva och det vet Ryssland. Men en militär attack mot Gotland är en attack mot Sverige och västvärlden. Då vet inte Moskva vad vi får för hjälp och det avskräcker, säger hon.

Däremot räknar Gunilla Herolf med att vi kommer att få se mer av en ”provocerande närhet” från Ryssland vid en svensk Natoansökan. Det vill säga fler kränkningar av Sveriges gränser, både av ryska stridsflygplan och fartyg. Något hon menar ”sker så ofta” i alla fall, men som högst troligen kommer att öka.

Det handlar om att visa sig hotfull, vilket även gäller de trupp- och robotförflyttningar hon var inne på tidigare.

– Det kommer att flytta sina missiler närmare Sverige och Finland eftersom de uppfattas som ett större hot då. Sanningen är att missilerna i dag är så träffsäkra att de inte behöver stå så nära, men det blir mer effektfullt om de flyttas, säger hon."