Nu kommer ju dessutom frågan om PKK kunna tvinga fram ett ställningstagande för svensk del, som gör det närmast omöjligt att stödja olika former av konfliktskapande legoknektsverksamhet, eller då så kallade miliser........

" Konflikten mellan Turkiet och terror­stämplade kurdiska PKK har trappats upp under den senaste tiden. Det riskerar att sinka Sverige väg mot ett eventuellt Nato-medlemskap.

För ett år sedan, den 20 april 2021, kallades Sveriges ambassadör i Turkiet upp till det turkiska utrikesministeriet i Ankara. Där fick han ta emot en protest mot att försvars­minister Peter Hultqvist deltagit i en videokonferens med befälhavaren för De syriska demokratiska styrkorna (SDF) några dagar tidigare.

Kritik framfördes också mot att utrikesminister Ann Linde skulle ha haft möten med ”terrorist­element” och mot att kontakterna med SDF hade intensifierats.

SDF – en förkortning av ”Syrian Democratic Forces” – är den militära milis som i Syrien blev USA:s främsta allierade på marken i kriget mot terror­gruppen IS.

I dag kontrollerar den större delen av nordöstra Syrien. Där finns även lägren med IS-fångar, inklusive svenska kvinnor och barn. Det är en betydande orsak till de många svenska kontakterna med SDF och det var också ett ämne som behandlades på videokonferensen som Peter Hultqvist deltog i.

Turkiet betraktar emellertid SDF som en förlängning av Kurdistans arbetar­parti (PKK). Det är grupp som terrorstämplats av såväl USA, EU och Turkiet och som sedan nära fyra decennier legat i väpnad konflikt med den turkiska staten.

SDF består nämligen till större delen av styrkor från Folkets försvars­enheter (YPG) som är den väpnade grenen av PKK:s syriska systerparti Demokratiska unionspartiet (PYD).

Före 2015 fördes fredsförhandlingar mellan PKK och den turkiska staten, men när de bröt samman inleddes en av de blodigaste perioderna i den långa konflikten. Sedan dess har nästan 6 000 personer dödats totalt – turkiska soldater, PKK-medlemmar och civila.

Förra veckan inleddes en ny turkisk offensiv mot PKK-fästen i norra Irak, strax efter att premiärministern för Iraks kurdiska självstyre besökt Ankara. Han sade sig välkomna ett ”utvidgat samarbete för att främja säkerhet och stabilitet” i norra Irak, vilket av många tolkas som att han inte har motsatt sig den turkiska offensiven.

Förra veckan utfördes också två bombdåd i de turkiska städerna Istanbul och Bursa. Turkiet anklagar två vänstergrupper för att ha utfört dåden för PKK:s räkning.

Allt detta har vridit upp temperaturen i konflikten mellan Turkiet och PKK, vilket kan orsaka problem för Sverige vid en eventuell Nato-ansökan.

– Ja, svenska kopplingar och svenskt stöd till PKK och PYD kan försvåra svenskt medlem­skap i Nato. Det säger Aylin Ünver Noi, docent i inter­nationella relationer vid Haliç-universitetet i Istanbul, till SvD.

Nato är en försvarsallians som bygger på kollektivt försvar. Enligt artikel 5 i dess stadgar väntas alla medlemmar vidta de åtgärder som de anser nödvän­diga för att hjälpa en allierad som angrips. Därför är det viktigt att man kan lita på varandra.

– Det är kärnan och det huvudsakliga syftet med alliansen. Så minsta miss­troende, miss­förstånd eller okunskap måste elimineras, säger Aylin Ünver Noi.

– Om Sverige vill bli medlem i Nato måste man visa solidaritet med Turkiet i dess kamp mot separatistisk terrorism, säger hon.

Alla Natos 30 medlemsländer, inklusive Turkiet, måste nämligen godkänna varje ny medlem. Och även om Turkiet är allmänt positivt inställd till Natos utvidgning kan det finnas frågetecken som behöver rätas ut innan Turkiet är beredda att säga ja till ett medlem­skap i försvarsalliansen, säger Aylin Ünver Noi.

När det gäller Sverige finns det bara en fråga att diskutera.

– Sveriges inställning till PKK har varit det huvudsakliga tvisteämnet under många år. Turkiet anser att Sverige ignorerar dess behov av nationell säkerhet.

Vissa har i turkiska medier pekat på att en eventuell svensk Nato-ansökan borde utnyttjas för att försöka påverka den svenska politiken gentemot kurderna. Andra har varnat för att det skulle kunna vara riskabelt eftersom det skulle kunna framstå som att Turkiet står på Rysslands sida.

Men även om den turkiska regeringen avstår från att lägga in sitt veto mot ett svenskt Nato-medlemskap är det inte helt säkert att Sveriges väg till Nato ligger klar för det.

– Nej, för även om Turkiet inte gärna vill skapa problem för Nato just nu så är det styrande AKP-partiet allierat med ett ultranationaliskt parti, MHP, och det partiet är en riktig hök i kurdfrågan. Det säger Paul Levin, docent och föreståndare för institutionen för Turkiet­studier vid Stockholms Universitet, till SvD.

– Man kan tänka sig att MHP skulle kunna ta upp den här frågan när man ska ratificera ett nytt Nato-fördrag med Sverige.

För det turkiska parlamentet måste också rösta ja och det är inte alltid som det röstar som regeringen vill. I samband med USA:s invasion av Irak 2003 gick det turkiska parlamentet exempelvis emot regeringen. Det stoppade ett turkiskt deltagande i invasionen och inga utländska trupper fick tillträde till turkisk mark för det syftet."