Det är väl inte utan att det ser ut som att SvD ser sin framtid som lite begränsad...

" De hade haft det så trevligt. Ett varmt aprilregn och vännen Silvio Berlusconi hade hälsat Vladimir Putin välkommen till Sardinien. De hade kört runt i golfbil och druckit cappuccino i Silvios 68-rumsvilla vid vattnet. Ledigt och småleende hade de sedan klivit upp framför pressuppbådet och berättat om hur gott samarbetet mellan länderna utvecklats.
Och så kom den där journalisten och förstörde allt. ”En rysk tidning har rapporterat att du i hemlighet skilt dig från din fru, och att du istället ska gifta om dig med den ryska OS-guldmedaljören i gymnastik, Alina Kabajeva.”
Putin suckade. Han skiftade vikten från den ena foten till den andra. Han himlade med ögonen, han sög in läpparna, och han tittade mot Berlusconi som om han bad om hans överseende. Hans kroppsspråk hade egentligen redan besvarat frågan, innan han uttalade sig.
Hennes första intryck var att han visserligen tydligen kunde fixa vilka teaterbiljetter han ville, men att han var fult klädd och verkade tråkig.
”Det ni säger innehåller inte ett enda sant ord”, sade han. Nog hade allmänheten rätt att veta hur offentliga personer lever, men, sade han med rynkade ögonbryn och en spänd gest med händerna, det finns gränser. ”Jag har alltid tyckt illa om folk som lägger sina näsor i blöt och med erotiska fantasier lägger sig i andra människors privatliv.”
Det var den 18 april 2008. Dagen efter stängdes den ryska tidningen som hade kommit med avslöjandet.
Vilka är kvinnorna i Putins liv? Frågan är svårare att besvara än man kanske kunde tro. Att försöka förstå Vladimir Putins privatliv är nämligen att tävla mot honom på hans egen planhalva. Det skriver Fiona Hill och Clifford G. Gaddy i förordet till ”Mr. Putin. Operative in the Kremlin” (2015).
Skälet till detta är att det är han som kontrollerar vilken information om honom som kommer ut. Till exempel, skriver Hill och Gaddy, har det i stort sett bara publicerats en enda rysk biografi över Putin, och det är hans självbiografi. ”Putin direkt” (2001), som den hette när den gavs ut på svenska, producerades av hans egen stab och var tänkt som den nya och ganska okända presidentens introduktion till det ryska folket.
I den möter läsaren Putins första och hittills enda officiellt erkända hustru, Ljudmila Putina. De träffades i dåvarande Leningrad i slutet av 1970-talet, hon, flygvärdinna, han, KGB-agent under utbildning.
De gick på teater ihop, tre kvällar på rad. Hennes första intryck var att han visserligen tydligen kunde fixa vilka teaterbiljetter han ville, men att han var fult klädd och verkade tråkig. I boken framstår det sedan som att hon uppvaktade honom i tre och ett halvt år medan han mest mumlade. Till slut gifte de sig.
"Det var något med Volodya som attraherade mig”, säger Lyuda, som hon kallas i boken. ”Inom tre eller fyra månader hade jag bestämt mig för att han var mannen för mig.”
Varför, frågar journalisterna som står som medförfattare till boken. Hon sade ju själv att han var enkel och tråkig.
”Kanske var det hans inre styrka. Samma kvalitet som gör att alla dras till honom nu.”
Själv utmålas Lyuda i boken, som till minsta kommatecken är skriven för att bygga upp Putin som politisk figur, som en ordentlig rysk kvinna. ”Jag är ingen feminist, men jag vill att kvinnor ska få ta den plats de förtjänar här i världen”, säger hon. ”Hon är en riktig kvinna, som kan vara uppe och ha det roligt hela natten och ändå ha städat lägenheten och lagat mat morgonen därpå”, säger Putins nära vän Sergej Roldugin.
Vad Putin själv tycker om Lyuda säger han inte i självbiografin. När det kommer till hans egen smak, det han dras till, är han stum. Närmast kanske vi kommer när journalisterna frågar Lyuda om han någonsin tittar efter andra kvinnor. Ja, jag tror de tilldrar sig hans uppmärksamhet, svarar hon. Är du okej med det, frågar de.
”Tja, vad hade han varit för sorts man om han inte var attraherad av vackra kvinnor?” svarar hon.
Han håller hennes hand som om den var revolvern han använde för att råna henne.
Tillfällena då Putin och den olympiska gymnasten Alina Kabajeva fotograferats ihop är ett tiotal. 2001, till exempel, då han utdelar blommor och en orden till henne för att hon vunnit en olympisk medalj. 2004, då hon bjudits till en bankett i Kreml. 2005, tillsammans med tränaren Irina Viner.
De ser unga ut. Eller, Putin ser ut att vara runt femtio, och hon ser ut att vara runt tjugo, alltså precis som de båda var. De ler alltid mot varandra. På en bild från 2004 ser Putin, som är kortare än hon, ut att blåsa upp sin bröstkorg till ett spänt ”V”. Han håller hennes hand som om den var en revolver han använde för att råna henne.
Då var Kabajeva mitt uppe i en mycket framgångsrik karriär som idrottare. Ett trettiotal medaljer i olika världs- och Europamästerskap i rytmisk gymnastik hann hon med mellan 1999 och 2007, och guld i Aten 2004, men också en dopingskandal.
När hon lagt idrottskarriären på hyllan gick hon vidare som politiker och mediemakthavare. Hon satt sju år i statsduman och fjorton år som höjdare i mediekoncernen National media group. Under tiden i duman höll hon, enligt Gazeta.ru, tre anföranden och deltog i arbetet med fem lagförslag. Vad hon fick gjort i mediekoncernen vet få.
Men pengar fick hon. Och lägenheter. Lägenhetstransaktioner är i allmänhet en av få lyktor att orientera sig efter i den dimma av propaganda, skvaller och rykten som omger president Putins kvinnor.
Den före detta städerskan Svetlana Krivonogikh, som ska ha fött Putins dotter, bedöms idag äga fastigheter för över en miljard rubel.
Städerskan Svetlana Krivonogikh, vars dotter Elizaveta föddes 2003 och fick Vladimirovna som patronymikon, lyftes upp ur slummen och bedöms idag äga fastigheter för över en miljard rubel. Journaliststudenten Alisa Kharcheva blev 2010 uppmärksammad för sin bild i en sexig utvikningskalender till Putins ära, och några år senare överförde en affärskontakt till Putin en lägenhet i Moskva till henne.
Och 2016 rapporterade den ryska tv-kanalen Dozjd att två affärsmän som utsatts för sanktioner i väst för sina kopplingar till Putin sålt tre attraktiva lägenheter i Moskva och Sankt Petersburg till en äldre kvinna: Alina Kabajevas mormor.
”För resten av sin pension den månaden köpte hon en andel i Gazprom och Chelsea”, skämtade en ryss på Twitter.
I november 2011 höll chefen för den ryska statens ungdomsmyndighet ett möte med ledare för Nasji, en ungdomsrörelse till stöd för Putin. ”År 2000 gifte sig vårt samhälle med Vladimir Vladimirovich Putin”, sade han, enligt Anna Arutunyans bok ”Tsar Putin” (2013). ”Samhället röstade på honom och sade: Vladimir Vladimirovich, bli vår make, ta hand om oss, skydda oss och ge oss arbete.”
Arutunyan skriver att urgammal undergivenhet inför tsarer och kommunistledare har levt kvar i Ryssland, och att det närmast spontant började växa fram en sorts kult av Putin när han fick makten. Den har han dragit nytta av.
Bögar, flator och feminister är något de håller på med i det dekadenta väst.
Rysslands demografiska kris är ett av Putins största problem. Sovjet hade vid tiden för sin upplösning 290 miljoner invånare. Idag har Ryssland inte ens hälften. Presidenten gör allt han kan för att se till att de blir fler, och dessutom vill han kontrastera Ryssland mot landets fiender. Hans lösning blev att göra sin landsfadersroll patriarkal, antifeministisk och konservativ.
Bögar, flator och feminister är något de håller på med i det dekadenta väst. Alla former av sexuell eller feministisk frigörelse är ett hot mot den nödvändiga befolkningstillväxten. Män ska göra kvinnor med barn, och därmed basta. Vid ett tillfälle, på ett av Nasjis stora sommarläger, frågade en flicka honom hur många barn hon borde skaffa. Tre, svarade Putin.
Putin tycker om att omge sig med vackra kvinnor – här poserar han med ryska flygvärdinnor i mars i år.
Eller som en partichef i Enade Ryssland, Putins parti, sammanfattat hur man gjort för att modernisera landet: ”Jag räddade en flicka från att bli våldtagen. Jag övertalade henne helt enkelt.”
Här får vi ett filter genom vilket det blir fullt begripligt hur ”Putins kvinnor” framställs, men också bilden de ställer upp på. ”Jag förstår inte människor som tycker det är fel att älska Putin. Jag kan ingenting om politik”, sammanfattar journaliststudenten Alisa Kharcheva det hela i ett andetag i Anna Arutunyans bok.
”Det är roligt att klä upp sig. Kvinnor gillar att klä sig fint. Å andra sidan har själva politiken aldrig intresserat mig. Det är tråkigt”, säger hustrun Lyuda Putina i Putins självbiografi.
Är denna kvinnosyn Putins egen, personligt hållna, eller är det bara en politisk strategi? Ligger den delvis bakom Putins omvittnat dåliga relationer till Angela Merkel och Hillary Clinton? Kanske, kanske inte. Tarja Halonen, Finlands president mellan år 2000 och 2012, säger till mig att hon inte tyckt sig bli särskilt behandlad på grund av sitt kön. Hon berättar om första gången de träffades.
– Jag tror att han visste att jag är intresserad av konsthistoria. Vi träffades vid Tretjakovgalleriet, och han gav mig en bukett rosor. Jag läste i tidningen att första gången han träffade Sauli Niinistö så spelade de ishockey. Det är skillnaden.
Vladimir Putin och Lyuda Putinas förhållande började på teater, men slutade med balett. Det var i juni 2013. De hade sett ”La Esmeralda” på Stora Kremlpalatset, och gick sedan ut och ställde sig framför tv-kanalen Rossiya-24:s kameror. Det var första gången på länge de syntes ihop. De berättade att de skulle skilja sig.
”Allt jag gör, allt mitt arbete, kommer med publicitet”, sade han. ”Vladimir Vladimirovich är absolut koncentrerad på sitt arbete”, sade hon.
Vladimir Putin har under årens lopp jobbat hårt på sin patriarkala och konservativa landsfadersroll.
Putins enda sanna relation, den med Ryssland, var nu fullbordad. Fast inte riktigt. En månad senare ryktades det i Ryssland att Alina Kabajeva fött Putin en dotter på ett sjukhus i Schweiz.
Det tycks finnas hemligheter Vladimir Putin är beredd att gå långt för att bevara. Sommaren 2015 publicerade Die Zeit ett spektakulärt reportage, där det påvisades att den officiella berättelsen om Putins föräldrar skulle kunna vara en lögn. I själva verket finns det en okänd kvinna i Georgien, en Vera Putina, som påstår att hon lämnade bort Vladimir till fosterföräldrar när han var liten.
Historien är inte bevisad, men skulle kunna förklara luckor i Putins officiella livsberättelse. Och reportaget i Die Zeit handlar i lika hög grad om de märkliga dödsfall som envisats med att inträffa runt försöken att offentliggöra berättelsen. Flygplan som oförklarligt kraschar. Människor som hittas ihjälslagna, och poliser som förgiftas när de undersöker varför. Journalister som dödats. Med eller utan ”näsor i blöt och med erotiska fantasier”.
Putin påstås hålla flickvännen Alina Kabajeva gömd i Schweiz. Här syns hon under en idrottsgala i Sankt Petersburg 2008.
Det sägs nu att Alina Kabajeva och hennes fyra barn, Putins döttrar och söner, har gömts i en lyxvilla nära Lugano i Schweiz. Kanske är det sant, eller så är det ett politiskt budskap från Putin.
Vanligtvis säger en människas val av livskamrat mycket om vem hon är. Men i Putins fall är det svårt att hitta en människa av kött och blod att ta fasta på. Hon försvinner i hemlighetsmakeriet och imagebyggandet, och kvarstår gör bara något som förvisso är djupt mänskligt men samtidigt så kallt: väl valda och spelade instrument för att nå makt.
När u-båten Kursk sjönk år 2000, och desperata kvinnor sökte svar på vad som hade hänt deras män och söner, antydde Putin att somliga av dem var köpta bluffmakare: prostituerade. Just nu börjar mödrar och hustrur ställa frågor om sina söner och makar som var ombord på det sänkta flaggskeppet Moskva. Kommer Putin välja samma svar?"