" Från Stalin 1948 till Putin 2022. Varje gång ledaren i Kreml hotat freden i Europa så har Sverige stärkt sina säkerhetspolitiska band med Natoländerna.

Under kalla kriget fanns den topphemliga ”lilla lösningen”, i dag sker samarbetet öppet.

Med invasionen av Ukraina sätter Putin frågan om fullt medlemskap i Nato högst på agendan i Sverige.

Tre år efter andra världskrigets slut så skär en järnridå tvärs genom Europa. Sovjetunionens diktator Josef Stalin har 3,2 miljoner soldater på sin sida om järnridån. Västmakterna har däremot demobiliserat efter 1945 och har endast en fjärdedel så många, 850 000, soldater.

Vintern 1948 sänder Stalin chockvågor genom Västeuropa. I februari störtas Tjeckoslovakiens regering i Pragkuppen. I mars inleder Stalin förhandlingar med Finlands regering och det går rykten om en sovjetisk framstöt mot Skandinavien.

”Kommunistpartiernas uppträdande både här och i Finland verkar olycksbådande. Har ryssarna blivit övertygade om krigets oundviklighet”, frågar sig oroligt Sveriges statsminister Tage Erlander (S) i sin dagbok den 10 mars 1948.

Därför inleder Sverige förhandlingar med Danmark och Norge om att bilda ett neutralt Skandinaviskt försvarsförbund. Men förhandlingarna misslyckas och grannarna går i stället med när Nato grundas i april 1949. Finland har redan 1948 tvingats skriva på ett vänskaps- och biståndsavtal med Sovjet. Det bidrar till att Sverige återgår till en politik enligt formeln ”alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i krig”.

Nato grundas när Nato-fördraget undertecknas av tolv länders företrädare i Washington den 4 april 1949.

Men bilden av ett misslyckat skandinaviskt försvarsförbund är vilseledande. I själva verket etableras i största hemlighet ”den lilla lösningen”. Sverige, Norge och Danmark har enats om att Skandinavien är en strategisk enhet, det enda hotet kommer från Sovjet, i krig krävs samarbete på en rad nyckelområden och det gäller att slåss tills hjälp kommer från USA och Storbritannien.

Sverige sluter från 1949 och framåt hemliga avtal på en rad områden inom försvaret med Norge och Danmark, som blir diskreta mellanhänder till övriga Nato. Ett flygsäkerhetsavtal är täckmantel för teleförbindelser mellan högkvarteren och övningar i att landa på varandras flygbaser. När försvaret av Öresundsregionen och Nordkalotten stärks så samordnas det i hemlig planering över nations- och alliansgränser.

Arrangemangen godkänns av svenska regeringen och utrikesnämnden informeras, men innehållet är politisk dynamit: ”Detta kan inte föras ut över torgen”, skriver utrikesminister Östen Undén (S) i sin dagbok i september 1949.

Regeringen ägnar sig åt ”dimbildning” (Erlanders eget ordval i sin dagbok). Undén ljuger 1951 och säger att det skandinaviska samarbetet ”aldrig utsträckts till militära frågor”. Först efter kalla krigets slut hävs sekretessen kring ”lilla lösningen”.

1952

På annandag påsk 1952 träffar Tage Erlander USA:s president Harry S Truman mitt under Koreakriget. Nordkorea har med stöd av Stalin 1950 invaderat Sydkorea. Kriget ses i Västeuropa som en förvarning om sovjetisk expansion. Sverige som tänkt rusta ned måste i stället rusta upp, men för avancerad militär teknik är man hänvisad till britterna. Erlanders besök ska lägga grunden för goda relationer med USA.

Den 13 juni 1952 skjuter Sovjet ner en svensk DC-3:a som signalspanar över Östersjön i internationellt luftrum. Alla åtta svenskar ombord omkommer och när Sovjet attackerar ett svenskt obeväpnat Catalina-plan ökar oron i Sverige. Månaden därpå sluter Sverige avtal med USA om ömsesidig militärt bistånd. Amerikanerna stödjer Sverige under mottot: ”Keep them strong - keep them friendly”. Orsaken till det är att president Trumans nationella säkerhetsråd slagit fast att det är ett amerikanskt nationellt säkerhetsintresse att Skandinavien inte faller i sovjetiska händer.

Sverige får köpa utrustning på samma villkor som Nato-länderna, men propsar på att överenskommelsen ska vara hemlig. Så sker också. När Dwight D Eisenhower blir president 1953 är ett av hans första beslut att förse det stora svenska flygvapnet med bränsle och smörjoljor som ska räcka för krigföring under 90 dygn.

1961 möter Erlander näste president, John F Kennedy, vars nationella säkerhetsråd slår fast en linje som går längre än företrädarnas. En sovjetisk aggression mot Sverige skulle utmana den fria världen, särskilt Nato-länderna Norge och Danmark. Det hemliga dokumentet (känt först 40 år senare) öppnar för militär USA-hjälp till Sverige redan innan vi angrips.

En särskild larmlinje etableras mellan Försvarsstaben i Stockholm och högkvarteret för USA:s flygstyrkor i Europa i Wiesbaden. Förbindelsen testas varje vecka.

1968

Utbildningsminister Olof Palme och den nordvietnamesiska ambassadören i Moskva Nguyen Tho Chyan demonstrerar mot USA:s krig i Vietnam 21 februari 1968. Palmes medverkan i fackeltåget väcker ont blod i USA.

Efter Kubakrisen mellan Sovjet-USA 1962 så inleds en avspänningsperiod. Sverige börjar bedriva en aktiv utrikespolitik med kritik av stormakterna. Neutralitetspolitiken betonas och från 1965 försvinner formuleringar i svenska försvarsdokument om att vi vid angrepp ska slåss ”tills hjälp anländer”. USA:s krig i Vietnam utlöser en kraftig vänstervåg i Västeuropa.

21 februari 1968 går utbildningsminister Olof Palme (S) i täten för en demonstration mot USA:s krig i Vietnam, ihop med det kommunistiska Nordvietnams Moskvaambassadör. Bilden av de två, sida vid sida i ett fackeltåg, sprids som en löpeld i världens nyhetsmedier och publiceras i 367 tidningar i USA som kallar hem sin ambassadör i Sverige.

Exakt ett halvår senare, 21 augusti 1968, startar Sovjets ledare Leonid Bresjnev Warszawapaktens invasion av Tjeckoslovakien. Sveriges ÖB Stig Synnergren begär att få köpa mer vapen. Ett av dem är den bärbara amerikanska luftvärnsroboten Redeye.

Olof Palme som 1969 blivit statsminister känner till de hemliga banden till USA och säger till Synnergren: ”Nu när jag bråkar med amerikanerna, se för Guds skull till att vi har ett gott samarbete med amerikanerna på försvaret i alla fall”. Sverige får köpa roboten som används i över 20 år.

Efter Palmes jultal 1972 mot USA:s krig i Vietnam inleds ”Frostens år” 1972–74 i de svensk-amerikanska diplomatiska relationerna. Men det militära samarbetet fortsätter, vilket USA:s veterandiplomat Thomas Pickering förklarar som en säkerhetspolitik med olika nivåer. ”Sverige betraktades på två plan. Det ena var den politiska nivån. Det andra var det underrättelse- och militärsamarbete som pågick på kvarterets baksida.”

1981

USA:s försvarsminister Casper Weinberger provsitter svenska flygvapnets stridsflygplan Viggen 17 oktober 1981. T v Richard Bowman, rådgivare till Weinberger.

I början av 1980-talet är det definitivt slut på avspänningen mellan öst och väst sedan Sovjetledaren Bresjnev startat invasionen av Afghanistan julen 1979. I Polen har den fria fackföreningsrörelsen Solidaritet 1980 skapat sådan oro att en rysk invasion befaras. Då aktiveras det hemliga informationsutbytet mellan Sverige och Nato-grannarna.

I oktober 1981 besöker för första gången en amerikansk försvarsminister Sverige: Caspar Weinberger, utsedd av Ronald Reagan. Generalmajoren Richard Bowman som syns på bilder där Weinberger sitter i ett svenskt Viggen-plan minns hur imponerade gästerna blir: ”Sverige var som en fästning, jämfört med många av våra allierade”. Det innebär att US Air Force vid ett krigshot kan landa på svenska baser inom sex-åtta dygn, lika snabbt som till Nato-grannarna.

Tio dagar efter Weinbergers besök går den sovjetiska ubåten U 137 på grund i Blekinge skärgård. Försvaret är berett att öppna eld, och kärnvapnen på ubåten gör att hotet från Sovjet känns påtagligt för svenska folket.

Sverige som behöver amerikansk teknik för att fullfölja Jas-projektet inleder ett allt närmare samarbete med USA och grannländerna i Nato. Svenska officerare och civila ledare (bland annat Volvo-chefen Pehr G Gyllenhammar) har hemliga krigsplaceringar i Nato-länderna.

Men krigsförberedelserna strider mot den officiella bilden av orubblig neutralitetspolitik. Därför bränns planerna och ersätts av regelbundna, informella och hemliga möten med Nato-officerare. Försvarsminister åren 1983-85 var Anders Thunborg (S): ”Våra förbindelser man-mot-man i både politiska och militära sammanhang ökade hela tiden.”

Försvarsminister Anders Thunborg bredvid statsminister Olof Palme 1983.

Mordet på statsminister Olof Palme 1986 är nära att utlösa den allra hemligaste av de svenska krigsplanerna. De första timmarna efter mordet vet man inte om detta är första steget i ett sovjetiskt angrepp.

Marinchefen Per Rudberg ringer då ÖB Lennart Ljung med beskedet: ”Om det behövs är jag klar”. Rudberg har resväskan packad för att åka till sin verkliga krigsplacering: i USA. Om Sverige angrips är han förste svensk i ett exilhögkvarter där. Om Sverige ockuperas ska kungahuset och fem medlemmar av regeringen följa efter och bilda exilregering. Det finns också en topphemlig svensk motståndsrörelse, med modern radioutrustning från Storbritannien för att upprätthålla kontakterna västerut.

Nato hade under det kalla krigets sista årtionden 16 medlemmar. USA:s Nato-ambassadör Robert Hunter (på posten 1993-98) kallar Sverige för Natos 17:e medlem. ”Det var ett slags understanding (tyst samförstånd) att om Sverige attackerades av Sovjetunionen, så skulle det vara i ett sammanhang där också Nato-länder blev det.”

2014

När Rysslands president Vladimir Putin 2014 invaderar Krim tar det både Sverige och Nato med överraskning – det har ju gått 25 år sedan Berlinmurens och järnridåns fall 1989.

Sedan 1989 har Sverige lämnat neutralitetspolitiken bakom sig, 1994 blivit partnerland till Nato och gått med i den politiska unionen EU 1995. I försvarsbeslut från 1996 och framåt avvecklas hela det kalla krigets invasionsförvar. Värnplikten är avskaffad och om Sverige angrips har vi ett ”enveckasförsvar” som endast kan försvara ett enda område i en vecka, enligt överbefälhavaren Sverker Göranson.

Därför beslutar riksdagen 2015 att öka försvarsanslagen och godkänner 2016 ett värdlandsavtal med Nato för att ta emot trupp i kris och krig. Det paras med bilaterala avtal med 20 olika länder, viktigast av dem: Finland och USA. DN är med när försvarsminister Peter Hultqvist (S) i maj 2017 tas emot i Pentagon av försvarsminister James Mattis som lovar:

”Om ni hamnar i knipa – då kommer vi att vara där. (If you are in trouble – we will be there)”. Men Mattis avgår 2018 i protest mot sin president Donald Trump.

2022

Rysslands president Vladimir Putin startar storinvasionen av Ukraina 24 februari, bilden från 5 april 2022

Den 24 februari 2022 startar Putin ett storkrig i Europa genom invasionen av Ukraina. USA har varnat européerna före invasionen. President Joe Biden gör klart att Natos länder ska förvaras till ”every inch” – men att USA inte ska sända trupp till Ukraina. När invasionen är ett faktum i mars vägrar Nato att inrätta en flygförbudszon för att hjälpa Ukraina – landet är ju inte med i Nato och då kan alliansen inte riskera krig med Ryssland.

Putins invasion – parat med beskeden från USA och Nato – sänder chockvågor, i först Finland och sedan i Sverige. Bägge länderna har nämligen ”Natos guldkort” vilket ger dem formellt samma status som det nu invaderade Ukraina. Det vill säga: trots nära samarbete står länderna utan de försvarsgarantier som ett Nato-medlemskap innebär.

– Allt förändrades när Ryssland invaderade Ukraina. Folkets attityd i Finland, och jag tror även i Sverige, förändrades dramatiskt, sade Finlands statsminister Sanna Marin (S) i onsdags i Stockholm. Och statsminister Magdalena Andersson (S) fyllde i:

– Det finns ett före och efter den 24 februari.

Därför överväger nu Finland, följt av Sverige, att ta steget fullt ut och gå med i Nato."