Den optiken gör nu gällande att hela teoribildningen kring begreppet inflation är ett enda stort bedrägeri och allt fler förstår nu att prisökningarna inte beror på att det kommer in en massa pengar i realekonomin som gör att priserna stiger.

Att Nisse inte vill höja och avslöja att Riksbankens "styrränta" i princip helt saknar betydelse för bankerna skapande av lån, är ju bara vad det är..

" Ännu en inflationssmocka klart över förhandstipsen har nästan blivit vardag. Men med allt fler tecken på att pristrycket nu sprids brett i ekonomin börjar brasan brännas på riktigt. För Riksbanken ökar tveklöst pressen att höja räntan.

Trots förväntan om en kraftig acceleration lyckades inflationen överraska igen och noterade i mars den högsta nivån sedan 1991.

Nya rusningar för energipriser var den främsta förklaringen. Men mest beklämmande var att pristrycket ökade rejält även rensat för el och drivmedel.

”Inflationstakten steg kraftigt till följd av en allmän, bred prisuppgång”, sammanfattar SCB i en kommentar till mars månads statistik.

Den årliga prisökningstakten tog ett skutt till hela 6,1 procent (KPIF) i mars, från 4,5 i februari. Det kan jämföras med snittförväntan på 5,6 procent enligt Infronts snitt bland analytikerna, vilka steg för steg skruvat upp sina prognoser.

Exklusive energi steg priserna med 4,1 procent i årstakt, mot 3,4 procent i februari. Även det högt över väntade 3,7 procent.

Matprisinflationen är nu tydlig i svenska butiker. Bara under mars steg livsmedelspriserna 2,4 procent jämfört med föregående månad, varav mejeriprodukter steg mest.

På ett år har maten blivit 5,8 procent dyrare. El och drivmedel har stigit med 34 respektive 47 procent i pris. Men även krogbesök, möbler och bilar bidrog till den senaste månadens stegrade inflation, enligt SCB.

Ukrainakrigets långa skugga över febriga energi- och råvarupriser ovanpå utdragna globala flaskhalsproblem för industrin slår nu till med full kraft, med effekter av fjolårets svaga krona som extra drivkraft för importpriserna.

För Riksbanken innebär marsstatistiken utan tvivel ytterligare press att snabbt komma igång med räntehöjningar. Och det är bredden i pristrycket snarare än KPIF-siffran i sig som börjar bli riktigt obekväm. Sannolikheten för en höjning redan vid nästa räntebesked den 28 april ökar.

Men osvuret är bäst. Riksbanken har inte gjord sig känd för att vara snabbfotad, och oviljan att råka höja för tidigt sitter djupt rotad. Så länge inflationsförväntningarna inte spårar ur kan direktionen mycket väl besluta att vila på hanen något eller några möten till. "