"Företrädare för Finland har åkt på turné och diskuterat ett möjligt Natomedlemskap med nästan alla av alliansens 30 medlemmar, inklusive Turkiet.

Men hur mycket har Finland sonderat terrängen för Sverige i samtalen?

– Jag tror inte att något land kan tala för ett annat, säger Pete Piirainen på Utrikespolitiska institutet i Finland.

I dag, onsdag, besöker Finlands statsminister Sanna Marin sin kollega Magdalena Andersson i Stockholm. Samtidigt presenteras i Finland den säkerhetspolitiska rapport som kommer ligga till grund för beslutet om en finländsk Natoansökan.

Sverige är det land Finlands ledning haft mest kontakt med sedan början av januari – enligt en uträkning från Yle har den finska presidenten och olika ministrar haft möten med Sverige åtminstone 33 gånger.

Men Finland har under de senaste veckorna också ägnat sig åt något som nästan måste kallas för ”speeddejtning” med olika Natoallierade länder.

Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen träffade sin nederländska kollega Kajsa Ollongren på tisdagen i Helsingfors. Samtal har också förts i pauserna på EU-toppmöten, på utrikesministermöten och med Nato direkt.

Utrikesminister Pekka Haavisto säger att Finland diskuterat med nästan alla 30 Nato-medlemmar, inklusive direkta samtal med Turkiet, Montenegro, Albanien och Nordmakedonien. Det är länder som man ansett kunnat ställa sig emot ett finskt medlemskap, eventuellt på grund av rysk påverkan.

– Hittills har vi inte stött på några negativa attityder till en finsk ansökan, säger Haavisto till Yle.

Samma typ av aktivitet har inte synts utåt i Sverige, även om Natodebatten går het även där. Frågan är då vad Sverige har för roll i de finländska samtalen. Kan Finland fungera som Nato-sonderare för Sverige?

Pete Piirainen är forskare på Utrikespolitiska institutet i Finland. Han säger klart nej.

– Jag tror inte att något land kan tala för ett annat. I det här fallet måste alla tala i egen sak. Alla länder har sina egna skäl till en ansökan och olika förhållanden till medlemsländerna, säger Piirainen.

Men, tillägger han:

– Ur Natoländernas synpunkt är Sverige och Finland en del av samma geografiska område – norra Europa. Och det är förstås viktigt att Finland håller Sverige ajour om sina planer.

Att Finlands Natodiskussion avancerat längre – med en trolig ansökan runt hörnet – tror han beror på att man redan i två decennier talat om en Nato-option i Finland.

– Jag tror inte att Sverige och Finland skiljer sig så mycket när det gäller upplevelsen av hot. Men den säkerhetspolitiska ledningen i Finland har i tjugo år gjort det klart för folket att Finland kan ansöka om medlemskap om situationen förändras, säger han.

Piirainen har själv lång bakgrund som tjänsteman inom utrikes- och försvarsministeriet. Han tycker att den finländska Natodebatten under våren varit saklig.

– Det som är nytt är att det inte upprepas gamla nötta fraser. Man har analyserat vilket slags granne Finland har just nu och det effektivaste sättet att förverkliga Finlands säkerhet.

Vilka är de nötta fraserna?

– Om man säger så här: så länge situationen har varit stabil har vi talat om en Nato-option, som gjort det möjligt att skjuta på ett beslut. Nu ser vi att Ryssland inte har några som helst skrupler och att landet driver ett helt gränslöst krig. Diskussionen är inte längre låst.

Hur klart är det att Finland kommer att ansöka om medlemskap?

– Alla signaler från utrikes- och försvarsledningen talar för det. Riksdagens diskussion om Nato börjar nu efter påsk, och de politiska partierna har signalerat att de är för. Vänsterförbundet säger att ett Natomedlemskap inte längre är en tröskelfråga för att sitta i regeringen.

Och vilket svar kan Finland vänta sig från Ryssland om Finland ansöker om medlemskap?

– Jag ser inga tecken på hot som vi själva inte kan klara av. Det är förstås bra om Finland förbereder sig på att situationen kan bli spänd, men vi har ökat våra försvarssamarbeten, och vårt försvar är starkare än det någonsin har varit under självständighetstiden, säger han."