Att det kan gå snabbt är sant – svenska och finländska försvaret är redan till stor del anpassade till Nato – men inte att ett medlemskap kan ske från en dag till en annan.

Orsaken är att efter ett land ansökt så ska NAC, Natos styrande råd, utvärdera och söka svar på ett antal frågor. Allt från hur försvarsförmågan ser ut till hur brett det folkliga stödet är ska utvärderas. Är de 30 medlemsländerna överens så får kandidatlandet en inbjudan att gå in i en andra fas. Då ställs ett antal specifika krav som måste uppfyllas innan beslutet till sist måste ratificeras – klubbas – i samtliga 30 nuvarande Natoländers parlament.

I den finländska debatten nämns ofta 4–12 månader som en möjlig tidsplan från ansökan till medlemskap.

Kan ett enskilt land stoppa en svensk ansökan?

Ja. Samtliga parlament måste säga ja och man kan i teorin tänka sig att något land, som exempelvis Turkiet, skulle passa på att ställa krav om något helt orelaterat för att säga ja.

Skulle något land sätta käppar i hjulet kan man ändå föreställa sig att en hel del armar skulle vridas om bakom kulisserna, inte minst från amerikanskt håll, för att få problemmakarna att rätta in sig i ledet.

Skyddas vi av Nato när en ansökan lämnats in?

Egentligen inte. Natos försvarsgaranti gäller enbart medlemmar av alliansen. Men efter Natomötet i Bryssel häromveckan, där även Sverige och Finland deltog, skrevs det i finländska medier att flera medlemsländer försäkrat den finske utrikesministern Pekka Haavisto om att de skulle komma till undsättning om Finland skulle behöva hjälp under ansökningsperioden. Det gäller i sådana fall även Sverige.

Ryssland har varnat för att någon sorts reaktion kommer om Sverige och Finland väljer att gå med i försvarsalliansen. Experter räknar ändå inte med ett militärt angrepp, utan snarare någon form av hybridkrigföring som cyberattacker eller liknande.

Kan svenska soldater tvingas strida i andra länder om vi går med?

Nej. Nato är en försvarsallians där 30 länder ska komma överens och där inget land kan diktera villkoren för ett annat. I Artikel 5 i Natos fördrag står att en attack på ett medlemsland är en attack på alla, men också att varje land kan agera ”såsom det anser nödvändigt, inklusive användandet av militär kraft”.

Det är alltså svenska politiker som fattar beslut om vi ska skicka svenska soldater i krig för att försvara ett annat medlemsland. Eller om vi vill hjälpa till på annat sätt. Sedan är givetvis själva grundtanken med Nato att man hjälper varandra i händelse av krig.

Omvänt gäller att om vi är medlemmar och blir anfallna kan vi be om assistans, men det finns ingen garanti för hur den hjälpen ser ut.

Samtidigt tyder allt på att om Ryssland skulle attackera ett Natoland så skulle alliansen svara med full kraft.

Ett Natomedlemskap gör inte heller att exempelvis USA kan stationera kärnvapen i Sverige mot vår vilja. Det är Sverige som bestämmer över svenskt territorium – inte Nato.

Vad krävs av det svenska försvaret för ett medlemskap?

Moderatledaren Ulf Kristersson besökte Cold Response tillsammans med statsminister Magdalena Andersson (S).

Det är det som Natos styrande råd NAC, North Atlantic council, ska avgöra om Sverige väljer att skicka in en ansökan. Men vi har redan ett partnerskap och ett nära samarbete med Nato, vilket gör att mycket redan är anpassat.

Stötestenen är snarare nivån på de svenska militärutgifterna. Nato vill se att 2 procent av medlemsländernas BNP läggs på försvaret. För Sveriges del är den siffran drygt 1,2 procent under 2022. Men statsminister Magdalena Andersson meddelade på en presskonferens den 10 mars att försvarsanslaget ska öka till 2 procent så snart det är ”praktiskt möjligt”, vilket torde undanröja det hindret.

Enligt en beräkning från försvarsmakten kommer Sverige av praktiska skäl troligen inte kunna spendera 2 procent av BNP förrän 2028. Det tar tid att anställa och utbilda personal och köpa in nya vapensystem.

Under 2021 beräknades 10 av 30 medlemsländer nå upp till 2-procentsmålet, men en lång rad Natoländer har meddelat att de ska öka sina militära budgetar kraftigt."